Hotade och sällsynta växter och djur

Länsstyrelsen ger stöd, råd, samordnar, följer upp och utvärderar kommunernas tillsyn. Detta kallas för tillsynsvägledning.

Länsstyrelsen vägleder kommunerna i den tillsyn de gör enligt miljöbalken. Tillsynsvägledningen finns till för att tillsynen ska vara lika i hela landet, för att den ska vara effektiv och för att uppfylla miljöbalkens syfte.

Länsstyrelsen har en plan för tillsynsvägledningen. Planen gäller i tre år och ses över vid behov, men minst en gång varje år.

Arbetet i Gävleborgs län

Gävleborgs län berörs av många åtgärdsprogram för hotade arter. Här presenterar vi några av de program som vi arbetar med.

Flodpärlmusslor vid Mörtsjöbäcken

Flodpärlmusslor i olika storlekar

Flodpärlmusslan kan bli över 100 år gammal och finns i flera vattendrag i länet. Flodpärlmusslan kräver klart och strömmande vatten och är beroende av öring eller lax för sin fortplantning. Det gör att förhållandena måste vara bra för dessa fiskar för att musslan på sikt ska kunna överleva i ett vattendrag.



I Gävleborg län finns drygt 100 vattendrag med flodpärlmussla, men i många av dem finns det ingen föryngring utan endast gamla musslor.

Musseldöd

Tyvärr har några av våra rikaste vattendrag, Lillån och alla vattendrag i Enångersåns avrinningsområde drabbats av mycket kraftig musseldöd. Vilket betyder att hundratusentals musslor dött. Orsaken är inte helt klarlagd än. Viktigt att man rengör vadarbyxor och redskap om man rör sig mellan olika vattendrag. Det bästa sättet är att använda desinficerande tvätt med medlet Virkon. Nedan finns en abstract som togs fram inför en internationell konferens om musseldöd 2018.

Åtgärder som gynnar arten

För att stoppa tillbakagången är en viktig åtgärd att stoppa igenslamningen av bottnarna. Vid en avverkning ska man spara en kantzon mellan vattendraget och hygget vilket minskar antalet partiklar i vattnet. Att lägga igen diken och att anlägga skyddszoner är andra metode​r som minskar detta. Olika vandringshinder måste också åtgärdas. Vissa vattendrag är drabbade av försurning och dessa måste kalkas.

Exempel på åtgärder i länet

För att förbättra situationen för musslorna har biotopförbättrande åtgärder genomförts i flera av våra vattendrag - i de flesta fallen genomförs åtgärderna av kommunerna. Det kan till exempel handla om att:

  • ta bort vandringshinder för öring
  • lägga ut sten i tidigare rensade sträckor i vattendragen eller
  • återskapa lekbottnar för öring.

Arbetet fortsätter under kommande år och ska förhoppningsvis bidra till att vända den negativa trenden och stärka våra musselpopulationer.

Tillsammans med SVA föröker vi ta reda på orsaken till den musseldöd som drabbat några av länets vattendrag. 

Uppgifter om var musslor finns

De flesta vattendrag med flodpärlmusslor övervakas med jämna mellanrum. Inventeringsdata hittar du på Musselportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Vi tar gärna emot tips på nya vattendrag. Tips som vi får in åker vi ut och kontrollerar.

Här är en länk till: Karta över kända vattendragPDF.

Nationellt åtgärdsprogram för flodpärlmussla (Naturvårdsverket)

Åtgärdsprogrammet för flodpärlmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer att läsa

Engelsk sammanfattning (abstract) om musseldödPDF

Kontaktperson

Tomas Troschke

E-post till Tomas Troschke

Väddnätfjäril

Väddnätfjäril Foto: Göran Vesslén

Väddnätfjäril är en fukt- och värmekrävande art som har speciella krav på sin livsmiljö. Den kräver lagom fuktiga miljöer med ängsvädd som inte skuggas av omgivande vegetation.

