Restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen samarbetar med andra aktörer i arbetet med att restaurera sjöar och vattendrag, för att återställa vattenmiljöer som har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Vi betalar bland annat ut bidrag till åtgärder och tar fram åtgärdsplaner.

Naturmiljön i en stor del av landets sjöar och vattendrag har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Flottningsverksamheten, utbyggnad av dammar och vattenkraftverk, rensningar, utdikningar och sjösänkningar är exempel på storskaliga fysiska ingrepp i våra vattenmiljöer.

I mindre vattendrag är det vanligt att fellagda vägtrummor samt rester av gamla såg- och kvarndammar innebär vandringshinder. Påverkan innebär kraftigt försämrade förutsättningar för djur och växter som lever i och i anslutning till vattnet. Den fysiska påverkan bedöms idag vara den främsta orsaken till att vi inte når våra miljömål och miljökvalitetsnormer för landets sjöar och vattendrag. Påverkan har även försämrat fisket i många av landets vatten.

Samverkan för restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen arbetar med restaurering av sjöar och vattendrag tillsammans med mark- och fiskrättsägare, intresseorganisationer, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Syftet är att med gemensamma krafter återställa vattenmiljöerna till ett mer naturligt tillstånd vilket skapar förutsättningar för det naturliga växt- och djurlivet att återhämta sig. Restaurering är även en viktig del av fiskevården.

Länsstyrelsen bedriver arbetet på många olika sätt, bland annat genom att betala ut bidrag till åtgärder, genomföra åtgärder, inventera och ta fram åtgärdsplaner, bedriva tillsyn och förelägga om återställning eller miljöanpassning.

Restaurering i Gävleborg

För att uppnå Sveriges miljömål levande sjöar och vattendrag, levande kust och skärgård och att en god ekologisk status bibehålls behöver vissa områden restaureras.

Det historiska skogsbruket och energiutvinning från vattendrag i Gävleborgs län har inneburit en negativ påverkan på flera naturvärden. Sjöar har sänkts, våtmarker har torrlagts, vattendrag har dikats, dämts eller rätats ut för att anpassa till historiskt skogs- och jordbruk. Rekryteringsområden för fisk som trösklade vikar har påverkats, vandringshinder för lekvandrande fisk har anlagts och det finns redovisat flera områden med stor påverkan med behov av restaureringsåtgärder i länet.

Flera åtgärder är möjliga för att restaurera vattendrag, sjöar och kustmiljöer där allt från att återinföra naturliga habitat genom utplacering av block och sten i vattendrag till att återskapa slingrande vattendrag (meandring) eller återställa muddrade vikar återskapar miljöer viktiga för djur- och växtlivet. Länsstyrelsen i Gävleborg har i handlingsplan för limniskt skydd, som senast uppdaterades år 2019, lyft restaureringsbehov i länet.

Länsstyrelsen i Gävleborg jobbar med flera restaureringsåtgärder och har dessutom lyft åtgärdsförslag till Havs- och Vattenmyndigheten. Förslag på aktuella åtgärdsprojekt som lyfts till Havs- och Vattenmyndigheten redovisas nedan.

Projekt

Ovanåkers kommun, Dalälven, 53000

Projektområde

Amungen är en stor reglerad skogssjö som ligger i gränslandet södra Hälsingland/nordöstra delen av Dalarna. I sjön finns bland annat siklöja, abborre, lake, gädda, id men den hyser också ett bestånd av grovvuxen öring som reproducerar sig i anslutande vattendrag.

Orsak till åtgärder

I dagsläget vet vi att vissa tillrinnande vattendrag har både vattenkraftverk/dammproblematik och är också hårt rensningspåverkade samt att vissa mindre bäckar kan ha fellagda vägtrummor.

Vad vi vill förbättra

Vi vill återskapa konnektiviteten mellan uppströmsliggande sjöar och Amungen genom dammutrivningar och byten av vägtrummor. Strömsträckorna i vattendragen ska också biotoprestaureras i samband med dammutrivningarna och därmed öka andelen habitat för öringen. I detta finns också en viktig kvalitéts- och kompetenshöjande aspekt i form av ett viktigt samarbete mellan Länsstyrelsen Gävleborg och Länsstyrelsen i Dalarna där vi kommer hålla utbildning gällande dammutrivningar och biotoprestaureringar för alla oss inblandade för att öka kompetensen.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Vi har tidigare gjort en hydromorfologisk biotopkartering på Glitterån samt projektering på omlöp för dammen i Stora Glittern. Dessutom har vi också inventerat bland annat Flätbäcken där vi också projekterat ett vägtrumsbyte. 2023 riktar vi in oss på att göra en dikesinventering till Glitterån samt att vi har samrådsprocesser med berörda markägare över omlöpet runt dammen samt kommande restaureringar och eventuella dikesproppningar.

Planerad uppföljning

Kommande åtgärder följs upp genom elprovfisken och ev bottenfaunaprover men vi ska också försöka mäta fysiska processer. Utöver detta mäts breddningen av vattendraget

I samverkan med

Projektet utförs i nära samverkan med Länsstyrelsen Dalarna, Stora Enso, berörda fiskevårdsområden och ev byborna i Svabensverk.

Amungens projektbeskrivning i pdf-format Pdf, 951.1 kB.

Restaurering av tröskeln i en grund vik

Anknäs, Söderhamn, WA41077851

Projektområde

Anknäs, beläget 9 kilometer norr om Söderhamn i Gävleborgs län, utgörs av två grunda vikar, en yttre som har två utlopp mot havet och en inre med en tröskel som begränsar vattenutbytet mot havet.

Stora delar av områdets stränder upptas av båtar, bryggor och modifierade stränder invid tomter. I den innersta viken mynnar ett vattendrag som bedöms utgöra lekområde och vandringsväg för fisk till rekryteringsområden uppströms. De vegetationsrika stränderna och bottnarna innebär en reproduktions-, födosöks- och livsmiljö för många arter av både bottenfauna, fisk och fågel.

Anknäs bedöms erbjuda mycket goda förutsättningar för rekrytering av varmvattenkrävande arter av fisk. Grunda, vågskyddade miljöer med mjukbotten tillhör de mest produktiva och värdefulla miljöerna längs Sveriges kuster. De solbelysta bottnarna värms upp fort på våren och vattentemperaturen under vår och sommar är högre än i havet utanför. Detta tillsammans med naturligt näringsrika bottensediment ger en hög biologisk produktion av en stor mängd växter och bottendjur och goda uppväxtförhållanden för unga fiskar. Den yttre viken värms inte upp lika fort som den inre viken, och ett muddrat utlopp gör att vattenutbytet inte begränsas naturligt mellan yttre viken och havet. Anknäs är ett objekt för framtida områdesskydd.

Orsak till åtgärder

Inre viken av Anknäs är en skyddad vik som utgör ett refugium i en för övrigt rekryteringsstörd kustmiljö, eftersom närvaron av rovfisk kan vara tillräckligt hög för att begränsa förekomsten av storspigg. Viken bedöms därför vara mycket viktig för bevarandet av kustbestånd av abborre, karpfisk och gädda i regionen. Den yttre viken värms inte upp lika fort som den inre viken, och ett muddrat utlopp gör att vattenutbytet inte begränsas naturligt. Vågskyddade, inneslutna miljöer är extra känsliga mot förändringar i vattenomsättning och temperaturförhållanden. Att fylla igen den muddrade rännan i yttre viken kan begränsa vattenutbytet och därmed förbättra rekryteringsmöjligheterna för varmvattenfisk. 

