Voxna herrgård

Voxna herrgård

Voxna Herrgård kallas ibland Hälsinglands enda slott. Den vitputsade huvudbyggnaden är av en ovanligt stor volym och överträffar därigenom alla andra gårdar i landskapet. Herrgården började byggas 1791 för den nyblivne bruksägaren, kommerserådet J C Müller. Bruket hade då varit i drift sedan 1720-talet och en äldre herrgård fanns redan på platsen, vilken Müller rev för att ge plats åt den nya.

Voxna Herrgård kallas ibland Hälsinglands enda slott. Den vitputsade huvudbyggnaden är av en ovanligt stor volym och överträffar därigenom alla andra gårdar i landskapet. Herrgården började byggas 1791 för den nyblivne bruksägaren, kommerserådet J C Müller. Bruket hade då varit i drift sedan 1720-talet och en äldre herrgård fanns redan på platsen, vilken Müller rev för att ge plats åt den nya. Inget arkitektnamn är förknippat med Voxna herrgård, men byggnadsarbetet leddes troligen av Lars Rehnvall från Bollnäs. Herrgården byggdes av slaggsten och korsvirke, en i sådana sammanhang ovanlig byggnadsteknik.

Byggnadsstilen är en blandning av rokoko och gustaviansk klassicism. Detta trots att båda stilarna redan blivit omoderna på andra håll i landet. Det mest typiska rokokodraget är det brutna och valmade taket, som med sin rikt profilerade taklist fått utgöra förebilden för de bondgårdar som byggdes i Voxnadalen under 1800-talets förra hälft och mitt. Ett annat ålderdomligt drag är det närmast barockartade klocktornet med lökkupol, som tillkom år 1800.

Ägare och interiör

År 1848 bytte bruket ägare och en av de nya delägarna var grosshandlaren Henrik Kempe, som 1881 bildade Ljusne-Voxna AB. Herrgården ägdes sedan av olika storbolag fram till 1973, när den såldes av dåvarande ägaren Bergvik och Ala AB. Byggnaden har under 1900-talet bland annat fungerat som pensionat, semesterhem och sommarkoloni för barn till bolagets anställda.

Herrgårdens interiör har ändrats vid flera tillfällen. Trots detta är den ursprungliga planlösningen i stort sett bevarad, liksom en stor del av de ursprungliga inredningssnickerierna. Från den Kempeska tiden härrör inredningen i husets förnämsta rum, den stora salen i övre våningen. Här finns även fyra dörröverstycken från 1790-talet, som föreställer scener från bruket.

Skyddsföreskrifter för Voxna herrgård

Skyddsområdet omfattar del av fastigheten Njupan 1:62 enligt karta.

Skyddsföreskrifterna omfattar herrgårdens mangårdsbyggnad.

Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

  1. Byggnaden får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
  2. Ändring av byggnadens rumsindelning eller andra åtgärder som innebär ingrepp i den bärande stommen får endast utföras efter förlag som godkänts av länsstyrelsen.
  3. Äldre fast inredning såsom paneler, lister, dörrar, tak, golv, eldstäder, trappor eller skåp får inte tas bort eller på annat sätt förändras utan länsstyrelsens tillstånd. I övre salen får befintliga ytskikt inte målas om, klistras över eller på annat sätt förändras.
  4. Byggnaden ska underhållas så att den inte förfaller. Våd och underhållsarbeten ska ske i samråd med länsstyrelsen och utföras med sådana material och metoder att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  5. Skyddsområdet ska hållas i sådan skick att byggnadens karaktär och utseende inte förvanskas.

Kontakt

Serviceinformation

Rubrik

Byggnadsminnesförklarat: 1991
Typ av bebyggelse: Bruksherrgård
Ägare: Privat

Mer information om herrgården finns på dess egna hemsida Länk till annan webbplats.