Väddnätfjäril förekommer i Gävleborgs län, i södra Gästrikland. Nästan alla lokaler utgörs av breda kraftledningsgator.

 

Åtgärder som gynnar arten

Där väddnätfjäril finns i kraftledningsgator bör artens äggläggningsytor röjas. Ris bör inte lämnas kvar på ytor med tät förekomst av ängsvädd. Sådana ytor kan förväntas vara äggläggningsmiljöer.

Exempel på åtgärder i länet

Vi har tillsammans med Svenska kraftnät tagit fram skötselanvisningar för ett antal kraftledningsgator.

Nationellt åtgärdsprogram för väddnätfjäril

Länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram det nationella åtgärdsprogrammet för asknätfjäril och har det nationella koordineringsansvaret.

Åtgärdsprogrammet för väddnätfjäril (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer att läsa

Inventering av väddnätfjäril (Euphydryas aurinia) i Gävleborgs län 2009-2010länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Inventering av Euphydryas aurinia väddnätfjärilslokaler i Gästrikland, 2017PDF

Kontaktperson

Göran Vesslén

E-post till Göran Vesslén

Tallskog på Uvberget, Söderhamn.

Tallåga med citronticka. Foto:Tomas Troschke

Det finns tre åtgärdsprogram som berör arter knutna till död tallved.

Av de fokusarter som programmen särskilt behandlar finns arterna raggbock, skrovlig flatbagge, jättepraktbagge, tallgångbagge, linjerad plattstumpbagge och Cholodkovskys bastborre i Gävleborgs län.

Det låter kanske motsägelsefullt men de döda träden i skogen är fulla av liv. Både stående och liggande träd används av många arter varav en del är sällsynta. Veden fungerar som föda, boplats, skydd och konstruktionsmaterial. 

Åtgärder som gynnar arterna

Naturvårdsbränning medverkar till att skapa lämpliga livsmiljöer. Det finns även andra åtgärder som gynnar vissa av arterna. T. ex. att röjning eller utglesning av träd och att skapa liggande död ved genom att fälla medelgrova eller grova tallar. Att föra in grov tallved utifrån till lokaler kan vara en sista utväg för att hålla kvar vissa arter i ett område.

Exempel på åtgärder i länet

Flera inventeringar har genomförts bl a för att kartlägga den mycket ovanliga arten jättepraktbagge som bara finns på ett fåtal platser i landet. Inventeringarna har bidragit till att naturreservat bildats och att åtgärder som t ex utläggning av timmerstockar genomförts.

Åtgärdsprogram som berör tallinsekter

Åtgärdsprogram för skalbaggar på äldre död tallvedlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Åtgärdsprogram för skalbaggar på nyligen död talllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Åtgärdsprogram för jättepraktbaggelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer att läsa

Inventering av insekter på äldre tallved längs Hälsingekusten 2013PDF

Inventering av vedskalbaggar i gammal tallskog i Hälsingland 2014PDF

Insektsinventering 2016 och skötselförslag för det blivande naturreservatet UvbergetPDF

Inventering av vedinsekter på tall och asp i 20 bergsområden i Gävleborgs län 2017PDF

Kontaktperson

Tomas Troschke

E-post till Tomas Troschke

Mosippa

Mosippa. Foto:Tommy Karslsson

Mosippan är flerårig och blommar i april-maj. Mosippan har minskat under de senaste femtio åren.

Mosippa är idag känd på drygt 130 lokaler i länet. Oftast finns endast några få plantor på varje plats.

Mosippa växer främst på material från isälvar, i form av rullstensåsar eller sandfält. Den kan växa i ljusa tallskogar eller i öppna miljöer som t.ex. kraftledningsgator eller betesmark. Mosippan gynnas av markstörningar, framför allt bränder. Många platser har vuxit igen på grund av att skogsbränder blivit sällsynta eller att bete upphört. En del platser där mosippa tidigare funnits har förstörts genom täktverksamhet.