Vad vi vill förbättra

Målsättning är att förbättra rekryteringsmöjligheterna för varmvattenfisk genom att fylla igen den muddrade rännan i yttre viken, för att begränsa vattenutbytet och öka uppvärmningen av vattnet i viken under våren. Att begränsa vattenutbytet till viken kan ändra invandringen av stor- och småspigg. Spigg orsakar rekryteringsstörning hos rovfisk eftersom de vandrar nära kusten när rovfiskyngel kläcks och äter av dessa. Spigg är mer vanligt i vikar med öppna mynningar där vattenutbytet mot kusten är mer uttalat.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Samråd med markägare om storlek och utformning av restaureringsåtgärden och anmälan om vattenverksamhet kommer att ske som en inledande del av projektet. Fiskrekryteringsmöjligheterna kommer att inventeras och uppvärmningen under våren, i yttre och inre viken, kommer att undersökas. Upplagt block och sten kommer att flyttas tillbaka till muddringsrännan för att begränsa vattenflödet i den muddrade kanalen. Fiksrekrytering i inre Anknäs viken utforskas som en del av projektet Fiskpro-X som finansierats av Havs- och vattenmyndigheten.

Planerad uppföljning

Vi kommer att undersöka fiskrekryterings potentialen före och efter restaureringsåtgärden genom att utföra nätprovfiske, yngelnotning och räkning av antal abborre rom strängar i yttre- och inre viken, samt i öppet hav utanför Anknäs. Fiskrekryteringens potentiell undersökas under 2019-2021 och tre år efter restaureringsåtgärden. Uppvärmning av vatten i yttre- och inre viken och i öppet hav
utanför Anknäs på våren kommer att mätas med temperaturloggare före och efter
restaureringsåtgärden. Vi förväntar oss att antalet spigg minskar, vattnet värms upp fortare på våren i yttre viken än i öppet hav utanför, samt att förekomsten av rovfiskyngel ökar.

Bollnäs kommun, Testeboåns avrinningsområde, HARO 51

Restaurering och utrivning av vandringshinder i Bocksjöbäcken, biflöde till Kolsjöån

Projektområde

Kölsjöån, som rinner samman med Bresiljeån i Åmot och blir Testeboån, har flera vandringshinder som härstammar från flottningsepoken. Stora som små insatser skulle kunna generera positiva förändringar för vattendraget. Åtgärder som gynnar befintliga bestånd eller möjliggör återkolonisering av strömlevande fiskarter, har visats få positiva följdeffekter i övriga delar av ekosystemet. Den starkt hotade arten flodpärlmussla är helt beroende av vandrande öring för sin
reproduktion. Förutom öring så finns det harr, lake, abborre, gädda, ål och vitfiskar i Kölsjöåns vattensystem.

Testeboåns avrinningsområde är placerad tidigt, år 2022, i den nationella planen för omprövning av vattenkraften. I samband med omprövning av anläggningar som ingår i den nationella planen bör även andra åtgärder i avrinningsområdet som kan generera en förbättrad vattenmiljö vidtas.

Kölsjöåns avrinningsområde omfattar 250 kvadratkilometer och utgörs i huvudsak av kuperad skog och mosaikmiljöer med sjöar, våt- och myrkomplex. Endast en ringa bebyggelse återfinns inom avrinningsområdet, och andelen tätort tillsammans med jordbruksmark beräknas till knappt 0,5 procent av totala ytan. Huvudfårans totala sträcka från utloppet av Kölsjön till Åmot uppgår till cirka 30 kilometer och flertalet biflöden anknyter längs vattenvägen.

Bocksjöbäcken är ett av dessa biflöden som mynnar i Kölsjöån och som är kraftigt påverkad av flottningsåtgärder. Bäcken har en sträckning på 1000 meter och rinner mellan Bocksjön och Kölsjöån.

Vegetation

Bottensubstratet är stenigt och vegetationen i åfåran är ringa, för både friflytande växter och undervattensväxter. Hela sträckningen av Bocksjöbäcken är bedömd som hydromorfologisk typ BI (vattendrag med block och sten med låg lutning). Sumpskog i form av löv förekommer längs med den övre delen av vattendraget. Nedre delen av bäcken, 80-90 meter, ingår i ett intressant och innehållsrikt större myrkomplex med högt naturvärde. Modellerad data från SMHI visar på en medelvattenföring i bäcken på 0,124 kubikmeter/sekund. Bäcken bedöms ha goda förutsättningar för en framtida rik akvatisk fauna om åtgärder vidtas avseende konnektiviteten samt återförandet av block till åfåran.

Orsak till åtgärder

I utloppet från Bocksjön finns en jorddamm med gjutet betongutskov som håller sjöns nivå uppe med cirka 65 centimeter. 250 meter nedströms utloppet finns en äldre ålkista med tillhörande fördämning. Båda fördämningarna utgör definitiva vandringshinder. Bocksjöbäcken är kraftigt rensad från större
block som har lagts vid sidan om åfåran.

Vad vi vill förbättra

En förbättring av bäckens ekologiska status inom flera parametrar. Vid utrivning av de två fördämningarna uppnås fri vandringsväg för fisk och andra akvatiska organismer mellan Kölsjöån och Bocksjön. En mer naturlig flödesregim återskapas. Utläggning av större block på kraftigt rensade sträckor ökar variationen av vattendjup och vattenhastighet i bäcken.
Åtgärderna kommer att innebära en möjlighet till återkolonisering för fisk och andra akvatiska organismer.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Utrivning av dammen vid utloppet av Bocksjön och anläggande av mindre sjötröskel på platsen.

Berörda markägare är positiva till planerade åtgärder under förutsättning att den nuvarande vattennivån i Bocksjön bibehålls.

Utrivning av dämmet vid ålkistan ska ske med försiktighet. En ordentlig dokumentering behöver utföras av ålkistan som finns med i kartunderlag från 1639. Återförande av block längs hela åsträckan på 1000 meter. Innan ovan nämnda åtgärder behöver åsträckan musselinventeras och elprovfiskas.

Planerad uppföljning

Uppföljning av biologin kommer främst ske genom elprovfiske.
Miljömål: levande sjöar och vattendrag, ett rikt växt- och djurliv.

I samverkan med

Med förhoppning om samarbete med kommun, fiskevårdsområde och markägare.

Referens

Norconsult AB, ”Åtgärdsalternativ för fria vandringsvägar i Kölsjöåns vattensystem”.

Sandvikens kommun, Dalälven, HARO 53

Projektområde

Gysingeforsarna ligger i en del av Dalälven som skiljer sig från strömsträckor i vattendrag i resten av vårt land. De är relativt korta och breda med en mängd parallella fåror. Detta beror på att Dalälven är ett ungt vattendrag i detta område, eftersom älven sökte sig ett nytt lopp vid en dramatisk genombrytning av ett åsområde som gjorde att älven sökte sig österut mot Bottenhavskusten från att tidigare gått söderut mot Mälaren. De stora naturvärdena i forsar och fjärdar och omgivande landskap har gjort att det i aktuellt område bildats såväl nationalpark som naturreservat. Strömsträckorna i denna del av Dalälven har höga naturvärden och hög potential men är drabbade av rensning och negativt påverkade av reglering.

Orsak till åtgärder

Under tidigare sekler har timmerflottningen i Dalälven varit omfattande. Det har medfört att laxfiskars uppväxtmiljöer och lekområden har förstörts till förmån för flottningsleder. Det aktuella området har rensats kraftigt. Klippor och större stenblock har sprängts för att underlätta flottning.

Migration samt reproduktion för lax och havsöring i nedre Dalälven har varit obefintligt under cirka 100 år på grund av utbyggnaden av vattenkraft och flottledsrensning i vattendragen. Det nationellt prioriterade pilotprojektet ”Hållbar vattenkraft i Dalälven” med stöd från HaV, samt LIV-projektet har gjort omfattande studier av åtgärdsbehov och projekterat åtgärder. 

Vad vi vill förbättra

Projektets syfte är att restaurera lek- och uppväxtbiotoper för fiskarter i viktiga strömsträckor av nedre Dalälven och bidra till att uppnå god bevarandestatus i berört Natura 2000-område. För att på sikt få tillbaka vandrande laxfisk måste lek- och uppväxtbiotoper i strömsträckor återställas från flottledsrensingen. Åtgärderna syftar till att återskapa och säkerställa goda förhållanden också för strömlevande fiskarter och bottenfauna. Projektets mål är att återfå livskraftiga fiskbestånd i dessa strömsträckor och på sikt återfå vildlax tillbaka i ett av landets största vattendrag; Dalälven.

