Bergbetningen

Utsikten från klintkrönet, de murgrönsklädda tallarna och närheten till Visby gör naturreservatet Bergbetningen till ett omtyckt utflyktsmål. Reservatet är en geologiskt och botaniskt värdefull del av kustklinten norr om Visby. Genom reservatet löper en drygt 10 meter hög klint, vars krön ligger på en höjd av cirka 35 meter över havet. Från krönet har besökaren en vidsträckt utsikt över havet i väster och kusten norr om Visby.

Genom reservatet sträcker sig en brant klint, den är en del av den mäktiga kustklint som sträcker sig längst större delen av Gotlands nordvästkust. Nedanför klinten bildar lossvittrat material – allt från mindre stenar till jätteblock – en rasbrant som på sina håll når nästan ända upp till klintkrönet. Utanför rasbranten blir marken planare och sluttar endast svagt ned mot den väg som utgör reservatets gräns i väst. Marken består här av rundslipade stenar och har närmast karaktären av ett klapperstensfält. Uppe på klinten går hällen på många ställen i dagen eller täcks bara av ett tunt jordtäcke.

Uppe på klinten finns låga, marvuxna tallar, och en och annan oxel. Buskskiktet består främst av en-, slån- och nyponbuskar. På en del håll täcks marken av mjölonmattor. Mestadels dominerar dock en torrängsartad växtlighet. I rasbranten nedanför klinten står enstaka tallar och oxlar. I den södra delen växer vejksel, en mellaneuropeisk buske som infördes till Galgbergsområdet på 1800-talet. Utanför rasbranten finns ålderstigna, grovstammiga och knotiga tallar. Vad som främst ger den här delen av reservatet dess
speciella karaktär är alla de murgrönor som likt lianer slingrar sig uppför träden och över stenblocken. Murgrönan, som är Gotlands landskapsblomma, blommar först i oktober. De svarta frukterna mognar påföljande vår och äts då gärna av fåglar som koltrast och björktrast, som på så sätt sprider fröna.

Fågellivet är relativt rikt i den nedre, mer tätbevuxna delen av reservatet. Till de häckande arterna hör främst olika arter av småfåglar som koltrast, rödhake, bofink, grönfink, lövsångare, ärtsångare, svarthätta, nötväcka, talgoxe och blåmes.

Ett utmärkt sätt att bekanta sig med naturreservatet är att gå den 1,5 kilometer långa naturstig som löper i en slinga genom området.