Markavvattning och diken

Ska du ta bort oönskat vatten genom dränering eller dikning, eller göra en invallning? Det kan räknas som markavvattning, vilket är förbjudet i stora delar av Sverige. För att få utföra markavvattning behöver du alltid söka tillstånd, och om det är förbud måste du även söka dispens.

Markavvattning är dels åtgärder som görs för att ta bort oönskat vatten genom dränering eller dikning, och dels åtgärder som innebär skydd mot vatten, exempelvis invallning.

Om åtgärderna är tänkta att bli beständiga och bidra till förändringar i markens vattenförhållanden måste du kontakta oss. Syftet med åtgärderna är avgörande om det är markavvattning eller inte. Om åtgärderna ökar markens lämplighet för ett visst ändamål och effekten kommer att vara varaktig är det en form av markavvattning. Exempel på markavvattning är dikning, bortledning av vatten och invallning.

Skyddsdikning av skogsmark i samband med avverkning eller dikesrensning räknas inte som markavvattning.

Länsstyrelsen gör tillsyn av markavvattning.

Dispens och tillstånd för markavvattning

Markavvattning kräver tillstånd enligt 11 kap. 13 § miljöbalken. I stora delar av Sverige är det förbjudet att avvattna mark. Då behövs dispens från det generella markavvattningsförbudet.

Ett beslut om dispens innebär inte att det är tillåtet att markavvattna. Dispens från förbudet är en förutsättning för att tillstånd ska kunna ges, vilket innebär två prövningar.

Det krävs alltid tillstånd för att dika eller på annat sätt genomföra markavvattning. Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen prövar ärendet.

Markavvattningsärenden i skog

Via e-tjänster hos Skogsstyrelsen kan du skicka in ärenden som hanteras av olika myndigheter och som har koppling till skog. E-tjänsten är gemensam mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna.

E-tjänsten hanterar följande ärenden med koppling till Länsstyrelsens ansvarsområden:

  • Fornlämningar som berörs av avverkning eller anläggning av väg
  • Markavvattning i skogsmark

Vad är rensning av diken?

Ett dike eller ledning betraktas som en vattenanläggning och du som ägare är skyldig att underhålla den.

Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Befintliga diken får alltså rensas ner till dikets ursprungliga djup och läge. Underhållsansvar gäller för diken, oavsett om tillstånd har meddelats till anläggningen eller inte. För naturliga vattendrag finns dock ingen underhållsplikt.

Inom dikningsföretag får man inte rensa djupare/bredare än vad som fastställts i tillståndet (förrättningen). För övriga diken, de som inte har en fastställd profil i ett tillstånd, gäller att du inte får rensa djupare än att du rensar bort tillfört material såsom slam och/eller vegetation. Hårdbottnar får inte rensas bort.

Om man gräver djupare eller bredare i diket än ursprunglig dimension betraktas åtgärden som markavvattning och detta kräver tillstånd. I vissa län är markavvattning också förbjudet och kräver därför också dispens.

Rensning kan kräva anmälan

Om fisket kan skadas eller påverkas negativt så behöver du göra en anmälan till länsstyrelsen innan du utför rensningen. Detta regleras i 11 kap 15 § miljöbalken. Med fisket avses allmänt och enskilt fiske och såväl yrkes- som fritidsfiske.

När ett dike ska rensas behöver hänsyn tas för att begränsa skadan på andra intressen. Innan rensningen bör du därför till exempel kontrollera:

  • Finns det en fiskevårdsförening (även nedströms)? Kontakta i så fall dem!
  • Är diket biotopskyddat område? I så fall kan dispens krävas.
  • Finns det hotade djur eller växter i diket? I så fall kan dispens eller särskild hänsyn behövas.
  • Omfattas platsen av Natura-2000-bestämmelser, naturreservat eller annat naturskydd? I så fall kan andra dispenser eller tillstånd behöva sökas.

Vissa län har en särskild blankett för anmälan om rensning som du ska fylla i och skicka in. Annars så kan du använda den vanliga blanketten för anmälan om vattenverksamhet i ditt län.

Rensning som är markavvattning

Om rensningen utgör markavvattning råder tillståndsplikt och ibland förbud. Vill man rensa mer än till dikets ursprungliga djup och läge så betraktas åtgärden vanligtvis som markavvattning, vilket kräver tillstånd från länsstyrelsen. I vissa län råder också ett generellt förbud mot markavvattning, och då behövs också en dispens från förbudet vilket länsstyrelsen prövar.

