Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Hitta kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Gotlands unika natur

Gotlands natur varierar mellan klapperstens- och sandstränder, lummiga ängen, raukar, branta klintkanter, karga alvarmarker, senvuxna tallskogar, fågelrika våtmarker och mycket mer. Människan har med sina betande husdjur format landskapet i tusentals år.

Tack vare sin kalkrika berggrund och läget i Östersjön har ön en stor biologisk mångfald kunnat växa fram. Många arter trivs här – en del finns bara här i hela världen, t.ex. gotlandssippa, gotländsk nunneört och thomsonkägelbi.

Vi har ett stort ansvar att bevara öns unika natur. Ett sätt att ge nuvarande och framtida generationer möjlighet att få ta del av naturen är att bilda naturreservat och nationalparker.

"Så arbetar vi med skyddad natur" - Rapport 2017

Rapporten handlar om hur länsstyrelsen på Gotland arbetar för att hejda utarmningen av arter, trygga en långsiktig tillgång på gammelskog, fågelrika strandängar och myllrande våtmarker. Arbetet med skydd av områden har alltid väckt frågor, tankar och känslor, både hos de människor som direkt berörs, till exempel markägare och närboende, och hos människor som indirekt blir berörda, till exempel genom det de läser i tidningen eller hör berättas om. Avsikten med den här rapporten är att belysa, besvara och informera om frågor som rör arbetet med skyddad natur. Vår förhoppning är att länsstyrelsens arbete ska upplevas som tydligt. Vi hoppas detta bidrar till förståelse för hur länsstyrelsen arbetar med att skydda områden. Vi vill även uppmuntra till en ökad delaktighet kring skyddandet av den gotländska naturen. Denna rapport beskriver länsstyrelsens arbete och mål med skydd av natur under perioden 2018–2020. År 2020 är valt med utgångspunkt från det nationella etappmålet för skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden. Länsstyrelsen gör bedömningen att arbetet med skydd av områden kommer att behöva fortsätta även efter år 2020.

Intresseanmälan för formellt skydd av skog

Vi på Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen står till tjänst med information om vad som är skyddsvärd skog och vad du som markägare kan få ersättning för att skydda. Ett grundkrav är att skogen innehåller höga naturvärden. Den nya arbetsmetoden – som är ett komplement till att myndigheterna tar initiativet till att skog skyddas, innebär att myndigheterna satsar på information och underlättar för markägare att själva föreslå områden för formellt skydd. Med formellt skydd menas att ett område skyddas som naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Som markägare kan du vända dig till länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen med en intresseanmälan där ett område föreslås för formellt skydd. Innan du gör en intresseanmälan behöver du ta ställning till om din skog har höga naturvärden och vilken skyddsform som är lämplig för din mark.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.


Naturreservat på Gotland

På Gotland finns det ca 135 st statliga naturreservat och ett kulturreservat. Vi har dessutom 2 kommunala reservat.

Naturreservat på Gotland

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker på Gotland

Gotlands hittills enda nationalpark är Gotska Sandöns nationalpark.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Natura 2000-nätverket på Gotland

 

Idag finns 141 st Natura 2000-områden på Gotland. Bevarandeplanerna hittar du i länken nedan. Vissa områden saknar bevarandeplan. Det kan bero på att området nyligen har tillkommit till nätverket eller utvidgats. Då har en bevarandeplan ännu inte tagits fram. Kontakta Länsstyrelsen om du saknar en bevarandeplan och vill ha mer information.

Länsstyrelsen håller på att uppdatera alla befintliga bevarandeplaner. Därför ser bevarandeplanerna olika ut. I takt med att nya bevarandeplaner tas fram kommer de ersätta de gamla planerna här på hemsidan.

