Hellvi S:t Olofs kapell

Kristendomen sägs ha kommit till Gotland genom den norske kungen Olof Haraldsson, som landsteg här vid S:t Olofsholm år 1029.

Enligt sägnen lät flera högt uppsatta gutar döpa sig i "Sankt Oles vaskefat" som var en fördjupning i en rauk sydväst om kapellet.

Det sägs att det var här Gotlands första kyrka byggdes i början av 1200-talet, ett litet kapell av trä som sedan ersattes med en kyrka av sten. Rester av kyrkans västra mur finns inbyggd i den nuvarande byggnaden, som byggdes 1835 som ett magasin.

Under medeltiden vallfärdade många gotlänningar till S:t Olofsholm, särskilt den 29 juli då S:t Olofsmässan ägde rum. S:t Olof var gotlänningarnas speciella skyddshelgon.

Under 1600-talet började platsen användas för att exportera kalksten. Kalken var av god kvalité och den första kalkugnen i socknen byggdes. Kalkbränningen pågick till 1860. Därefter skeppades enbart kalksten härifrån. Under 1900-talets första hälft bröts här stora mängder sten. Då fanns det en hamn och en brygga med en så kallad kettingbana. Stenbrytningen flyttades senare till Storugns.

Bra att veta för dig som är besökare

• Området ingår i naturreservatet S:t Olofsholm. Information om naturreservatet och dess föreskrifter. Öppnas i nytt fönster.
• Från parkeringen till ruinen är det ca 200m promenad på jämnt underlag. Informationsskyltarna är placerade vid parkeringen.
• För information om kapellets öppettider hänvisar vi till Hellvi sockenförening.