Restaurering av detta område är en förutsättning för en kommande miljöanpassning av vattenkraften. Åtgärderna är en del i Nationalparkens Skötselplan.

Planerade åtgärder och aktiviteter

En restaurering av vattenmiljön för strömlevande arter i de berörda områdena och ett återskapande av en mer komplex livsmiljö samt bidragande till en ökad biologisk mångfald. Större stenblock kommer att återföras i kala, rensade/sprängda sträckor för att återskapa ståndplatser och naturliga processer. Detta kommer att göras med grävmaskiner och specialfordon som mäktar med att frakta och placera ut riktigt stora block. Dessa åtgärder kommer att genomföras i nära dialog med ”kanot-intressen”. Grunda områden närmare stränderna kommer att luckras upp och tillföras material av fraktioner som spolats bort i det onaturliga, hårda flödet efter rensningarna.

Återintroduktion av lax och havsöring via rom i kläckbackar kommer att utföras för att återskapa vildlaxbestånd och naturreproducerande havsöring och älv-egen öring.

Planerad uppföljning

Effektuppföljning kommer att utföras genom provfisken; Elfiskebåt, vad-elfisken enligt standardiserad förfarande SERS, fiske med standardiserat översiktsnät. Allt detta har redan gjorts FÖRE åtgärd. Uppföljning av kläckningsframgång av laxfisk görs vid utsättningen av romaskar.

PIT-tag märkning och genetiska analyser kommer att göras för att följa upp hur återintroduktionen av lax i Dalälven lyckas och för att utveckla metoder i denna satsning.

I samverkan med

Projektet utförs i ett nära samarbete mellan Länsstyrelsen, iinklusive Nationalparksförvaltningen, Sandvikens kommun, berörda Fiskevårdsområden och i nära samverkan med lokala och regionala kanotföreningar och friluftsintressen, samt Svenska kanotförbundet.

Länkar

LIV-projektet genomfördes för att utreda ett återskapande av vildlaxpopulation och naturreproducerande havsöring etcetera i Dalälven.

Detta blev ett viktigt grundmaterial i det nationella pilotprojektet ”Hållbar vattenkraft i Dalälven”

Rapporten LIV - Laxfisk i nedre Dalälven Länk till annan webbplats.

Galvån, Bollnäs, HARO 48

Projektområde

Galvån mynnar ut i Ljusnan strax norr om Bollnäs tätort. Exklusive Voxnan är Galvån det största biflödet till nedre delen av Ljusnan. Ljusnan består på denna sträcka av ett flertal sjöar. De få strömsträckor som funnits i älven har överlag försvunnit på grund av anläggning av dammar, eller blivit torrlagda till följd av utbyggnaden av vattenkraft. Biflöden utgör därför en stor potential för förhållandevis stora ytor strömhabitat, som kan fungera som lek- och uppväxtområden för till exempel bestånd av harr och öring.

Galvån med biflöden är av riksintresse för naturvården och utpekat av Naturvårdsverket som ett särskilt värdefullt vatten. Vattensystemet innefattar två Natura 2000-områden enligt habitatdirektivet och ett naturreservat som beslutats utifrån de värden som vattenmiljön utgör där bland annat öring, harr, utter och flodpärlmussla har pekats ut som skyddsvärda arter.

Galvåns avrinningsområde är 477 kvadratmeter stor. Medelvattenföringen vid mynningen i Ljusnan är 5,2 kubikmeter per sekund.

En kulturmiljöinventering har tidigare utförts för att identifiera och klassificera kulturmiljövärden kopplade till vattendraget (2016).

Orsak till åtgärder

Galvån är idag kraftigt påverkat av dammar, kraftverk, regleringar och flottledsrensningar. Ån är kraftigt rensad, nedsprängd, invallad och uträtad. Höjddatamodellering (GIS-analys), Hymo/ åtgärdskartering och biotopkartering har utförts under 2022 som sedan används för påverkansanalys.

Vad vi vill förbättra

Projektet avser att i möjligaste mån förbättra hydromorfologin i Galvån. Pågående restaureringar enligt tidigare ansökan och beslut är inte tillfredställande. Projektering och ansökan har utförts innan de nya rönen antogs, vilket gör att budgeten inte hålls. Länsstyrelsen har för avsikt att till stora delar driva projektet själva och utöka budgeten till behovet. Fokus kommer att vara kvalitativa flottledsrestaureringsåtgärder där nyckelord som återställande av basnivåer, öppnande av sidofåror, förankring av block, funktionella kantzoner, åtgärder för ökad lateral konnektivitet och återskapande av svämmiljöer blir centrala. Vidare fokus är också att bredda vattendraget till ursprunglig bredd där det är möjligt.

Den 24 augusti 2021 gav Mark- och miljödomstolen (MMD) vid Östersunds tingsrätt genom dom i mål M2409-20 tillstånd till utrivning av dammen Långrösten, ersättning av dammen med en sjötröskel, samt tillstånd till anläggande av fiskpassage och viss ombyggnad av dammen Lillrösten. Domen har vunnit laga kraft och arbete pågår med planering och upphandling för genomförande av åtgärderna under nästa år. Enligt tillståndet får arbeten i vatten endast utföras under perioden 15 juni till 1 september. En ändring av dom är inlämnad till MMD för att kunna utföra åtgärderna under en längre säsong. Arbete med Lillrösten är beräknad till cirka en vecka och arbetet med Långrösten till cirka 6 veckor. Detta arbete planeras att genomföras under 2023, dels genom medel som söks från EU, havs- och fiskerifonden (SJV) i december 2022. Medel kan även behövas via projektlistan.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Under 2022 har nya biotopkarteringar enligt den nya biotopkarteringsmanualen och höjddataanalys tagits fram. Under 2023 behöver gällande dom och det nya åtgärdskarteringsunderlaget jämföras för att röna ut vad som går att utföra enligt dom.
Förhoppningen är att under 2023-2025 restaurera enligt de senaste metoderna, utefter vad vi har möjlighet att göra enligt dom.

Länsstyrelsen har för avsikt att fokusera på processen och inte på en specifik art. De värdefulla arter som finns i området kommer att gynnas genom att vi arbetar med ett helhetsperspektiv.

Visionen är att återställa vattendraget till att uppnå god ekologisk potential, det vill säga att återställa minst 85 procent av habitatet till sin ursprungliga funktion. Risken är att domen inte tillåter detta, om så blir fallet, behöver en ändring av dom lämnas till MMD.

Projektet kommer att dra nytta av den kompetens myndigheten har fått genom att parallellt driva EU-projektet Rivers of LIFE.

Planerad uppföljning

Länsstyrelsen Gävleborg har expertkompetens som kommer att följa projektet under projekttiden för att säkerställa att åtgärderna uppnår godtagbara resultat. Tilltänkt projektledare och koordinator har flerårig erfarenhet av restaureringar av vattendrag. Vattendragets areal ska öka, sidofåror ska öppnas upp och vattendraget ska breddas. Dessa åtgärder förväntas leda till ökade kvalitativa habitat. Våtytsarealen och habitatet ska utökas vilket följs upp som effektmål. Vi avser även att titta på möjligheten att följa upp processer som erosion, sedimentation och konnektivitet i sidled.

I samverkan med

Projektet genomförs i samverkan med lokala aktörer det vill säga kommunen, fiskevårdsområdet och fastighetsägarna.

Galvåns projektbeskrivning i pdf-format Pdf, 898.7 kB.

Gavleån sträckan Storsjön-Havet, Gävle kommun, HARO 52

Projektområde

Gavleån är ett större vattendrag i sydligaste Norrland med stor variation av skogs- och slättbygd i avrinningsområdet. Nedre Gavleån sticker ut som ett extremt artrikt vattendrag med 27 fiskarter vid nyligen genomförda inventeringar i den två mil långa delen närmast mynningen i havet, men flera av dessa fiskpopulationer lever i starkt fragmenterade och därmed sårbara populationer. Här finns sydliga fiskarter som gös och björkna blandat med nordliga arter som exempelvis harr.