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Allekvia löväng SE0340059.pdf 1.2 MB 2018-05-30 13.20
Alvena lindaräng SE0340060.pdf 1 MB 2018-05-30 13.20
Anga prästänge SE0340128.pdf 957.9 kB 2018-05-30 13.20
Asunden SE0340154.PDF 2.8 MB 2018-05-30 13.20
Austerrum SE0340161.pdf 1.9 MB 2018-05-30 13.21
Austre SE0340169.pdf 1 MB 2018-05-30 13.21
Backhagen SE0340174.pdf 1.1 MB 2018-05-30 13.21
Bergbetningen SE0340126.pdf 932.8 kB 2018-05-30 13.21
Björkume SE0340076.pdf 272 kB 2018-05-30 13.21
Blautmyrskogen SE0340108.pdf 318.8 kB 2018-05-30 13.21
Bopparve SE0340179.pdf 1.2 MB 2018-05-30 13.21
Bosarve i Lye SE0340026.PDF 1.8 MB 2018-05-30 13.22
Botes källmyr SE0340033.pdf 169.6 kB 2018-05-30 13.22
Brucebo SE0340064.pdf 295.8 kB 2018-05-30 13.22
Brunnsrar SE0340150.PDF 1.7 MB 2018-05-30 13.22
Bungenäs SE0340158.PDF 2 MB 2018-05-30 13.22
Dagghagen SE0340140.PDF 1.8 MB 2018-05-30 13.22
Danbo SE0340038.pdf 1.3 MB 2018-05-30 13.23
Faludden SE0340099.pdf 1.5 MB 2018-05-30 13.23
Fide prästänge SE0340129.PDF 1.4 MB 2018-05-30 13.23
Filehajdar SE0340111.pdf 182.4 kB 2018-05-30 13.23
Flisviken SE0340162.PDF 5.6 MB 2018-05-30 13.23
Forsviden SE0340151.pdf 349.9 kB 2018-05-30 13.24
Fride SE0340184.pdf 192.9 kB 2018-05-30 13.24
Furilden SE0340073.PDF 1.3 MB 2018-05-30 13.24
Gannarveviken SE0340149.pdf 1.4 MB 2018-05-30 13.24
Gotska sandön SE0340097.pdf 509.7 kB 2018-05-30 13.24
Grausne källmyr SE0340083.pdf 189.4 kB 2018-05-30 13.25
Grodvät SE0340141.pdf 1.4 MB 2018-05-30 13.25
Grogarnsberget SE0340152.pdf 299.4 kB 2018-05-30 13.25
Gräne SE0340146.pdf 164.1 kB 2018-05-30 13.25
Grötlingboudd-Ytterholmen SE0340098.pdf 233 kB 2018-05-30 14.10
Hajdes storhage SE0340035.PDF 1.3 MB 2018-05-30 14.10
Hall-Hangvar SE0340090.pdf 407.4 kB 2018-05-30 14.10
Haugajnar SE0340102.pdf 223.3 kB 2018-05-30 14.10
Hejdeby hällar SE0340190.pdf 1.3 MB 2018-05-30 14.10
Hejnum högård SE0340130.pdf 845.2 kB 2018-05-30 14.11
Heligholmen SE0340121.pdf 188.9 kB 2018-05-30 14.11
Herrgårdsklint SE0340131.pdf 184.6 kB 2018-05-30 14.11
Hoburgsmyr SE0340082.pdf 209.7 kB 2018-05-30 14.11
Hummelbosholm SE0340016.pdf 1.4 MB 2018-05-30 14.11
Husrygg SE0340171.pdf 986.5 kB 2018-05-30 14.11
Hägsarve kärräng SE0340160.pdf 1 MB 2018-05-30 14.12
Hällskog SE0340177.pdf 1.1 MB 2018-05-30 14.12
Hässelby SE0340173.pdf 172.9 kB 2018-05-30 14.12
Hässle klint SE0340116.pdf 1.6 MB 2018-05-30 14.12
Högklint SE0340125.PDF 1.6 MB 2018-05-30 14.12
Hörsne prästäng SE0340058.pdf 987.7 kB 2018-05-30 14.12
Juvesvät SE0340185.PDF 1.6 MB 2018-05-30 14.13
Kallgatburg SE0340103.pdf 244.7 kB 2018-05-30 14.13
Klinthagen SE0340107.pdf 278.9 kB 2018-05-30 14.13
Klosteränge SE0340172.pdf 638.2 kB 2018-05-30 14.13
Krakvät SE0340109.pdf 1 MB 2018-05-30 14.13
Kronholmen SE0340165.pdf 173.5 kB 2018-05-30 14.13
Kvie SE0340157.pdf 171.4 kB 2018-05-30 14.14
Käldänge SE0340027.pdf 1.1 MB 2018-05-30 14.14
Langhammars SE0340094.pdf 308.9 kB 2018-05-30 14.14
Laus holmar SE0340021.pdf 151.4 kB 2018-05-30 14.14
Lausvik SE0340167.pdf 1.5 MB 2018-05-30 14.31
Lilla Hajdes vät SE0340194.pdf 1.1 MB 2018-05-30 14.14
Lilla Karlsö SE0340025.pdf 295.5 kB 2018-05-30 14.14
Lindhammarsmyr SE0340124.pdf 1.1 MB 2018-05-30 14.15
Lingsvidar SE0340176.pdf 137.8 kB 2018-05-30 14.15
Liste-Hammars SE0340156.pdf 1.2 MB 2018-05-30 14.15
Mallgårds haid SE0340143.pdf 198 kB 2018-05-30 14.15
Mallgårds källmyr SE0340031.pdf 1.2 MB 2018-05-30 14.15
Marpesträsk SE0340153.pdf 258.1 kB 2018-05-30 14.15
