Norrgården

Med närheten till Hudiksvall tog bönderna i Forsa intryck av den påkostade arkitekturen i borgarnas stadsgårdar. Till skillnad från de övriga socknarna i Hälsingland blev gårdarna därför något mer stadslika här, utan förstukvistar och fasaddekorationer. Istället utvecklades den tradition av högklassigt snickeri och träsnideri som bland annat resulterat i de sockentypiska Forsadörrarna. På Norrgården i Flatmo finns flera exempel på snickeri av absolut högsta kvalitet, men här finns också schablonmåleri, tapeter och kakelugnar bevarade sedan 1800-talets mitt.

Norrgårdens äldsta byggnad är den så kallade bröllopsstugan som byggdes 1832. Här bodde de två bröderna Olof och Erik Samuelsson med sina respektive familjer i varsin halva av bottenvåningen fram till 1850-talet, då Erik och Kerstin flyttade till granngården. Olof satte nu igång med en omfattande utbyggnad av gårdsanläggningen och uppförde de två flygelbyggnaderna. I den västra byggnaden inrymdes stallar och ekonomiutrymmen på bottenvåningen medan man i övervåningen inredde en större sal, den så kallade bönsalen. Denna användes troligen för frireligiösa läsarmöten, något som inte sågs med blida ögon av statskyrkan

Norrgårdens historia

Norrgårdens historia går tillbaka till 1500-talet, men om denna äldre tid är mycket lite känt. Den gård man ser idag byggdes nämligen upp på en ny tomt omkring år 1830. Under lång tid fanns dock bara gårdens huvudbyggnad, den så kallade Bröllopsstugan. Först tjugo år senare byggdes östra flygeln vilken blev gårdens nya bostadshus. Detta medförde att Bröllopsstugan endast kom att användas sporadiskt, utan behov av modernisering. Av den anledningen finns alltjämt en ovanligt välbevarad och närmast komplett, ursprunglig interiör kvar med tydliga spår av livet förr. Flygeln fick en påkostad inredning, tydligt redovisad i förstugans bevarade snickerier och marmorimiterande väggmåleri. Ladugården, som byggdes strax efter flygeln, utmärker sig främst genom sina utsmyckade dörrar och den märkliga salen för frireligiösa möten på andra våningen.

Omgivningen

Norrgården är en av de ursprungligen tre gårdar som utgjorde byn Flatmo i Forsa socken. Idag finns två av dem kvar sedan den tredje brann ned på trettiotalet. Norrgården är en traditionell hälsingegård som grupperar sig kring en gårdsfyrkant med tre stora längor. Den fjärde sidan öppnar sig mot solen i söder. Bakom gården i nordost slingrar sig den gamla byvägen förbi, tätt intill tomten. Gårdstomten är dock inte den ursprungliga, utan flyttades någon gång efter storskiftet 1791. När flyttningen skedde är inte längre känt men mycket tyder på att gården byggts upp på sin nuvarande plats under något av 1800-talets första decennier.

Byggnaderna

De stora husen är byggda i en och en halv respektive två våningar. Byggnaden i mitten är den äldsta, byggd 1832 med invändiga dekorationer daterade till 1843. I bottenvåningen finns två likadana bostäder om vardera kök och två kamrar. Övervåningen användes till fest och i vardagslag som förvaringsplats. Invändigt är huset bevarat så som det en gång var sedan mitten av 1800-talet. Här finns tryckta och målade tapeter, snickerier, kakelugnar och spisar i ursprungligt skick. Efter att den östra byggnaden tillkom användes det gamla huset sporadiskt som sommarstuga, tidvis har det stått helt tomt.

Den östra byggnaden, troligen byggd 1859, är den enda av gårdens byggnader som varit bebodd i senare tid. Invändigt är den moderniserad men exteriört ser den ut så som den alltid gjort.

Mittemot denna byggnad ligger ladugårdsbyggnaden med ekonomiutrymmen samt en festsal över hela lagården i övervåningen. Lagårdsbyggnaden är utbyggd bakåt i T-form med en loglänga under senare delen av 1800-talet.

På gårdstomten finns ytterligare två byggnader, ett härbre samt en uthusbyggnad med vagnslider och vedbod. Tidigare fanns det fler byggnader på gården, bland annat en linskäkt, vilka idag är borta.

Skyddsföreskrifter för Norrgården

Skyddsområdet omfattar del av fastigheten Flatmo 2:6, Forsa socken, Hudiksvalls kommun enligt situationsplan.

Skyddsföreskrifterna gäller samtliga byggnader inom skyddsområdet.

1. Byggnaderna får inte utan länsstyrelsens tillstånd rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
2. Åtgärder som innebär ingrepp i byggnadernas bärande stomme får endast utföras efter förslag som godkänts av länsstyrelsen. I de byggnader som markerats med nummer 2 och 3 på situationsplanen får ändring av rumsindelningen inte göras.
3. I byggnas nummer 2 samt i övre våningen på byggnad nummer 3 får fast inredning såsom golv, tak, dörrar, luster, foder och eldstäder inte tas bort, målas över, klistras över eller på annat sätt förändras.
4. Byggnaderna ska i samråd med länsstyrelsen underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten ska utföras med sådana material och metoder att byggnadernas kulturhistoriska värde inte minskar.
5. Skyddsområdet ska hållas i sådan skick att byggnadernas karaktär och utseende inte förvanskas. Inom skyddsområdet får ytterligare byggnader inte uppföras.