Orsak till åtgärder

Den nedre delen av det kustmynnande vattendraget Gavleån har strömsträckor med höga naturvärden, men är även starkt påverkat av mänskliga aktiviteter som rensning från sten och block, vandringshinder, uträtning och kanalisering. Närmast havet finns en spillra av havsöring och andra havsvandrande och strömlevande fiskarter i några strömpartier. Mellan kraftverken finns på några ställen vattenområden med hög potential att återfå höga naturvärden vid en biologisk återställning. Det har gjorts fiskvandringsåtgärder i vissa vattenområden och nu behövs restaurering för att återskapa en variationsrik vattenmiljö med naturliga processer för att uppnå högre vattenkvalitetsnormer och återskapa förutsättningar för hållbara bestånd av sik, harr, vimma, flodnejonöga och öring i Gavleån.

Vad vi vill förbättra

Det har gjorts fiskvandringsåtgärder i vissa vattenområden och nu behövs restaurering för att återskapa en variationsrik vattenmiljö med naturliga processer i dessa områden och för att återskapa förutsättningar för hållbara bestånd av bland annat sik, harr, öring, vimma, flodnejonöga och havsöring i Gavleån.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Restaurering av Nedre Gavleån och flera biflöden görs med grävmaskin av lämplig storlek, samt med manuell restaurering i de minsta biflödena, samt där natur- och kulturmiljö kräver extra varsamhet. Återintroduktion av havsöring kommer att utföras uppströms ett antal dammar som idag utgör vandringshinder genom utsättning av rom i rom-askar utplacerade i ”kläckbackar” för att återskapa öringbestånd med ”homingbeteende” redan innan planerade fiskvägar byggts. Detta är viktigt för att kunna ”trimma”, effektivisera och utvärdera fiskpassager.

Planerad uppföljning

Effektuppföljning av fiskbeståndens utveckling kommer att utföras genom provfisken; elfisken enligt standardiserad förfarande SERS, samt provfiske med standardiserat översiktsnät. Detta har redan gjorts före åtgärd. Uppföljning av kläckningsframgång av laxfisk görs våren efter utsättningen av romaskar. PIT-tag märkning och floy-tag-märkning kommer att göras för att följa upp hur återintroduktionen av öring i vissa vattenområden i Gavleån lyckas och för att utveckla metodiken för återintroduktionen.

I samverkan med Projektet utförs i samverkan med Gävle och Sandvikens kommuner, Västra Valbo och Nedre Gavleåns FVOF med flera.

Länkar

Rapport: Återställande av fiskvandring i Gästrikland Gavleån – Kraftverk och åtgärders potential och kostnadseffektivitet öppnas i portalen Diva Länk till annan webbplats.

Gävleborgskusten, Gävle, Söderhamn och Hudiksvalls Kommuner, SE000

Projektområde

Hur fungerar mitt vatten? Vad karaktäriserar projektområdet med hänsyn till avrinningsområde, hydromorfologi, naturliga processer, vattenkemi och biologi? Beskriv med ett landskapsperspektiv och mer lokalt för det specifika vattenobjektet.

Gävleborgskusten karaktäriseras av stora sträckor av öppen kust med en mindre mängd öar och en relativt liten del mosaik flikig skärgård. Detta innebär att kustbandet interagera mycket mer med havet som ekosystem. Mycket av kustens grunda och varma vikar har exploatering och antropogena störningar. Detta beskriver även de första sträckorna på kusten där exploatering och bebyggelse har påverkat utformningen av vattendragen som mynnat på kusten för att få snabbare dränering och att vattendrag anpassats för att passa bebyggelse.

Gäddan i Östersjön har visat en nedgång i tätheter under de senaste decennierna (Olsson 2019, Ljunggren et al 2010) visade att gädda och abborre hade minskat med 80 % längs den svenska Östersjökusten. Öppna kustområden är särskilt känsliga för förlust av Gädda (Bergström 2022), vilket matchar kusten längst med Gävleborgs län och Bottenhavets egenskaper.

Niemi et al. 2023 fann att mängden gädda och populationsstabiliteten ökar med mängden vass i vikar. Eftersom Gävleborgskusten har ett snabbt skifte från land till öppet hav med låg förekomst av skärgårdsmosaik och därmed även en låg förekomst av mängden vass rika områden. Därför är strategin för anadrom reproduktion i flodsystemet avgörande för detta område av Östersjön.

Havsöring och Abborre har inte haft samma negativa effekter som gädda, däremot anses bestånden för havsöring vara osäkra (Sundelöf et al. 2022). Abborren har nationellt sett i Östersjön stabila bestånd som dock har minskat i storlek (Sundelöf et al. 2022). Utöver dessa har vandringshindren negativ påverkan på många vattenlevande arter och den biologiska mångfalden.

Den öppna kusten innebär få miljöer där fisk kan producera sig och behovet av androm strategi förstärks. Utöver kustkaraktären så har många vattendrag modifierats eller stängds av pga. dammar och där med en förlust av konnektivietet och habitat överlapp som påverkar biodiversitet negativt. Även att vattnet svämmar dåligt och ej kan buffra och hushålla vattnet inom avrinningsområdet vilket resulterar i hög variation och snabb avbördning.

Genom överskådlig GIS analys har Dikning, sänkning av bestämmande sektioner och dammar gjort att fisk ej kunnat vandra eller att vattendragen blivit utformade så att vattnet ska kunna rinna undan fort. Därmed har man tagit bort tidigare lekområden för fisk och habitat för fauna att fungera som de ska, vilket leder till en negativ påverkan.

För påverkans analysen kommer GIS användas för att beräkna.

Vad vi vill förbättra

Vad vill ni förbättra? Vilka mål förväntar ni er att uppnå?

Biotopkartering som en förutsättning som sedan vid en restaurering ger ökad: konnektivitet, ekosystem resiliens, heterogenitet och biologisk mångfald, ökad och fungerande fiskvandring och rekrytering, förbättrad Top-down lokalt på kusten, gynnar bevarande av arter, naturliga kantzoner som svämmar och interagerar med närmiljön samt gynnar många olika arter.

Korrekta analyser och förstudier visar hur ett vattendrag ska fungera hydromorfologiskt. Ett förarbete visar på förutsättningar och begränsningar samt ger ett korrekt och detaljerat restaureringsunderlag som gör restaurering mer kostnadseffektivt.

Arbetet ska leda till återställning av hydromorfologin skapar vatten som hanterar skyfall och torka bättre samt ökad fisk- och artdiversitet som erbjuder ekosystemtjänster och naturupplevelser. Bra förstudier kommer även resultera i kostnadseffektivare upphandlingar och eller intern planering av utgifter.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Biotopkartera vattendrag som förarbete till restaurering. Åtgärden innebär utredning och biotopkartering av kustmynnade vatten på Gävleborgs kust. Arbetet ska leda till komplett förstudiematerial med åtgärdsförslag till fysisk åtgärd.

Arbetet innebär markägarkontakt, GIS-analys av hydromorfologi, biotopkartering i fält och identifiera hymotyper. Ta fram åtgärdsförslag för restaurering som förankras med markägare och som ska följas vid en restaurering.

Efter att vattendrag är biotopkarterade och de vattendragen med störst potential valts ut. Kan man i vidare steg inleda eller upphandla restaurering av vattendraget med åtgärdsförslaget som underlag.

Minst ett år efter restaurering kan uppföljning genomföras.

Planerad uppföljning

Elfiske, yngelinvertering och fångsfällor för fisk kan genomföras.

I samverkan med

Nej, men möjlighet till samverkan kan ske. Samråd kommer ske med Kustkommuner, Sportfiskarna och Ljusnan- Voxnans vattenvårdsförbund.

Gävleborgskusten, Gävle, Söderhamn och Hudiksvalls Kommuner, SE000

Projektområde

Hur fungerar mitt vatten? Vad karaktäriserar projektområdet med hänsyn till avrinningsområde, hydromorfologi, naturliga processer, vattenkemi och biologi? Beskriv med ett landskapsperspektiv och mer lokalt för det specifika vattenobjektet.