Exempel på åtgärder i länet

Tillsammans med Gävleborgs Botaniska Sällskap har vi återbesökt tidigare kända växtplatser. Tillsammans med Sveaskog har vi påbörjat arbete med att gynna mosippa på ett par platser i Hälsingland. Genom att öppna upp på växtplatserna gynnas befintliga plantor. Vi genomförde en bränning under våren och planerar för en till. Vi sår även in frön i brännfläckar på några lokaler för att få fram nya plantor.

Mosippan är fridlyst

Kom ihåg att mosippan är fridlyst. Det innebär att du inte får gräva upp eller skada plantor och inte heller ta frön för insådd. För att få göra det behöver du söka dispens hos Länsstyrelsen.

Nationellt åtgärdsprogram för mosippa

Åtgärdsprogrammet för mosippa (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontaktperson

Tomas Troschke

E-post till Tomas Troschke

Sötgräs

Sötgräs Foto: Siri Lundstöm

Sötgräs är ett bredbladigt gräs. Sötgräs blommar i slutet av juli–början av augusti. Arten är flerårig och förökar sig främst genom frön.  Sötgräs växer t.ex. i fuktiga näringsrika bäckraviner eller på större block. Sötgräs förekommer på 18 platser i Gävleborgs län, främst i Hälsingland men även på ett fåtal platser i Gästrikland. 

Åtgärder som gynnar arten

Sötgräs behöver störning för att inte bli undanträngd av konkurrerande arter. Ofta sker störning genom att många växtplatser har en varierande vattennivå eller att ras sker. Omgivande skog behöver sparas eftersom gräset riskerar att konkurreras ut av annan högvuxen vegetation som kommer upp efter en avverkning.

Exempel på åtgärder i länet

Vi har inventerat och utrett skyddsbehovet på de oskyddade lokalerna.

Nationellt åtgärdsprogram för sötgräs

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har tagit fram det nationella åtgärdsprogrammet och har det nationella koordineringsansvaret.

Åtgärdsprogrammet för sötgräs (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer att läsa

Rapport: Sötgräs Cinna latifolia i oskyddade områden, Gävleborgs län, 2013.PDF

Kontaktperson

Tomas Troschke

E-post till Tomas Troschke

Fältgentiana

Fältgentiana. Foto: Tommy Karlsson

Fältgentiana trivs i slåtter- och betesmarker. Arten finns olika varianter. En som blommar tidigt (juni-juli) och en som blommar sent (augusti-september). Plantorna dör efter blomningen. Det gör att arten är beroende av regelbunden fröproduktion. Arten är tvåårig. Första året bildar den en bladrosett, medan blomningen sker den andra sommaren.

Fältgentiana förekommer på flera lokaler i Gävleborgs län, både i Hälsingland och Gästrikland, men har minskat kraftigt i hela sitt utbredningsområde och det beror huvudsakligen på upphörd hävd i form av bete, slåtter och gödsling. De flesta lokalerna består av ängar eller hagar, men även kraftledningsgator och vägkanter har ibland stora förekomster av fältgentiana.

Fältgentiana kan förväxlas med andra gentianor. Den känns igen genom sina blåvioletta, fyrtaliga blommor. Den har också olika stora foderblad.

Åtgärder som gynnar arten

Fältgentianan är beroende av bete och i synnerhet slåtter. Det viktigt att hävden anpassas efter när den blommar. Tidigt blommande fältgentiana kräver exempelvis en senare hävd så att fröna hinner mogna innan betesdjuren släpps på eller slåttern sker. Även röjning kan gynna arten.

Exempel på åtgärder i länet

Vi har uppdaterat kunskapen om var i länet arten fortfarande finns kvar. Vi tillsammans med markägare och djurhållare för att anpassa slåtter och betestryck för att gynna fältgentianan. Vi genomför även slåtter i några områden.

