Vilda pollinatörer
Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer blivit färre, såsom blomrika ängar och hagar. Pollinering är viktigt, det bidrar till produktion av livsmedel och till ett fungerande ekosystem.
Det finns cirka 3 000 pollinerade insektsarter i Sverige. Det handlar om bin och andra steklar, dag- och nattfjärilar, flugor och skalbaggar. En stor andel av arterna är hotade. Bland vildbin, som är den allra viktigaste gruppen pollinatörer, är en tredjedel av arterna rödlistade.
Av dess cirka 3000 pollinerade insektsarter är 300 vilda solitärbin och humlor. Bara i Gotlands län finns omkring 120 vilda biarter.
Guldsandbi. Foto: David Lundgren.
Sök stöd för projekt som gynnar pollinatörer
Kommuner och lokala aktörer kan söka stöd för projekt som gynnar pollinatörer och pollinering. Stödet söks inom ramen för den Lokala naturvårdssatsningen (LONA).
I Gotlands län har en rad åtgärder genomförts för att gynna vildbin och andra vilda pollinatörer under åren 2020-2022. Det har bland annat handlat om att hägna in mark för nya betesmarker som bidrar till att hålla landskapet öppet, grävning av bibäddar i sandvallar för att erbjuda boplatser till sandlevande bin, röjning av igenväxta områden för att återskapa öppna och blomrika miljöer och spridning av lokalt växtmaterial för att öka blomrikedomen.
Lär känna några av Gotlands hotade pollinerare
Stortapetserarbi och dess parasit, thomsonkägelbi
Pdf, 353.3 kB.
Svartfläckig blåvinge Pdf, 531.1 kB.
Småfjärilarna svartvit säckmal och svinrotvecklare Pdf, 479.5 kB.
.jpg)
Svartfläckig blåvinge. Foto: David Lundgren.
Alla insatser behövs – alla kan göra något
Det behövs åtgärder överallt i landskapet, såväl på landsbygden som i tätorterna. Vi måste bevara och återskapa bra livsmiljöer för våra vilda pollinatörer - tillsammans. Det handlar om att tillgodose de basala behoven:
- Någonstans att bo – Blottad sand, gamla träd, död ved, stenmiljöer och insektshotell i solbelysta lägen.
- Någonting att äta - Blommande marker med variationsrikedom, blommande träd och buskar och blomning hela säsongen.
- Släcka törsten – Diken, bäckar, dammar och våtmarker.
- Rörelsefrihet – Sammanhängande gröna stråk som möjliggör förflyttning i landskapet. Längs vägen behövs tillgång till mat, skydd och vatten.
- Ostörd dygnsrytm – Mörka nätter. Nattaktiva pollinatörer, exempelvis nattfjärilar, luras till lampor istället för att flyga till växterna. De riskerar att svälta, skada sig eller bli enkla byten för rovdjur. Ljuset försvårar även navigeringen och kan störa både fortplantning och utvecklingen i olika livsstadier. Den pollinering som sker på natten kan inte heller ersättas av de pollinatörer som är aktiva på dagen.
Det kan du göra
I dagens landskap är det ont om mat, vatten och boplatser för de vilda pollinatörerna. Vi kan alla göra något för att ge dem bättre möjligheter. Här beskriver vi några insatser.
I samhällsplaneringen är det viktigt att beakta och inkludera den biologiska mångfalden och grön infrastruktur. Hur kommunen kan öka förutsättningarna för just vilda pollinatörer kan med fördel beaktas redan i översiktsplaneringen och bör ingå i naturvårdsprogram/naturvårdsplaner eller motsvarande. I samband med detaljplanering kan sedan hänsyn och åtgärder konkretiseras för respektive område.
Exempel:
- Bevara befintliga ängsmarker som naturmark, med säkerställd skötsel
- Krav på gröna tak
- Öppna dagvattensystem
- Bevara befintliga och/eller planera för nya alléer och andra träd i öppna miljöer
- Bevara och plantera blommande buskar och träd
- Planera för parkytor med ängsmark
- Spara sandig mark för sandblottor eller sandvallar som naturmark
- Spara och anlägg nya stenmurar
- Hindra att vägkanter anläggs med matjord
- Planera för odlingslotter åt medborgarna
- Bind samman grönområden med varandra och omgivande naturmark
- Tillåt större trädgårdar. I dagens detaljplanering blir tomterna allt mindre, för att möjliggöra så stor förtätning som möjligt. Istället för trädgårdar med rabatter och odlingar blir det bara hårdgjorda ytor för hus, uppfart, carport och altaner.
