Härbret i Yg

Det rödmålade härbret

Yg ligger invid Ygsjöns strand. Ygsjön mynnar genom Skarpån ut i Ljusnan som var den stora transportleden i såväl förhistorisk som historisk tid. De första jordbrukande nybyggena följde älvens dalgång upp genom landet och nådde förmodligen Yg under den tidiga medeltiden. Härbret i Yg har använts för sädesförvaring fram till 1960-talet. Idag står det i princip oanvänt. Härbret består av virke från två tidsperioder; 1315–1316 och 1566–1567 och har alltså troligen använts sedan medeltiden. Historiska kartor och flyttmärkningar på byggnaden visar dock att härbret inte inte alltid stått på samma plats.

Yg ligger invid Ygsjöns strand. Ygsjön mynnar genom Skarpån ut i Ljusnan som var den stora transportleden i såväl förhistorisk som historisk tid. De första jordbrukande nybyggena följde älvens dalgång upp genom landet och nådde förmodligen Yg under den tidiga medeltiden. Dessförinnan utnyttjades trakten sannolikt mestadels extensivt. En bofast järnåldersbefolkning skulle ha efterlämnat boplatser och gravfält, ingendera finns det några spår av här.

De goda möjligheterna till kolframställning utgjorde tidigt en del av Ygs dragningskraft. Det kan vi se av de många kolningsgroparna som finns i trakten. Kolningsgropar dateras i Hälsingland oftast till yngre järnålder men användes också under medeltid. Övriga fornlämningar består av milstenar och kolbottnar, vanligen från 1800-talet och framåt.

Härbret i Yg

Härbret har använts för sädesförvaring fram till 1960-talet. Idag står det i princip oanvänt. Härbret har tre flyttningsmärkningar, två med yxhugg och en med bokstäver. Härbrets allra senaste flytt avsatte dock inga märken. Under sommaren 2002 flyttades härbret ca 2 meter österut med hjälp av en lyftkran. Det stod i en brant slänt nära en annan byggnad och hade därför problem med fukt från den sidan. I samband med flytten byttes fem stolpar ut och en ny syllram tillverkades, lik den gamla rötskadade. En stödmur byggdes också upp för att ge härbret ett stabilt underlag att stå på.

Härbrets ursprung är oklart. Det kan ha byggts i Yg eller kommit med flyttlasset tillsammans med en ny gårdsägare till exempel. Härbrets näst senaste flytt skedde vid mitten av 1940-talet, det flyttades då till det läge det hade fram till 2002, från sin tidigare plats cirka 50 meter söderut. Härbret verkar dock inte ha stått där särskilt länge för på laga skiftes karta från 1925 finns härbret inte utsatt. Det är möjligt att det flyttades dit, från okänd plats, som ett resultat av laga skiftet.

Härbret märkets ner ytterligare en gång, 1566 eller åren närmast efter. När härbret byggdes upp igen hade några stockar i väggarnas övre del bytts ut eller lagts till. Det lades i samband med detta ett nytt tak. Vi vet att härbret då flyttades från ett eventuellt ursprungsställe eller om det efter reparationen åter timrades upp på samma ställe.

Dateringar

Härbret består av virke från två tidsperioder, 1315–1316 och 1566–1567. Stockarna i nedervåningen och halva övervåningen är från 1300-talet. Stockarna från 1500-talet utgör de översta varven i långväggarna inklusive väggbanden. Röste och röstmoder är däremot från 1300-talet.

En av mushyllorna är daterad till 1566, men sannolikt är alla tre från samma period.

Härbret sett snett nedifrån.

Skyddsföreskrifter för Härbret i Yg

Skyddsområdet omfattar del av fastigheten Yg 2:33, Färila.

Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

  1. Byggnaden får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör eller interiör.
  2. Befintlig fast inredning (såsom trappan och hyllor) får inte flyttas, tas bort eller på andra sätt förändras.
  3. Ny fast inredning får inte installeras utan Länsstyrelsens tillstånd.
  4. Ytskikten, såväl interiört som exteriört, får inte förändras på något sätt. Exempel på påverkan är bland annat hyvling, bilning och målning. Undantaget är exteriör rödfärgning med slamfärg som kan ske med jämna mellanrum. Samråd ska ske med Länsstyrelsen angående färgens kvalitet och kulör.
  5. Byggnaden ska i samråd med Länsstyrelsen underhållas så att den inte förfaller. Vård och underhållsarbeten ska utföras med sådana material och metoder att det kultorhistoriska värdet inte minskar.
  6. Skyddsområdet ska hållas i sådant skick att byggnadens karaktär och utseende inte förvanskas. Ytterligare byggnader får inte uppföras inom skyddsområdet utan Länsstyrelsens tillstånd. För att skydda byggnaden mot fuktskador får träd inte tillätas växa upp iom en radie av 5 meter från byggnaden.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 2003
Typ av bebyggelse: Härbre
Ägare: Privat