Gävleborgskusten karaktäriseras av stora sträckor av öppen kust med en mindre mäng öar och en relativt liten del mosaik flikig skärgård. Detta innebär att kustbandet interagera mycket mer med havet som ekosystem. Mycket av kustens grunda och varma vikar har exploatering och antropogena störningar. Detta beskriver även de första sträckorna på kusten där exploatering och bebyggelse har påverkat utformningen av vattendragen som mynnat på kusten.

Orsak till åtgärder

Vad är problemet? Vilken påverkan har identifierats? Vilka metoder har eller kommer att användas för påverkansanalys? Status och åtgärdsbehov enligt vattenförvaltningens åtgärdsplan.

Östersjönsmiljö har under lång tid påverkats negativt på grund av övergödning, exploatering och överfiske. Idag har även nya effekter av försämrade kustfiskebestånd lett till ett skifte av meso-predatorer i Östersjön bestående av storspigg och förlust av top-down effekter (Eklöf 2020) från Gädda, Öring, Gös och Abborre. De negativa kaskad-effekterna har även gjort att Gråsäl tappar kondition och födosöker i högre takt på kustfisksamhället med hög dödlighet för Gädda bland annat. Detta har lett till att tidigare lekområden i Östersjön idag har en hög dödlighet för lekande fisk eller för rekryteringen av ny fisk. Detta har lett till stor förlust av lokala fiskbestånd. Därför finns det ett stort behov av fungerande vattendrag med möjlighet för lek för anadrom fisk.

Gäddan i Östersjön har visat en nedgång i tätheter under de senaste decennierna (Olsson 2019, Ljunggren et al 2010) visade att gädda och abborre hade minskat med 80 % längs den svenska Östersjökusten. Öppna kustområden är särskilt känsliga för förlust av Gädda (Bergström 2022), vilket matchar kusten längst med Gävleborgs län och Bottenhavets egenskaper.

Niemi et al. 2023 fann att mängden gädda och populationsstabiliteten ökar med mängden vass i vikar. Eftersom Gävleborgskusten har ett snabbt skifte från land till öppet hav med låg förekomst av skärgårdsmosaik och därmed även en låg förekomst av mängden vass rika områden. Därför är strategin för anadrom reproduktion i flodsystemet avgörande för detta område av Östersjön.

Havsöring och Abborre har inte haft samma negativa effekter som gädda, däremot anses bestånden för havsöring vara osäkra (Sundelöf et al. 2022). Abborren har nationellt sett i Östersjön stabila bestånd som dock har minskat i storlek (Sundelöf et al. 2022). Utöver dessa har vandringshindren negativ påverkan på många vattenlevande arter och den biologiska mångfalden.

Den öppna kusten innebär få miljöer där fisk kan producera sig och behovet av androm strategi förstärks. Utöver karaktären så har många vattendrag modifierats eller stängds av pga. dammar och där med en förlust av konnektivietet och habitatöverlapp som påverkar biodiversitet negativt.

Genom överskådlig GIS analys har dammar identifierats. Dammarna isolerar fisk från lekområden och fauna från habitat och levnadsmiljöer, vilket leder till en negativ påverkan. Dessa dammar finns längst med hela vår kust och ofta i nära anslutning till vattnet. Därför stängs ofta fisk av tidigt i vandring och habitaten är inte stora nog för att bära livskraftiga fiskebestånd.

Det finns även dammar inom länet där dammägare har fått dom-beslut med vilande villkor. Detta innebär att ägaren inte behöver utföra utrivningar innan ex. dammar nedströms som staten ansvarar över är utrivna. Därför vill vi kunna åtgärda och ta bort dessa dammar villkors vilande dammar som ej fyller funktion och kan rivas så att åtgärder kan genomföras där dom finns och att stora mängder vatten kan bli tillgängligt för Strömvatten levande fauna.

För påverkans analysen kommer GIS användas för att visualisera vad som händer vid borttagande av damm och hur många mer vatten som blir tillgängligt för fisk att vandra i innan naturliga barriärer eller dammar.

Vad vi vill förbättra

Vad vill ni förbättra? Vilka mål förväntar ni er att uppnå?

Öppna upp fria vandringsvägar i vattendrag ökar konnektivitet mellan hav och land som i sig ökar resiliensen i ekosystemet, då isolering är bland de största faktorerna till förlust av biologisk mångfald. Fria vandringsvägar ger fisk och fauna större möjligheter för lek (ökad rekrytering) och vandring och därmed bevarande effekter för hårt utsatta arter såsom kust: Gädda, Abborre och Ål. Ökade populationer av top-predatorer kan få förhindra mesopredatoreffekter och negativa miljöeffekter genom top-down reglering i kustområden. Det kan resultera i klarare vatten, mer bottenvegetation, minskad mängd påväxt på alger och minska bottenresuspansion från karpfisk.

Alltså ger åtgärderna mer miljöer för fisk och fauna samt att de kan ha positive effekter på kusten.

Ökad mängd fisk och artsdiversitet kan i sin tur kan erbjuda ekosystemtjänster och naturupplevelser och ha positiv inverkan för människor i lokalområdet.

Planerade åtgärder och aktiviteter

  • Identifiera och kartlägga dammar som hindrar fiskvandring på kusten
  • Kontrollera tillstånd
  • Projektera rivning
  • Upphandla och genomföra åtgärder
  • Dokumenterar före och efter bilder samt mängd vatten tillgängligt för fisk.
  • Uppföljning vid utvalda vattendrag

Planerad uppföljning

Fångsfällor för fisk eller yngelinventering

I samverkan med

Nej, men möjlighet till samverkan kan ske lokala aktörer. Samråd kommer ske med Kust-kommuner, Sportfiskarna och Ljusnan- Voxnans vattenvårdsförbund.

Ljusnan/Voxnan, Ljusdal/Ovanåkers kommun, HARO 48

Projektområde

Projektområdet innefattar i huvudsak N2000-områdena i Ljusnan (Laforsen till Ljusdal) och Voxnan (Länsgränsen till Voxna). Även biflödena Ängerån och Västerhocklan ingår. Delar av Voxnan, Mellanljusnan, Ängerån och Kolarsjöbäcken (del av Västerhocklan) är också skyddat som naturreservat. Delarna som ingår i projektet har ingen kontakt med havet pga vattenkraftutbyggnad, trots detta så innehåller projektområdet milslånga sträckor utan vattenkraftsutbyggnad vilket skapar stor potential för bra åtgärder. Naturvårdverket har klassat vattendragen som Värdefulla vatten och Voxnan och Ängerån är också riksintresse för naturvården. Samtliga vatten inom projektet är skyddat mot ytterligare vattenkraftsutbyggnad. Vattendragen rinner i huvudsak genom skogsmark med blockmorän.

Orsak till åtgärder

Hela projektområdet är idag kraftigt flottledsrensat, men trots detta finns det stora naturvärden i vattensystemet, därav klassat som Natura 2000. Det finns stor potential till förbättrad status både vad gäller arter och hydromorfologi. Att jobba i så långa sammanhållna strömsträckor är unikt för länet och skapar bra förutsättningar att nå målen. Arter som är hotade inom området och ska gynnas är flodpärlmussla, utter och mikroskapania. En förbättrad fiskstam med harr och öring är också önskvärd och behövs för flodpärlmussla och utter.

Flottledsrensningarna har skapat monotona vattendrag med liten variation, därav utrymme för färre arter. Block, sten och hällar har sprängts och schaktats upp mot stränderna och kanaliserat vattendraget. Sidofåror och svämplan har spärrats av med hjälp av stenmurar. Detta har i sin tur medfört att vattnet fått kraftigt ökad energi och spolat rent bottnarna på finare material som är nödvändigt för många arter, däribland lekande öring och flodpärlmussla. Utan åtgärder finns ingen möjlighet för vattendragen att återhämta sig trots att flottningen upphört sedan länge.

