Åker och odlingslandskap

Jordbrukets marginalmarker, såsom åkerkanter, åkerholmar diken och blommande kantzoner och buskridåer är av stort värde för den biologiska mångfalden.

Många av dessa miljöer är även viktiga för arter som trivs i sandiga miljöer med någon form av markstörning som gör att det inte växer igen, läs mer under sandmiljöer.

Själva åkern är viktig för hotade åkerogräs, och på senare år även en häckningsmiljö för ängshök.

Blommande fält Gotland

Blommande träd och fält på Gotland.

Även kulturved i form av gamla byggnader och stolpar i odlingslandskap och fiskelägen kan hysa rödlistade arter bland lavar.

Följande åtgärdsprogram berör jordbruksmark:

Åkerogräsen tillhör en rad olika växtfamiljer. Många arter har sitt ursprung i Medelhavsområdet och i Västasien. Arterna har till stor del kommit till Sverige med utsäde och flertalet har förmodligen funnits här åtminstone sedan järnåldern.

I takt med att jordbruket har rationaliserats så har utbredningen för många åkerogräs minskat allt snabbare.  Tillbakagången av åkerogräs beror även delvis på att odlingen av vissa grödor har upphört, framförallt har linogräsen försvunnit till följd av upphörd linodling. De viktigaste orsakerna är dock den kemiska ogräsbekämpningen, rensningen av utsädet samt den omfattande odlingen av vall.


De ställen som fortfarande hyser hotade åkerogräs är ofta magra åkermarker där skötseln ännu inte rationaliserats fullt ut.  

 

Har du en ängshök i åkern? Kontakta oss!

Ängshökens traditionella häckningsmiljö på Gotland har varit i agmyrar. Men på senare år har ängshöken, liksom på många andra håll i Europa, börjat häcka i åkermark.

Detta kan medföra problem på då åkern skall skördas, länsstyrelsen vill därför få kontakt med markägare som kan ha en ”problemhäckning” för att gemensamt hitta lösningar.

Flyger en ängshökshona upp framför traktorn är boet mycket nära och det  är det viktigt att avbryta  och fortsätta slå grödan i en annan del av fältet. Normalt räcker det med att en ruta på  50*50 m (0,25 ha) sparas runt boet.

Ängshök på Gotland

Ungfågel av ängshök. Foto: David Lundgren

På gammalt obehandlat trä kan man hitta olika lavar. En del av dessa är mycket sällsynta, eftersom torrakor som de växer på naturligt, blivit en sällsynthet i skogen. Flera arter finns idag nästan bara kvar på gamla träbyggnader, gärdsgårdsstolpar och liknande, men även den här typen av substrat har minskat mycket.

Kulturved med sydlig ladlav

Byggnader vid gotländska fiskelägen är viktiga miljöer för rödlistade lavar på kulturved. Foto: David Lundgren

På Gotland finns två mycket snarlika arter, ladlav och sydlig ladlav, som främst hittas på strandbodar och som båda är rödlistade.

De här arterna hotas av att byggnader med gammalt obehandlat trä blir allt sällsyntare. Ett hot är att byggnader och gärdsgårdar förfaller, ett annat att de renoveras och målas, vilket gör att träet inte längre är lämpligt för lavarna.

Sydlig ladlav

Sydlig ladlav på kulturved. Foto: David Lundgren

Kontakt