Mer information
Grön infrastruktur för levande landskap (Naturvårdsverket)
Länk till annan webbplats.
Grön infrastruktur (Länsstyrelsen)
Biologisk mångfald – PBL kunskapsbanken (Boverket) Länk till annan webbplats.
Det kan du göra på grönytor på golfbanor, i kyrkogårdar, trädgårdar, parker:
- Sköt några gräsytor som äng genom sen klippning och uppsamling
- Plantera blommande inhemska träd och buskar
- Planera för blommande örter över hela säsongen
- Bevara och röj undan sly runt gamla lövträd och stenmurar
- Spara gamla träd och död ved för bina att bo i
- Skrapa fram sandblottor i sandiga miljöer
- Anlägga sandvallar på lämpliga platser
- Använd inga kemiska bekämpningsmedel
- Ställ ut grunda fågelbad eller skapa småvatten
- Restaurera och underhåll öppna diken och våtmarker
Mer information
Naturskyddsföreningens handledning "Från gräsytor till ängar" Länk till annan webbplats.
Inom jordbruket har många småbrukare försvunnit och markerna vuxit igen. Odlingslandskapet bestod tidigare av små åkrar och blomrika ängar omringade av öppna diken, stenmurar, grusvägar och andra värdefulla miljöer. Idag har jordbruken blivit större och djuren koncentreras till färre platser. Men jordbruksmark har stor potential att återfå en större biologisk mångfald, så länge skötseln anpassas. Det finns mycket som kan gynna pollineringen. Och kom ihåg – fler pollinatörer innebär både bättre och större skörd av många grödor.
Exempel:
- Återuppta slåtterängar
- Bete på naturbetesmarker
- Använda olika betesdjur
- Naturvårdsbränning
- Insådd av blomstrimmor i åkern
- Spara blommande kantzoner
- Skapa luftiga skogsbryn med blommande träd och buskar
- Skrapa fram sandblottor
- Anlägga sandvallar
- Spara gamla träd
- Skapa högstubbar
- Spara och skapa nya stenmurar och odlingsrösen
- Ha öppna diken och våtmarker
- Placera ut höbalar för humlor att bo i
- Minska gödsling
- Minska bekämpningsmedel
Även skogsbruket har rationaliserats och stora likåldriga granplanteringar breder ut sig där det tidigare funnits olikåldrade löv- och blandskogar. Träden tillåts inte uppnå den ålder som krävs för att vara en värdefull livsmiljö för många av våra arter som är knutna till skogen. Inom skogsbruket behövs exempelvis:
- Fler äldre träd, helst lövträd
- Olikåldrad skog
- Mer död ved, både lågor och högstubbar
- Mer blommande träd och buskar
- Ljusa gläntor och skogsbryn
Mer information
Ett rikt odlingslandskap (lansstyrelsen.se)
Om pollinering (Jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.
Naturhänsyn i skogen (Skogsstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.
Även på mindre ytor kan blommande oaser skapas för humlor, bin, fjärilar, blomflugor och skalbaggar. Här kommer några exempel:
- Plantera pollen- och nektarrika växter i rabatter och krukor
- Sköt delar av trädgården som äng
- Välj olika växter för att få blomning hela växtsäsongen
- Plantera blommande träd- och buskar
- Spara stammar och grenar i ett ostädat soligt hörn
- Borra hål i ved eller sätt upp färdiga insektshotell
- Anlägg en sandvall i soligt läge
- Bygg ett humlebo av en uppochnervänd kruka med hål i botten och fyll med löv, spån eller liknande
- Fyll ett fat med vatten och stenar eller kulor som insektsbad.
Ju mer blomning desto mer pollinatörer och desto fler och större frukter, bär och grönsaker till ditt hem. Win win med andra ord.
Mer information
Poängtabell för en rikare trädgård Länk till annan webbplats.
Kontakt
-
David Lundgren
E-post till David Lundgren
Telefon 010-2239267
-
Annika Forsslund
Naturvårdshandläggare
E-post till Annika Forsslund
Telefon 010-2239370