Millumträsk SE0340072.pdf 1.1 MB 2018-05-30 14.16
Mojner SE0340113.pdf 134.2 kB 2018-05-30 14.16
Mullvalds strandskog SE0340133.pdf 1.1 MB 2018-05-30 14.16
Muskmyr SE0340101.pdf 1.2 MB 2018-05-30 14.16
Myrungs SE0340180.PDF 785.9 kB 2018-05-30 14.16
Mästerbyänget SE0340134.pdf 882.1 kB 2018-05-30 14.17
Mölnermyr SE0340148.pdf 387.7 kB 2018-05-30 14.17
Nasume myr SE0340191.pdf 1 MB 2018-05-30 14.17
Niksarve SE0340178.pdf 154.4 kB 2018-05-30 14.17
Nordermorar SE0340192.pdf 1.2 MB 2018-05-30 14.17
Norsholmen SE0340096.pdf 1 MB 2018-05-30 14.18
Nygårdsmyr SE0340159.pdf 2.7 MB 2018-05-30 14.18
Nyhagen SE0340175.pdf 1.1 MB 2018-05-30 14.18
Närsholmen SE0340017.pdf 1.6 MB 2018-05-30 14.18
Näsrevet SE0340010.pdf 180.7 kB 2018-05-30 14.19
Näsudden SE0340163.pdf 1.2 MB 2018-05-30 14.19
Oggesänge SE0340183.PDF 879.6 kB 2018-05-30 14.19
Ollajvs SE0340123.pdf 217 kB 2018-05-30 14.19
Pankar SE0340135.pdf 1.2 MB 2018-05-30 14.19
Pavals SE0340166.pdf 151.6 kB 2018-05-30 14.20
Paviken SE0340049.pdf 3.1 MB 2018-05-30 14.20
Petesvik SE0340170.pdf 239.1 kB 2018-05-30 14.20
Roleks SE0340182.pdf 1.1 MB 2018-05-30 14.20
Russvätar SE0340142.pdf 1.4 MB 2018-05-30 14.20
Ryssnäs SE0340155.PDF 3.4 MB 2018-05-30 14.21
Salmbärshagen SE0340140.PDF 1.7 MB 2018-05-30 14.21
Salvorev SE0340097.pdf 252.1 kB 2018-05-30 14.21
Sandviken SE0340164.pdf 1.2 MB 2018-05-30 14.21
Sigdesholm SE0340106.pdf 204 kB 2018-05-30 14.21
Skalahauar SE0340093.pdf 1.2 MB 2018-05-30 14.22
Skenholmen SE0340127.pdf 188.3 kB 2018-05-30 14.22
Smågårde naturskog SE0340168.pdf 1.1 MB 2018-05-30 14.22
Stora Karlsö SE0340023.pdf 453.5 kB 2018-05-30 14.22
Storholmen i Fardumeträsk SE0340119.pdf 211.4 kB 2018-05-30 14.23
Storsund SE0340057.pdf 2 MB 2018-05-30 14.23
Suderbys blekevät SE0340193.pdf 1.2 MB 2018-05-30 14.23
Svinmyr SE0340137.pdf 1.2 MB 2018-05-30 14.23
Sävvät SE0340110.pdf 1.1 MB 2018-05-30 14.23
Södra Grötlingboudd SE0340105.pdf 242.9 kB 2018-05-30 14.23
Tiselhagen SE0340066.pdf 1.1 MB 2018-05-30 14.24
Tomsarve vSE0340181.PDF 1.3 MB 2018-05-30 14.24
Torsburgen SE0340040.pdf 272.6 kB 2018-05-30 14.24
Träskmyr SE0340084.pdf 200.8 kB 2018-05-30 14.24
Ugnen SE0340018.pdf 4.9 MB 2018-05-30 14.25
Ullahau SE0340092.pdf 1.3 MB 2018-05-30 14.25
Vaktbackar SE0340004.PDF 1.6 MB 2018-05-30 14.25
Verkegards SE0340112.PDF 1.5 MB 2018-05-30 14.25
Vitärtskällan SE0340087.pdf 183.1 kB 2018-05-30 14.25
Västergarns utholme SE0340100.pdf 188 kB 2018-05-30 14.26
Västlands SE0340122.PDF 2.1 MB 2018-05-30 14.26
Yttre Stockviken SE0340104.pdf 1.6 MB 2018-05-30 14.26
Ålarve SE0340114.pdf 2.3 MB 2018-05-30 14.26
Ölbäck SE0340117.pdf 1.3 MB 2018-05-30 14.26
Östergarns prästänge SE0340138.PDF 1.5 MB 2018-05-30 14.27
Östergarnsberget SE0340115.pdf 1.2 MB 2018-05-30 14.27

 Förslag på nya Natura 2000-områden

 

 Den 31 mars 2016 föreslog länsstyrelsen att tre nya områden skulle ingå i nätverket Natura 2000 och att ytterligare tre områden skulle utvidgas. Länsstyrelsens förslag och en översiktskarta hittar du i länken nedan. Naturvårdsverket skickade vidare fyra av dessa områden till regeringen för beslut; Hejnum hällar, Hejnum kallgate, Bojsvätar och Bälsalvret. Regeringen har ännu inte fattat beslut.

 

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

 

Här ansöker du om dispens

 

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

 

Här ansöker du om tillstånd

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Kontakt

Förvaltning av naturreservat - resursbrevlåda

Naturvårdsenheten