Rönnebo

Trots sitt flärdlösa yttre kan huvudbyggnaden på Rönnebo berätta om ett ståndsmässigt liv gästat av brukspatroner och häradshövdingar. Historierna kring gårdens ägare är kanske inte helt sanna men desto mer äventyrliga. Bakgrunden är slaget vid Poltava, krigsfångenskap i Sibirien och en makalös skidfärd på flykt undan köld, vargar och kosacker. Även om Rönnebo beboddes av en officer var det inget egentligt officersboställe då gården inte tillhandahållits av kronan. Dess öppna form skiljer sig dessutom från det gängse sättet att bygga i Hälsingland vid 1700-talets mitt.

Rönnebo är en mindre gård i Bjuråker som ursprungligen ägdes av majoren vid Delsbo kompani Axel Rönquist. Hemmanet bildades år 1752 och det är troligt att det äldre av gårdens båda bostadshus uppfördes vid den tiden.

Rönnebo fungerade i praktiken som militärboställe, dock utan att egentligen vara det eftersom det inte tillhandahölls av kronan. Gården skilde sig från traktens bondgårdar genom sitt öppna byggnadssätt och sin mangårdsbyggnad i två våningar med femdelad planlösning.

Omkring år 1800 moderniserades gården. Mangårdsbyggnaden kläddes med locklistpanel och försågs med ett utbyggt trapphus med dekorativa detaljer i nyklassisk stil. Fasaderna målades därefter gula med slamfärg.

Huvudbyggnaden

Huvudbyggnaden uppfördes med all sannolikhet år 1753 av gårdens första ägare, fänriken Axel Rönquist. Efter framgångar i det militära steg han i graderna och befordrades till major på 1780-talet. Då fick troligen huset sin andra våning. Några år innan gården såldes till en lantmäteridirektör år 1808 tillbyggdes trapphuset. Det gav i allt väsentligt byggnaden sitt nuvarande utseende.

Tack vare att bostaden flyttades till ett intilliggande, nyinrett hus vid förra sekelskiftet har den gamla huvudbyggnaden klarat sig undan omfattande moderniseringar. Därför finns fortfarande stora delar av den ursprungliga inredningen kvar med målade golv, snickerier, tapeter och en kakelugn. Den välbevarade, vackert åldrade interiören gör historien levande och kan än idag berätta hur en major vid Hälsinglands regemente levde omkring år 1800.

Mangårdsbyggnaden

Axel Rönquist lämnade Bjuråker 1808 och sålde gården till lantmäteridirektören Anders Aspholm. Under de följande femtio åren behöll Rönnebo sin karaktär som ett förnämare boställe. 1860 köptes gården för första gången av en bonde och övergick därefter till att bli en renodlad bondgård.

Vid 1900-talets början tyckte bonden på gården att den gamla mangårdsbyggnaden blivit omodern. Han byggde till och moderniserade en mindre byggnad som redan fanns på gården, vid det gamla husets östra sida. Så fick han enligt dåtidens tycke en mer tidsenlig bostad. Den gamla mangårdsbyggnaden användes sedan bara som bostad för lantarbetare och andra hyresgäster. Från 1948 fanns här för en tid ett vandrarhem i STF:s regi, men nu står byggnaden oanvänd sedan ett trettiotal år.

Den äldre mangårdsbyggnadens nuvarande exteriör ser i huvudsak ut som vid 1800-talets början, med undantag av att taket täckts med tegel och fasaderna rödfärgats. Invändigt finns i båda våningarna inredningssnickerier av rokokotyp kvar från husets byggnadstid. Från ombyggnadsskedet härrör framför allt övre våningens oljemålade golv i parkettimiterande mönster och färger, en kolonnkakelugn med flytande grön glasyr samt de limfärgsmålade tapeter med takbårder av empiretyp som finns i vissa rum. I övriga rum finns äldre väggmaterial bevarade under mer sentida tapeter.

Skyddsföreskrifter för Rönnebo

Skyddsområdt omfattar hela fastigheten Änga 6:15 enligt karta.

Skyddsföreskrifterna gäller den äldre mangårdsbyggnaden.

1. Byggnaden får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
2. Ändring av byggnadens rumsindelning eller andra åtgärder som innebär ingrepp i bärande stomme får inte ske.
3. Befintlig fast inredning som listverk, paneler, tapeter, dörrar, foder eldstäder etcetera får inte tas bor, målas över, eller på annat sätt förändras utan Länsstyrelsens tillstånd.
4. Byggnaden ska i samråd med Länsstyrelsen underhållas så att den inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten ska utföras med sådana material och metoder att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
5. Skyddsområdet ska hållas i sådant skick att byggnadens karaktör och utseende inte förvanskas. Inom skyddsområdet får ytterligare byggnader inte uppföras utan Länsstyrelsens tillstånd.