Nationellt åtgärdsprogram för fältgentiana

Åtgärdsprogrammet för fältgentianior i naturliga fodermarker (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer att läsa

Rapport: Inventering av fältgentiana i Hälsingland, 2016PDF

Lada med sydlig ladlav

Lada med sydlig ladlav Foto:Fredrik Jonson

Programmet för bevarandet av hotade lavar på kulturved omfattar primärt fyra rödlistade lavar på kulturved. Två av dessa är funna i länet: sydlig ladlav och ladparasitspik. De lavar som påträffas på timmerväggar, hässje- och stängselvirke och annat bearbetat gagnvirke i kulturbygderna har minskat kraftigt i landet. Ofta finns även många andra skyddsvärda lavarter på dessa substrat.

Brädladorna i Trönö och Norrala, Söderhamn kommun, har visat sig vara särskilt värdefulla för sydlig ladlav. Sydlig ladlav hittas på över 30 lokaler i Gävleborgs län. Ladparasitspik finns på fem lokaler i Gävleborgs län. På Hornslandet utanför Hudiksvall har laven även upptäckts på naturlig ved; döda grenar på gamla tallar. 

Åtgärder som gynnar arten

Att underhålla och bevara gamla byggnader och gärdesgårdar i odlingslandskapet är åtgärder som gynnar arterna. Man bör undvika, att nymåla/omfärga träbyggnader (gäller all färg och tjära). Om byggnaden måste målas, välj utspädd färg i tunna lager som stryks på med pensel. Även nytimring av lador kan vara aktuellt.

Exempel på åtgärder i länet

Vi har genom inventeringar upptäckt många tidigare okända förekomster av lavarna. Vi har genomfört några stycken fältvandringar för att visa på de biologiska värdena på ladorna. En gärdsgård har restaurerats.

Nationellt åtgärdsprogram för hotade lavar på kulturved

Åtgärdsprogram för bevarande av hotade lavar på kulturved i odlingslandskapet (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer att läsa

Lavar på kulturved i Gävleborgs län 2013-2014PDF

Lavar på kulturved i Gävleborgs län 2015PDF

Inventering av kulturvedslavar i naturliga miljöer i Gävleborgs län hösten 2016PDF

 

Gulyxne

Gulyxne Foto: Tomas Troschke

Rikkärr är myrar med hög artrikedom och nära neutralt pH i vattnet (pH 6-8). De är ofta rika på mineraler. Många tänker direkt på orkidéer när de hör ordet rikkärr, men det finns även många mossor, snäckor och insekter som trivs i rikkärr. De flesta och fram för alt de största rikkärren finns i trakterna kring och söder om Gävle samt i trakterna kring Los och Rullbo.

 

Rikkärr användes förr ofta för slåtter för att få fram vinterfoder åt kreaturen, eller betades av djuren under sommaren.

Många kärr har förstörts genom att de dikats ut för att bli odlingsmark eller skogsmark. I kärr som inte dikats ut har utebliven hävd medfört att miljöerna spontant börjat växa igen. Tillsammans med försurning och övergödning har det lett till en drastiskt försämrad situation för rikkärr och de organismer som är knutna dit. Idag har vi även stora problem med olaglig körning i terrängen med t ex fyrhjulingar som medför stora körskador. I Gävleborgs län berör detta åtgärdsprogram bland annat de fyra arterna gulyxne, kalkkärrsgrynsnäcka, större agatsnäcka och träsksammetslöpare.

Åtgärder i länet

Vi har inventerat rikkärr i nästan hela länet, men en del områden återstår. Några kärr har restaurerats och slåtter återupptagits. En större igenläggning av dike har genomförts tillsammans med markägaren Sveaskog.

Nationellt åtgärdsprogram för rikkärr

Åtgärdsprogrammet för rikkärr (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontaktperson

Tomas Troschke

E-post till Tomas Troschke

Violgubbe

Violgubbe Foto:Göran Vesslén

I kalkpåverkade skogar finns ett stort antal sällsynta och rödlistade arter bland såväl kärlväxter, svampar, snäckor som insekter. Sammantaget är dessa skogar några av Nordens mest artrika skogsekosystem.

