Ede såg

Sågen ligger vackert belägen bredvid Stömneån

Sågen ligger vackert belägen bredvid Stömneån

Tack vare sin höga fallhöjd har vattenkraften i Stömneån vid Delsbo nyttjats sedan medeltiden. Längs den kilometerlånga ån har kvarnar, smedjor, sågar och beredningsverk trängts vid strandkanterna.

Från att ha varit en obruten sträcka av små industrier är Stömneån idag huvudsakligen ett minnesmärke över driftiga lokala entreprenörer. Bland de få kvarvarande anläggningarna utmärker sig den välbevarade Ede såg från 1923. Denna berättar om en betydelsefull men idag sällsynt del av de norrländska skogslandskapens industrihistoria.

Sågen i Ede var bara en del av den omfattande anläggning som bonden Per Persson uppförde på 1920-talet. För att leda vatten till turbinen grävdes en kanal och för att hantera timret anlades en sågverksdamm på den intilliggande åkermarken. Därutöver byggdes ett hyvleri, en matsal för de anställda och ett magasin, och utrymme skapades för uppläggning av timmer och virke. Dessvärre totalförstördes både hyvleriet och matsalen av bränder, ett öde som delas med många av de byggnader som funnits längs Stömneån.

Sågen med sitt uppfordringsverk och sin turbin är desto bättre bevarade. Här finns fortfarande den ursprungliga ramsågen från Bolinders, en torrklyv, ett kantverk och en vedkap. När sågen var som störst uppgick styrkan till åtta anställda och produkterna köptes av både privatpersoner och lokala snickerier. Än idag är deras arbetsmiljö i allt väsentligt densamma och därmed också möjlig att uppleva.

Stömneån och sågens tidiga historia

Stömneån rinner genom Delsbo samhälle, och förbinder Stömnesjön med Avasjön. Ån är en knapp kilometer lång - men har en fallhöjd på inte mindre än 16 meter. Ån har utnyttjats för sin vattenkraft sedan 1500-talet. Här har funnits kvarnar, smedjor, sågar, linberedning och så småningom även kraftstationer.

Per Persson, en bonde från Delsbo, startade Ede såg och hyvleri 1923. Han uppförde hyvleribyggnaden och den stora sågbyggnaden med ramsåg från Bolinders i Stockholm redan samma år. Marken hade då gått i Per Perssons släkt sedan 1875 - då hans morfar köpt en kvarn med tillhörande fallrättigheter belägen på platsen. Persson lät anlägga en damm på gammal åkermark till vilken en kanal grävdes för hand. Anläggningen bestod ursprungligen av sågbyggnad, hyvleri, virkesförråd, matsalsbyggnad för arbetarna, brädgård, rälsspår, damm samt kanal. Både matsalsbyggnaden och hyvleriet har brunnit, men i övrigt är anläggningen intakt och i fullt användbart skick. Den har brukats - periodvis - ända fram till idag.

Uppfordringsverket där man drog timret till ramsågen

Uppfordringsverket där man drog timret till ramsågen

Sågen och virket

Det virke som producerades vid sågen såldes både till enskilda och till lokala snickerifabriker. Bönder med egen skog tog sitt timmer till sågen och kunde där byta det mot redan sågat virke.

Sågverksarbetet pågick under våren och fram till mitten av sommaren. Under slåttertiden deltog även sågens anställda i skördearbetet. Framåt hösten började arbetet igen, då i hyvleriet.

Den stora sågbyggnaden är uppförd i två våningar av resvirke. Ett uppfordringsverk leder från dammen till den östra gavelns övre våning. Via detta drog man timret upp till ramsågen. På övre våningen, som är helt öppen upp till takåsen finns förutom sågram även torrklyv, kantverk och vedkap, samt räls och vagnar för transport av det färdiga virket. Hela anläggningen drevs av en turbin på 50 hästkrafter. Denna är inrymd i ett turbinhus på sågens nordöstra sida.

Ede såg är mycket representativ för de sågar som tillkom under det tidiga 1900-talet. Det fanns ett stort antal sågar av den här typen i länet - men de flesta är idag rivna eller förfallna. Ede såg kan därför belysa en viktig epok i regionens industrihistoria. Dessutom utgör sågen en viktig del i hela området kring Stömneån - med sin småskaliga industri.

Skyddsföreskrifter för Ede såg

Skyddsområdet omfattar delar av fastigheterna Ede 11:14, Källbergsbo 9:1, samfälligheten för Ede by och samfälligheten Stömneån enligt karta.

Skyddsföreskrifterna gäller samtliga anläggningar och byggnader enligt karta.

Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

  1. Byggnaderna får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändrat till sin exteriör.
  2. I byggnadernas inre får ingrepp i stommen inte göras, inte heller ändring av eller ingrepp i sågverkts maskineri eller annan fast inredning och utrustning.
  3. Rälsspår och andra anläggningar utomhus samt damm och kanal får inte förändras eller tas bort.
  4. Byggnaderna och samtliga anläggningar utomhus ska i samråd med länsstyrelsen underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten ska utföras på ett sådan sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  5. Skyddsområdet ska vårdas på ett sådan sätt att anläggningens karaktör och utseende inte förvanskas. Inom skyddsområdet får ytterligare byggnader inte uppföras utan länsstyrelsens tillstånd.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 1992
Typ av bebyggelse: Såg
Ägare: Privat