Vad vi vill förbättra

Fokus kommer att vara kvalitativa flottledsrestaureringsåtgärder där nyckelord som förankring av block, död ved, funktionell kantzon, åtgärder för ökad lateral konnektivitet och svämplansrestaurering blir centrala. Att bromsa upp vattnet är viktigt. Vidare fokus är också att bredda vattendraget till ursprungligt utseende så långt det är möjligt. Med detta skapar vi bättre förutsättningar för våra målarter och ett friskare vatten.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Avsikten är att fortsätta restaurera projektets vatten. Under 2021 och 2022 har vi restaurerat stora delar av Västerhocklan och Ängerån och ämnar att under 2023-2026 göra klart dessa och fortsätta i Voxnan och Ljusnan. Då projektplanen är baserad på äldre metodik (skrevs 2009 och 2016) så inventerar vi det mesta igen. Även detta kommer vi fortsätta med. Vid behov utför vi även drönarflygningar och höjdmodelleringar för planering och uppföljning.

Vi restaurerar enligt de senaste metoderna så långt det är möjligt idag för oss. Länsstyrelsen har för avsikt att fokusera på processen och inte på en specifik art. De värdefulla arter som finns i området kommer att gynnas genom att vi arbetar med ett helhetsperspektiv.
Visionen är att återställa vattendraget till att uppnå god ekologisk potential, det vill säga att återställa minst 85 procent av habitatet till sin ursprungliga funktion.

Planerad uppföljning

Vi följer upp bland annat med elfisken, vattenhastighet och breddningar före och efter restaurering.

I samverkan med

Projektet är i grunden ett samverkansprojekt men restaureringarna ansvarar Länsstyrelsen Gävleborg för.

Länkar

Ljusnan - Voxnan projektbeskrivning i pdf-format Pdf, 968.1 kB.

Kölsjöån, Ockelbo kommun, 51 000

Konnektivitet i Kölsjöåns aro

Projektområde

Kölsjöån är ett skogsvattendrag som mynnar i Testeboån i höjd med Åmot. Vattendraget är kraftigt fragmenterat av dammar och vattenkraft. Ån har historiskt använts för timmerflottning med rensningar och dammar som följd. Vattendraget lider idag brist på naturliga miljöer samt konnektivitet i längsgående- men även i lateral riktning. Åns biologiska potential anses vara kraftigt minskad till följd av nämnda rensningar men även på grund av sänkta sjöar och dikesproblematik.

Orsak till åtgärder

Inom avrinningsområdet finns 15 dammar varav två är för vattenkraftsproduktion (NAP). De övriga dammarna härstammar främst från flottningen och skapar även de effektiva hinder för alla vattenlevande organismer. Konnektivitet och hydrologi är två av de viktigaste parametrarna för att nå God ekologisk status i berörda vattenförekomster. För att lösa konnektiviteten krävs att åtgärderna förankras på en bred plan. Markägarkontakter, kulturmiljöutredningar samt tillståndsprocesser är några av de saker som måste ske innan en åtgärd kan utföras. Syftet med utredningarna är att skapa färdiga åtgärdsplaner som sedan kan användas för at utföra åtgärder inom kommande 5-års period. Dammåtgärderna kommer att samköras med restaureringsplaner i Kölsjöåns vattensystem. Utredningarna omfattar inte vattenkraftverken som är anmälda till den nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraftverk (NAP).

Vad vi vill förbättra

Genom planering och utredning är målet att nå full konnektivitet i Kölsjöåns aro så att miljökvalitetsnormen (MKB) för berörda vattenförekomster kan uppnås.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Åtgärderna behöver förankras och redas ut enligt rådande praxis. Arbetet innefattar att ta fram kulturhistoriska bedömningar, hydromorfologiska utredningar samt förbereda inför eventuell tillståndsansökningar med MKB och tekniska beskrivningar.

Till stor del innefattar arbetet att genom samråd med mark- och fastighetsägare eller fiskerättsinnehavare nå en samsyn kring åtgärderna.

Planerad uppföljning

Arbetet kommer att följas upp genom att faktiska åtgärder kan utföras vid de berörda objekten.

I samverkan med

Då de flesta av dammarna ligger inom Kopparfors och Stora Ensko Skog:s marker kommer dessa bolag att verka som samarbetspartners.

Kolsjöåns projektbeskrivning i pdf-format Pdf, 730.2 kB.

Norbergsfjärden/Svedtjärnen, Hudiksvall, WA52680118

Återställning av vandringsvägar från Norrbergsfjärden till Svedtjärnen

Projektområde

Svedtjärnen ligger strax söder om Norbergsfjärden 5 kilometer nordöst om Enånger i Hudiksvalls kommun. Området utgörs av en tjärn omgiven av blandskog och med strandzon av myrmark. Förbindelsen mellan Norbergsfjärden och Svedtjärnen sker genom en cirka 120 meter lång bäck.

Bäckens mynning ligger väl skyddad i den innersta delen av Norbergsfjärden. Norbergsfjärden bedöms ha mycket hög ekologisk funktion till följd av den rikliga utbredningen av strukturbildande vegetation samt vikens storlek och variation av livsmiljöer. Växtligheten skapar livsutrymme för ryggradslösa djur samt substrat för lek och gömsle åt fisk. Vikens inre delar hyser stora grunda och relativt skyddade partier samt ett mynnande vattendrag. Sammantaget bedöms detta ge goda förutsättningar som rekryteringsmiljö för varmvattenkrävande arter av fisk, som gädda och abborre.

Dessutom finns även områden med kransalgsängar som enligt HELCOMs rödlistning är nära hotade (NT) och har av tidigare undersökningar visat på höga naturvärden med avseende på bottenvegetation.

Orsak till åtgärder

En korsande väg med tillhörande vägtrumma hindrar förbindelse för fisk mellan Norrbergsfjärden och Svedtjärnen vilket försvårar rekryteringsmöjligheter i Svedtjärnen. Av inventeringsrapport från Sportfiskarna och Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner utgör vägtrumman ett vandringshinder i och med dess underdimensionering samt att vägtrumman har ett fall på 15 centimeter vid dess utlopp. Utöver detta redovisas att bäcken nedströms vägen är kraftigt rensad vilket medför att större fisk har svårare att vandra till Svedtjärnen. Fiskrekrytering mätas i Norrbergsfjärden och område bedöms som en god rekryteringsmiljö för värmvattensarter.

Vad vi vill förbättra

Genom att återställa bäckens vattenbiotop samt ersätta den existerande vägtrumman återställs möjligheten för fiskvandring till Svedtjärnen och förbättra rekryteringsmöjligheter för vandrande fisk.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Ersätt vägtrumman med en valvbåge väl anpassad till flödet. Utplacera tidigare bortrensade block i bäcken för att underlätta fiskvandringen samt återskapa vattennivån i Svedtjärnen, vilket kan ge ytterligare 1-2 hektar lämpliga översvämningsytor.

Planerad uppföljning

Det finns ett pågående fiskrekryteringsprojekt i Norrbergsfjärden. Abborre rom inventering, gädda spofiskeinventering, nätfiskeinventering och yngel inventering kommer att utföras i Norrbergsfjärden. Vi kommer att mäta effekterna av ökade fiskvandringsmöjligheter till Svedtjärn båda i Norrbergsfjärden och i bäcken.

I samverkan med

Projektet sker i samarbete med Sportfiskarna och Hudiksvalls kommun.

Siviksfjärden, Hudiksvall, WA95251173

Utreda möjligheten för restaurering av muddringsrännor

Projektområde

Siviksfjärden har en area av cirka 43 hektar och omges av en stenig mark med blandskog. Hela fjärden kantas av övervattensvegetation, där bladvass (Phragmites australis) dominerar. I förhållande till vikens storlek är den mänskliga påverkan liten och utgörs av bebyggelse koncentrerad till den norra sidan. Undervattensvegetationen vid de stora grundområdena längst in i viken, samt på den södra sidan, domineras av ängar med kransalgerna borststräfse (Chara aspera) och rödsträfse (Chara tomentosa). Kransalger är generellt sett känsliga för övergödning och kan därför användas som indikator för god vattenkvalitet. Den genomsnittliga täckningsgraden av medelhög-hög vegetation per inventerad meter var 51 procent, enligt inventeringar utförda 2019 inom projektet FiskPro-X som finansierade av Havs- och vattenmyndigheten.