Tre olika åtgärdsprogram tar upp denna skogstyp: Violgubbe, åtgärdsprogrammet för kalktallskog och vissa arter i åtgärdsprogrammet för fjälltaggsvampar. 

Åtgärder som gynnar arten

Åtgärderna bör anpassas till respektive skogstyp och störningshistorik. Vissa av skogarna har tidigare varit betade medan andra skogar har brunnit. Gemensamt är att alla har en kontinuitet av träd dvs aldrig varit kalavverkade. Exempel på olika typer av skötsel som kan vara aktuellt i ett område är röjning av enbuskar och annan buskvegetation, bränning, bete i kombination med perioder av frihet från bete för att möjliggöra naturlig föryngring av tall.

Exempel på åtgärder i länet

Flera inventeringar har genomförts. En del områden har visat sig så värdefulla att de fått ett skydd i form av biotopskydd eller naturreservat.

Nationellt åtgärdsprogram för väddnätfjäril

Åtgärdsprogrammet för kalktallskogar (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åtgärdsprogrammet för violgubbe (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer att läsa

Inventering av fjälltaggsvampar (Sárcodon) och violgubbe (Gomphus clavatus) i Gävleborgs län 2008länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Inventering av marksvamp i Gävleborgs kalkbarrskogar och sandtallskogar 2016länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sump- och barrskogar i kalkområdet söder om Gävle 2017PDF

Kontaktperson

Göran Vesslén

E-post till Göran Vesslén

Kontaktperson

Tomas Troschke

E-post till Tomas Troschke

Barkkvastmossa

Barkkvastmossa Foto:Tomas Troschke

Barkkvastmossan växer på barken av lövträd. Främst i äldre lövrika blandskogar. Den vill ha hög luftfuktighet. I vårt område växer mossan främst på ek, lind eller ask. I sällsynta fall hittas den även på t.ex. klibbal, björk, akogslönn och asp.

Barkkvastmossan är fridlyst.

Barkkvastmossan förekommer i Gävleborgs län i två områden: Testeboåns naturreservat och Kakängssundet vid Dalälven. Ca en tredjedel av alla träd i landet som hyser arten finns i Gävleborg.

Åtgärder som gynnar arten

En av åtgärderna som gynnar barkkvastmossa är att försiktigt röja gran. Detta för att motverka igenväxning. En för stor förändring av växtplatsen kan dock leda till uttorkning.

Exempel på åtgärder i länet

Vi har tillsammans med Upplandsstiftelsen och Bergvik skog AB röjt fram ekar som riskerade att skadas av uppväxande gran.

Nationellt åtgärdsprogram för väddnätfjäril

Åtgärdsprogrammet för barkkvastmossa (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer att läsa

2007: Inventering av barkkvastmossa i Uppsala och Gävleborgs län.PDF

Kontaktperson

Tomas Troschke

E-post till Tomas Troschke

Timmerskapania

Timmerskapania Foto: Tommy Pettersson

Åtgärdsprogrammet för skapanior omfattar tre arter, timmerskapania (Scapania apiculata), mikroskapania (Scapania carinthiaca) och svämskapania (Scapania glaucocephala). De växer på död eller förmultnande ved i fuktiga miljöer både på träd som fallit och på ved som är rester av tigare byggnationer. Arterna växer i miljöer som tidvis översvämmas t.ex. strandkanter och vätar

Landets första fynd av mikroskapania gjordes år 1887 i Bjuråker, Hälsingland.

Åtgärder som gynnar arten

Arterna hotas av bristen på ved nära vattendrag med naturlig vattenståndsfluktuation därför är åtgärder som ökar tillgången på substrat att växa på gynnsamt för skapaniorna. Vid skogbrukåtgärder är det viktigt att lämna skyddszoner runt vätar och vattendrag och att lämna grova träd som i framtiden kan bli bra växtmiljöer för mossorna. Hänsyn måste även tas vid restaurering av vattendrag.

