Strömbacka smedja

Smedjan

Ordet vallonsmide för osökt tankarna till de ståtliga 1600- och 1700-talsbruken i norra Uppland. Dit kom smeder från Vallonien i Belgien för att smida mer och bättre järn än man tidigare lyckats med i Sverige. Kombinationen av duktiga smeder och en sällsynt bra malm från gruvan i Dannemora gjorde det svenska vallonjärnet attraktivt både inom landet och ute i Europa. Vad som dock inte är lika känt är att Strömbacka smedja i Bjuråker blev den sista platsen där vallonsmide tillverkades. Inte bara i Sverige utan i hela världen.

Smedjan i Strömbacka anlades redan på 1720-talet men under de första hundra åren tillämpades en äldre smidesteknik. För att nå en effektivare process med högre kvalitet på järnet ersattes det så kallade tysksmidet successivt under 1800-talet, bland annat av vallonsmidet. Det infördes år 1828 som en följd av att smedjan fick en ny ägare, familjen Tamm, som också ägde Österby bruk i Uppland.

Tillsammans med Movikens masugn samt ytterligare bruk och fastigheter införlivades Strömbacka i Iggesunds Bruk år 1876. Då hade smedjan tre olika typer av smideshärdar, flera hammare, blåsmaskin, vattenhjul med mera. Allt detta finns fortfarande kvar sedan nedläggningen 1953, trots två bränder på 1930-talet. Byggnaden kunde repareras och består idag av delar från 1700–1900-talen. Strax intill finns också "labbit" bevarat, huset som härbärgerade de arbetande smederna mellan skiften.

Brukets tidiga utveckling

Strömbacka bruk beviljades privilegier år 1742. Först elva år senare stod den första stångjärnshammaren färdig - ett dröjsmål som i första hand berodde på motstånd från traktens bönder. Bruket gick inte med någon större vinst under den första tiden men expanderade från och med 1780-talet med ständigt ökade smidesrättigheter. Vid 1800-talets början bestod bruket av tre hammarsmedjor med ett sammanlagt smide om 1300 skeppund.

Per Adolf Tamm köpte Strömbacka bruk 1827 och införde vallonsmide vid sidan av tysksmidet. Vallonhammaren med två härdar förlades till den övre hammaren, som idag är den enda bevarade av brukets tre stångjärnssmedjor. Från år 1876 ingick Strömbacka i det nybildade aktiebolaget AB Iggesunds bruk tillsammans med släkten Tamms övriga bruk, sågverk och skogstillgångar. Under 1880-talet var verksamheten vid Strömbacka som störst med omkring 350 mantalsskrivna personer. Lancashiresmide bedrevs då i den nedre hammaren, franche-comté i mellanhammaren och vallonsmide i den övre hammaren.

Bruket under 1900-talet

Under 1900-talet koncentrerades smidet helt till övre hammaren. Lancashiresmidet återinfördes 1944, när tre lancashirehärdar installerades. Vallonsmidet bedrevs därefter parallellt fram till 1947. Strömbacka smedja bör därmed ha varit den sista vallonsmedjan i bruk i världen. Lancashiresmidet pågick sedan fram till 1953.

Smedjan fick sitt nuvarande utseende efter en brand omkring 1930. Delar av murverket kan härröra från den äldsta hammarbyggnaden från 1753. Smedjan och blåsmaskinhuset har väggar i panelat regelverk, delvis vilande på murar av granit och slaggsten, medan den nordöstra utbyggnaden för bland annat gös- och gnisterhus är byggd i vitputsad sten. Invändigt är smedjan utrustad med en vallonhärd, räckvällugn, tre lancashirehärdar, blåsmaskin, mumblingshammare och två lufthamrar etcetera. Kraftöverföringen är fortfarande intakt med vattenhjul, turbiner, sumpar och tub.

Till smedjan hör även ett så kallat labbi, vars nuvarande utseende troligen härrör från en ombyggnad till varmbadhus vid början av 1920-talet. Byggnadens inredning med gymnastiklokal samt tvätt- och omklädningsrum tillkom på 1950-talet.

Smedjans entré

Skyddsföreskrifter för Strömbacka smedja

Skyddsområdet omfattar fastigheten Strömbacka 1:58 samt del av fastigheten Strömbacka 1:2 enligt karta.

Skyddsföreskrifterna gäller stångjärnssmedjan och labbit.

Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

  1. Byggnaderna får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
  2. Stångjärnsmedjans interiör ska bevaras. Invändiga väggar, bjälklag eller andra delar av byggnadens konstruktion får inte rivas eller på annat sätt förändras. Befintlig fast inredning får inte tas bort eller förändras utan länsstyrelsens tillstånd.
  3. I stångjärnssmedjan får befintlig fast utrustning inte tas bort, flyttas eller förändras.
  4. I labbit får ändring av rumsindelning eller andra åtgärder som medför ingrepp i byggnadens bärande stomme inte göras. Befintlig fast inredning får inte tas bort eller förändras utan länsstyrelsens tillstånd.
  5. Byggnaderna ska i samråd med länsstyrelsen underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten ska utföras med sådana material och metoder att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  6. Skyddsområdet ska vårdas på sådant sätt att byggnadernas karaktör och utseeende inte förvanskas. Inom skyddsområdet får ytterligare byggnader inte uppföras.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 1990
Typ av bebyggelse: Industri/järnhantering
Ägare: Privat

På Strömbacka bruks hemsida kan du läsa mer om smedjan Länk till annan webbplats.