Viken bedöms ha mycket hög ekologisk funktion till följd av den rikliga utbredningen av
strukturbildande vegetation samt vikens storlek och variation av livsmiljöer. Växtligheten skapar livsutrymme för bottendjur samt substrat för lek och gömsle för fisk. Vikens inre delar hyser stora grunda och relativt skyddade partier samt ett mynnande vattendrag. Sammantaget bedöms detta ge goda förutsättningar som rekryteringsmiljö för varmvattenkrävande arter av fisk, som gädda och abborre. Vegetationen utgör sannolikt även föda för änder.

Orsak till åtgärder

Vid muddring sker oftast en permanent förlust av vegetationen i det muddrade området. Fem tydliga muddringsrännor har noterats på södra sidan av viken genom ängar av kransalgen borststräfse. Två muddringsrännor används än idag, medan övriga tre inte används eller består av dumpade muddermassor. Drönarbilder visa tydligt att vegetation saknas i och bredvid muddringsrännorna. Eftersom viken har ett högt naturvärde och är ett objekt för framtida bildning av områdesskydd ska vi försöka återplantera borststräfse i områden där arten har försvunnit.

Återplantering av kransalgsängar har inte dokumenterats tidigare. Detta projekt ska utvecklametodiken för återplantering och följa upp vegetationens etableringsgrad efter återplantering. Av ovanstående följer att projektet kopplar till åtgärderna ÅPH 29 och ÅPH 30, som åligger Havs- och vattenmyndigheten, i åtgärdsprogrammet för god havsmiljö 2020.

Vad vi vill förbättra

Vi vill förbättra vegetationens täckningsgrad i viken och återplantera två äldre muddringsrännor.

Det finns få försök med återplantering av kransalger, dock är återplantering av ålgräs en känd metodik för restaurering av ålgräsängar. Ålgräs har sin nordliga utbredningsgräns vid Stockholms skärgård, men i Bottniska viken har kransalgsängar och ängar av höga kärlväxter samma ekosystemfunktion som ålgräs. En hög täckningsgrad av vegetation är viktig för att förhindra resuspension av sediment som kan orsaka frigörelse av näringsämnen i vattenmassan. Vegetationen fungerar även som viktiga habitat för fiskyngel och som födosöksområde för fåglar. Täckningsgrad av vegetation i vikar är kopplad till lyckad fiskrekrytering. Kransalgsängar är ett prioriterat bevarandevärde, eftersom de är känsliga mot övergödning och fysisk störning. Känsliga arter av vegetation har även visat sig vara mer viktiga som fiskrekryteringsområde än arter som är tåliga mot övergödning.

Målen med projektet är att:

  1. återplantera äldre muddringsrännor i Siviksfjärden, för att öka täckningsgrad av vegetation
  2. hitta lämplig återplanteringsmetodik för kransalgen borststräfse.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Snorkelinventering av muddringsrännor och intilliggande områden för att försäkra att substratet är lämpligt för skördning och återplantering av borststräfse, samt fastställa nuvarande utbredning av borststräfse. Återplanteringar av borststräfse i de äldre oanvända muddringsrännorna. Eftersom det inte finns någon standardmetodik vad gäller återplantering av kransalger, kommer vi prova tre olika metoder. Dessa metoder är direkt transplantation med sediment kvar och transplantation skott för skott med och utan förankring. Området är utmärkt för metodikprovning eftersom det finns tre
äldre muddringsrännor i närheten, omringade av ängar av borststräfse, som kan används som skördeplatser men också för att värdera den naturliga återkoloniseringen.

Planerad uppföljning

Uppföljning av planteringsområden och skördeplatser kommer att ske med drönare och
snorkelinventering en, två och tre månader efter plantering. Därefter kommer uppföljning ske en gång per år under fyra års tid efter återplanteringsförsök. Restaureringen och effekt av skördning utvärderas genom att jämföra skottäthet, biomassa och areell utbredningen av den restaurerade ängen med samma variabler i referensängar i samma vik. Täckningsgrad av borststräfse, turbiditet och näringsämnen kommer att mätas före och efter återplantering och vid uppföljningar för att kontrollera etableringsgrad av utplanterad vegetation.

Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige (2016), Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Gävle och Söderhamns kommun, Haro 49

Projektområde

Skärjån är på en sträcka av cirka 7 kilometer mellan sjön Stor-Skärjan i väster till Axmar Bruk i öster i Gävle och Söderhamns kommun naturreservat och ett Natura 2000-område enligt habitat-direktivet. Av reservatsbeskrivningen framgår att ån är ett av länets mest värdefulla kustmynnande, strömmande
vattendrag med omgivande lövrika strandskogar. Skärjån har en sydlig prägel och vissa arter växer här längre norrut än vanligt. Ett exempel är ormbunken Safsa som kan påträffas i det strömmande vattnet.

Den har här sin nordligaste förekomst i Europa. I ån lever både sällsynta arter och arter som är känsliga för föroreningar eller försurning. Här finns flodpärlmussla (utdöende bestånd) och olika dagsländor. I strandskogarna förekommer flera arter av taggsvampar. På asp och ask i reservatet kan du hitta skyddsvärda arter som korallblylav, stor aspticka och skinnlav. Fåglar som stjärtmes, gråspett och mindre hackspett trivs i området eftersom de är beroende av lövrik skog. Det finns även intressant kulturmiljö i området, bland annat lämningar från ett sågverk, flottning och järnfram-ställning. Ån
mynnar i Axmar bruk som är ett kulturreservat och ett attraktivt besöksmål i Gävle kommun. I ån finns ett bestånd av öring som på grund av vattenreglering för kraftproduktion är på gränsen till utslaget.

Skyddad natur och vattenkraft

Projektet omfattar restaurering av rensade sträckor i de delar av Skärjån som utgör Natura 2000-område och naturreservat. Även dammar/dammrester och vägtrummor i vattendraget med biflöden som utgör vandringshinder kommer att åtgärdas inom projektet.

Sedan lång tid sker en överledning av vatten från Skärjåns vattensystem till Hamrångeåns (Haro 50) för kraftproduktion, vilken planeras att avvecklas i samband med omprövningen för moderna miljövillkor för vattenkraften och den nationella planen för detta (NAP).

Orsak till åtgärder

Skärjån är att skyddat vattendrag med höga och unika natur- och kulturmiljövärden. Naturvärden och vattenmiljön har dock skadats av den överledning som sker från Skärjån till Hamrångeån för kraftproduktion. Ån är också påverkad av rensningar för flottningen, uppförda dammar för olika ändamål och vägtrummor. Ån har i olika omgångar restaurerats av Söderhamns kommun och den lokala fiskevårdsföreningen. Mycket arbete återstår och en del av tidigare utförda åtgärder behöver justeras utifrån dagens kunskap om restaurering av vattendrag. Genomförda inventeringar och elfisken visar bland annat på att åns bestånd av flodpärlmussla och öring är starkt hotade.

För flera av de naturtyper och arter som ska bevaras i Natura 2000-området Skärjån är bevarandetillståndet inte gynnsamt. Det gäller för Mindre vattendrag 3260, Svämlövskog 91E0, och flodpärlmussla1029.

Vattenförekomsterna i Skärjån uppnår heller inte miljökvalitetsnormen god ekologisk status med avseende på hydrologisk regim. Den eller de parametrar som har sämst status styr klassningen. För Skärjåsystemet innebär överledningen av vatten till Hamrångeån att parametern volymsavvikelse i vattendrag och därmed att kvalitetsfaktorn hydrologisk regim i vattendrag får otillfredsställande status för berörda vattenförekomster.

I samband med planerad avveckling av överledningen av vatten från Skärjån till Hamrångeån inom ramen för kommande prövning för moderna miljövillkor för vattenkraften finns förutsättningar för betydande förbättringar av miljön i Skärjån. Den viktigaste åtgärden i Skärjån är en avveckling av den vattenöverledning som sker från Tönnebrosjön till Viksjön i kombination med restaureringen av rensade sträckor i Skärjån. När livsmiljöerna har förbättrats finns även ett behov av aktiva åtgärder för återetablering av tidigare livskraftiga bestånd av öring och flodpärsmussla.