Utplacering av stockar längs stränder vara en effektiv åtgärd. Även en naturlig vattenregim i vattendrag och motverkande av förändringar i luftfuktigheten kan vara gynnsamt.

Exempel på åtgärder i länet

Vi har inventerat en del vattendragssträckor och vätar (glupar). I en skogsvät söder om Rullbo med mycket gamla stockar finns landets största förekomst av mikroskapania. Dessutom finns även de båda andra arterna i samma område.

Tillsammans med Västernorrlands län har vi hållit kurser för att sprida information om arterna och vilken hänsyn man ska ta. Vi samråder vid skogsbruksåtgärder och vattendragsrestaureringar.

Nationellt åtgärdsprogram för sällsynta skapanior på tidvis översvämmad ved

Länsstyrelsen i Gävleborg län har tagit fram det nationella åtgärdsprogrammet och har det nationella koordineringsansvaret.

Åtgärdsprogrammet för sällsynta skapanior (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mer att läsa

Mossor på död ved vid vatten - att tänka på vid restaurering av vattendragPDF

Kontaktperson

Tomas Troschke

E-post till Tomas Troschke

Ortolansparv

Ortolansparv Foto: Petter Haldén

Ortolansparv häckar i Mellansverige, framför allt vid småskaliga jordbrukslandskap. De häckar även på hyggen i Norrlands kustområde. Det största hotet för arten tros vara storskaliga förändringar i jordbrukslandskapet.

Ortolansparv förekommer mycket sällsynt i Gävleborgs län. Under 2017 rapporterades sjungande ortolansparv från 8 platser, varav 3 i jordbrukslandskapet.

Åtgärder som gynnar arten

I odlingslandskapet:
-Lämna osådda ytor i åkerkant eller i traktorspåren och runt odlingshinder (födosöksområden)
-Stubbträda, stubb lämnas efter skörd och blir kvar till 15 juli året efter
-Flerårig träda
-Röjning av åkerholmar och brynmiljöer, glesa ut träd och buskskikt
-Sprut- och gödslingsfria zoner
-Matning med havre i andra halvan av april i närheten av föregående års revir

I skogslandskapet (hyggen efter barrblandskogar på torr-frisk mark):
-Extra markberedning (födosöksområden)
-Lämna hänsynsträd (sångplatser)
-Lämna rotvältor

Exempel på åtgärder i länet

Vi kommer att påbörja inventering under 2018.

Nationellt åtgärdsprogram för Ortolansparv

Länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram det nationella åtgärdsprogrammet för ortolansparv och har det nationella koordineringsansvaret.

Åtgärdsprogrammet för Ortolansparv, 2017-2021 ( Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontaktperson

Jan Moberg

E-post till Jan Moberg

Många hotade arter är knutna till gamla träd, till exempel skalbaggar, fåglar och fladdermöss som lever i och kring dem. Dessutom finns arter av lavar och mossor som är helt beroende av träden som växtplats.

Åtgärder i länet

Genom åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet lyfts flera viktiga trädmiljöer fram, bland annat:

  • alléer
  • hagmarker
  • parker
  • kyrkogårdar
  • vårdträd intill våra hus.

Vi arbetar bland annat med kartläggning av värdefulla trädmiljöer, frihuggning av ekar och rådgivning kring skötsel av träd.

Nationellt åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd

Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Informationsblad

Informationsblad om skötsel av träd i kulturlandskapet

Informationsblad om träd i kulturlandskapet

 

Övriga arter som vi arbetar med i länet

Vi arbetar även med andra arter och åtgärdsprogram, bland annat:

  • flodkräfta
  • björklevande vedskalbaggar
  • hotade arter på asp
  • vitryggig hackspett
  • elfenbenslav

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalenlänk till annan webbplats

Kontakt