I de fall då underhåll av diket inte gjorts under en mycket lång tidsperiod och det på grund av detta uppstått ett nytt naturtillstånd, betraktas åtgärden som markavvattning och kräver då tillstånd från Länsstyrelsen. I tveksamma fall är det alltid bäst att samråda med Länsstyrelsen. Naturliga vattendrag rensas normalt inte.

Markavvattning på Gotland

På Gotland gäller förbud mot markavvattning. Om du vill göra markavvattning behöver du därför söka om både dispens och tillstånd. Detta görs på samma blankett som du hittar längre ner på sidan

För att underlätta planeringen inför ett dikesunderhåll har Länsstyrelsen tillsammans med LRF och representanter för vattenråd, entreprenörer och dikningsföretag tagit fram en checklista. Checklistan innehåller frågor som är bra att fundera igenom när man planerar att underhålla ett dike.

Länk till checklistan "Egenkontroll rensning och underhåll av vattenanläggningPDF".

Öppna diken omfattas av biotopskyddet

Öppna diken i jordbrukslandskapet som ständigt håller ytvatten eller fuktig yta omfattas av reglerna för biotopskydd enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Detta innebär att sådana verksamheter eller åtgärder som kan skada den naturmiljö som det öppna diket utgör inte får utföras. Exempel på sådana åtgärder är att lägga igen diken. Dispens kan ges av Länsstyrelsen.

Fornlämningar

Den som vill genomföra grävningsarbeten är skyldig att ta reda på om fasta fornlämningar berörs av verksamheten och i så fall snarast samråda med Länsstyrelsen. Om det visar sig att fornlämningar berörs krävs Länsstyrelsens tillstånd. Dessutom finns skyldighet att omedelbart avbryta arbetet, om en fornlämning påträffas under grävning eller liknande. Den som leder arbetet ska genast anmäla detta till Länsstyrelsen.

Dikningsföretag är tillsammans med torrläggningsföretag, vattenavledningsföretag m.m. en form av markavvattningssamfälligheter. Dessa bildades för att avvattna mark i de fall där det var flera markägare inblandade.

I dikningsföretagens handlingar finns kartor och profilritningar där dikenas tillåtna djup, bredd och läge fastställts. Detta gäller än idag om inte företagen har blivit upphävda eller omprövade. Dikningsföretagens förrättningar gäller på motsvarande sätt som ett modernt tillstånd.

Dikningsföretag har bildats från senare delen av 1800-talet och in på 1900-talet. Under den tidsperioden har vattenlagstiftningen hunnit göras om flera gånger. Det innebär att de dikningsföretag som finns har kommit till med stöd av flera olika lagar.

De äldsta är bildade enligt dikningslagen från 1879. Många dikningsföretag är bildade enligt den äldre vattenlagen från 1918. De senast tillkomna har bildats enligt 1983 års vattenlag eller miljöbalken.

Dikningsföretag ska förvaltas enligt den lagstiftning som gällde när de bildades. Det kan alltså skilja sig åt beroende på när dikningsföretaget bildades. I "Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet" kan du läsa mer om detta och annat som rör skötseln av dikningsföretag.

I de allra flesta fall gäller att en styrelse ska väljas på ett sammanträde med deltagarna i dikningsföretaget. I kallelsen till sammanträdet ska anges att val av styrelse kommer att äga rum. När ett dikningsföretag väljer en ny styrelse eller antar nya stadgar ska det anmälas till Länsstyrelsen.

Skicka in en kopia av protokollet till gotland@lansstyrelsen.se

eller post till Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 Visby.

Viktiga uppgifter för dikningsföretagen idag är att sköta om underhållet av diken och rörledningar, att bevaka samfällighetens intressen i samband med andra förändringar, att hålla deltagarförteckning och kostnadsfördelningar uppdaterade m.m. Allt detta underlättas av att det finns en aktiv styrelse.

Hitta dikningsföretag

Vill du se ifall ditt dike ingår i ett dikningsföretag? På de här kartorna visas alla de dikningsföretag som finns i Länsstyrelsens arkiv. I Länsstyrelsens arkiv finns alla dikningsföretag som är bildare enligt 1918 års vattenlag. En del äldre material finns också, men de företag som är bildade enligt 1879 års dikningslag förvaras normalt hos Lantmäteriet. I Länsstyrelsens arkiv finns även en del täckdikningsplaner.

 

Akter och kartor finns digitalt

De kartor och handlingar som hör till dikningsföretag i Länsstyrelsens arkiv finns inskannade och är tillgängliga digitalt.

Du får tillgång till materialet genom att kontakta gotland@lansstyrelsen.se.

Kontakt