Hav
Gotland är omgivet av hav, och möter detta element på ett flertal sätt - allt från branta klintkuster med tvära pallkanter, grunda havsvikar med gräsängar, sandstränder, flacka strandängar och steniga strandvallar.
Varvsbukten, Gotska Sandön. Foto: David Lundgren
Under ytan döljer sig en mångfald som är okänd för många, i ett Östersjön som står inför besvärliga utmaningar i form av bland annat övergödning, algblomning och utsläpp från industrier, jordbruk och fartygstrafik.
Ansvarig myndighet för åtgärdsprogram som berör akvatiska miljöer är Havs- och vattenmyndigheten.
På deras hemsida finns mer information.
Havs- och vattenmyndigheten, åtgärdsprogram
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Följande marina åtgärdsprogram berör Gotland:
Ålgräs är det dominerande sjögräset i Sverige och utgör basen för mycket artrika biotoper. Ålgräs utgör både skafferi och barnkammare för fiskar.
Ålgräsängar finns på mjukbottnar runt Gotland, bland annat i Slite Skärgård.
Läs mer:
Åtgärdsprogram för ålgräsängar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Film om Slite Skärgård Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Flodnejonögon tillhör djurgruppen rundmunnar, en slags primitiva fiskar som anses vara bland de lägst utvecklade av ryggradsdjuren. De skiljer sig från de egentliga fiskarna bland annat genom att sakna riktigt skelett och käkar.
I Sverige finns tre arter av nejonögon: havsnejonöga, bäcknejonöga och flodnejonöga. På Gotland finns så vitt man vet bara flodnejonöga, som förekommer i flera bäckar och åar, bland annat Gothemsån.
Arten tillbringar sina första år i sötvatten och simmar sedan ut i havet. Vuxna nejonögon lever av smådjur och som parasit på fiskar till havs.
När de blivit könsmogna simmar de åter upp i något lämpligt vattendrag för att leka. Detta sker på Gotland vanligen i maj. Larverna, som kallas för linål, saknar ögon och är så olika föräldrarna att man tidigare trodde att de utgjorde en egen art!
Eftersom flodnejonöga lever i skilda miljöer under olika stadier av sitt liv är de särskilt känsliga för miljöförändringar.