Vad vi vill förbättra

Utanför detta projekt vill vi först säkerställa en naturlig flödesregim i Skärjån genom en avveckling av vattenöverledningen från Skärjån. Målet är sedan att återskapa vattendragets naturliga miljö- och strömförhållande och knyta ihop ån med den omgivande miljön.

Vi vill återskapa bra strömhabitat för bland annat öring och flodpärlmussla. Vi vill ta bort rensvallar så att kontakten mellan strand- och vattenmiljöer återknytas samtidigt som vattendraget ges möjlighet att bredda och svämma på ett naturligt sätt. Stängda inlopp till sidofåror ska öppnas upp så att även dessa åter kan bli en fungerande vattenmiljö för det naturliga djur- och växtlivet i Skärjån. Vi vill återskapa lämpliga lekområden för öring och aktivt återintroducera öring och flodpärsmussla i vattendraget eftersom dessa bestånd idag är så pass svaga att det bedöms krävas. Vi vill åtgärda alla kvarvarande partiella vandringshinder i vattendraget till exempel bristfälliga trummor och dammrester för att säkerställa fri vandring vid alla flöden i vattendraget. Genom detta vill vi uppnå gynnsam bevarandestatus för alla utpekade naturtyper och arter i Natura 2000-området och god ekologisk status för vattenförekomster i Skärjån.

Planerade åtgärder och aktiviteter

En restaureringsplan för Skärjån har tagits fram under 2019 av fiskevårdstjänst Peter Hallgren AB baserad på genomförda inventeringar i Skärjån. Detta projekt som medel söks för omfattar föreslagna åtgärder i den restaureringsplanen för de delar av Skärjån som utgör Natura 2000-område och naturreservat. Huvuddelen av åtgärderna består av maskinell, konventionell biotoprestaurering av i första hand 20 åtgärdssträckor med en sammanlagd längd på 3,8 kilometer. I vissa områden kommer block och lekgrus tillföras utifrån och manuell biotopvård genomföras i första hand i viktiga sidofåror.

För förbättrad vandring kommer fyra sjöutlopp att justeras genom uppbyggnad med block nedanför. Två fördämningar kommer att rivas för att öppna två förgreningar till större sidofåror. För vägundergångar behöver trummor bytas av fiskvandringsskäl på två platser, samt bytas eller kompletteras av andra anledningar på tre ytterligare platser För återintroduktion av öring kommer yngel i minsta möjliga stadie (när gulesäcken är förbrukad och ynglen simfärdiga) att sättas ut från odlad havsöring i utvalda färdigrestaurerade områden.

För återintroduktion av flodpärlmussla från starka populationer i närområdet. kommer flytt och sumpning av musslor genomföras.

Planerad uppföljning

Åtgärderna kommer att följas upp genom inventering av musslor, bottenfauna och elfisken för jämförelse med tidigare utförda inventeringar och elfisken. Det behöver ske under period på minst fem år efter genomförda åtgärder. Uppföljningen samordnas också i tillämpliga delar med den uppföljning som genomförs för Natura 2000-området Skärjån (SE0630179) och naturreservatet Skärjån (NVR-id 21-2014014).

I samverkan med

För åtgärder efter Skärjån finns det sedan flera år tillbaka en etablerad arbetsgrupp med representanter från Stora-Enso skog AB (dominerade markägare) Söderhamns Kommun, Trafikverket, Ljusne Flugfiskeklubb och Axmar bruk samfällighetsförening (förvaltare av fisket), Gävle kommun och samt Föreningen hyttan i Axmar bruk. Ursprunget till denna grupp är Stora-Ensos arbete med vattenlandskap för Skärjån. Flera biotopåtgärder har utförts av Stora-Enso och de har också bekostade framtagandet av restaureringsplanen för Skärjån. Detta projekt kommer ske i nära samarbete med dessa aktörer. För åtgärder i Skärjån enligt restaureringsplanen utanför de skyddade områdena som detta projekt avser är Stora-Enso trolig huvudman och finansiär.

Testeboån, Gävle och Ockelbo, HARO 51

Projektområde

Testeboån mynnar i havet i inre fjärden i Gävle. Hela avrinningsområdet för Testeboån är 1 110 834 kvadratkilometer. Medelvattenföringen vid mynningen är 11,1 kubikmeter per sekund. En del av ån ingår i ett Natura 2000 område. Dess area är cirka 517 hektar.

Totalt har hela 26 fiskarter påträffats i Testeboån, varav flodnejonöga tillhör en av de mer exklusiva arterna. Utter, flodkräfta och flodpärlmussla är andra exempel på känsliga och ovanliga arter som lever i ån. Den internationella havsforskningsorganisationen ICES har klassat Testeboån som ”vildlaxälv” med självreproducerande vildlaxbestånd. I Testeboån finns också stora kvillområden, vilka gynnar den biologiska mångfalden.

Testeboån har prioriterade bevarandevärden. Ån och dess intilliggande strandmiljöer består av en stor variation av olika biotoper som gynnar den biologiska mångfalden för både terrestra och akvatiska organismer. Det finns både forssträckor och mera lugnflytande områden i Testeboån, samt svämpåverkade naturtyper och mycket lövträd, som utgör värdefulla habitat för flera sällsynta och hotade arter. Ett exempel på en av de hotade arterna som återfinns i Testeboån är flodpärlmussla. Ett exempel på en rödlistad art som återfinns i området är elfenbenslaven. Den återfinns på totalt ett tiotal spridda lokaler i Sverige.

Orsak till åtgärder

Likt många andra vattendrag har man förr i tiden flottat timmer i Testeboån. Vissa sträckor rensades från större sten samt block och bifåror stängdes av för att underlätta timmertransporten. Basnivåer har sänkts och flödeseffekten därmed ökats vilket i sin tur har ökat sedimenttransport-erna i vattendraget. Flottledsrensningen har även inneburit förlust av de diversa makro- och mikromiljöer som tidigare utgjorde habitat för en mångfald av organismer.

En del av forsarna i Testeboån har undgått flottledsrensningar, vilket är mycket ovanligt för vattendrag i länet.

Vad vi vill förbättra

I förlängningen är vårt mål att i möjligaste mån förbättra hydromorfologin, d v s åstadkomma en grundvattenhöjning, att översvämningsfrekvensen ökar genom att minska på inskärningskvoterna längs vattendraget och att grusytor ska vara stabila.

Fokus kommer att vara kvalitativa flottledsrestaureringsåtgärder där nyckelord som förankring av block, död ved, funktionell kantzon, åtgärder för ökad lateral konnektivitet och svämplansrestaurering blir centrala. Att bromsa upp vattnets färd genom landskapet är viktigt. Vidare fokus är också att bredda vattendraget till ursprungligt utseende så långt det är möjligt. Med detta skapar vi en mångfald av habitat för olika terrestra och akvatiska arter, inklusive våra målarter, vi får ett friskare vatten och samtidigt bättre förutsättningar för en tryggad vattenförsörjning.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Under 2022 har höjddataanalyser och biotopkarteringar påbörjats, dessa kommer att fortsätta under 2023. Under 2023 kommer flertalet undersökningar att genomföras parallellt med skrivandet.

Planerad uppföljning

Projektet kommer att följas upp med sedvanliga effektmålsundersökningar som till exempel elfisken, konnektivitet i vattendraget samt breddningar och flödeseffekter. Dessutom avser Länsstyrelsen att följa upp effekter kopplande till klimatanpassning och positiva klimateffekter.

I samverkan med

Flertalet aktörer kommer att samverka i projektet på ett eller annat sätt, bland andra kommuner, fiskevårdsområden, Sportfiskarna och markägare.

I förlängningen är förhoppningen också att engagera grundskolor för barnperspektivet och universitet och/eller högskolor för uppföljning/forskning inom projektet.

Testeboåns projektbeskrivning i pdf-format Pdf, 616.5 kB.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Per Bill

Besöksadress

Borgmästarplan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss