Erkas i Torsåker

Huset har en gul-grön färg och ett orange plåttak. De orangea detaljerna återfinns vid fönstren och dörren.

Huvudentrén vid Erkas.

Redan under medeltiden inrättades privilegier för de så kallade bergsmännen, inom det område vi idag känner som Bergslagen. Det var bönder som ägde andelar i hyttorna där man framställde järn. Detta gav inkomster vid sidan av jordbruket och på många håll byggde bergsmännen ståtliga gårdar för att visa sin rikedom. Det bergslag som låg längst i öster omfattade socknarna Torsåker och Ovansjö och kallades Gästriklands bergslag. Här fick bönderna privilegiet att bryta malm år 1374.

Trots att järnmalmen i Torsåker inte höll samma höga kvalitet som på många andra håll byggde bergsmännen påkostade gårdar runt om i bygden. Med sin storlek och utformning stod de sannolikt som utropstecken i sin omgivning, framför allt under början av 1800-talet. Idag är det kanske mest välbevarade exemplet Erkas i Åsmundshyttan. Gårdens historia går att spåra till 1600-talet medan bostadshusets ursprung sannolikt står att finna i det sena 1700-talet. Efter ett flertal tillägg under det följande århundradet – påbyggnader både i höjd och i djup, nya verandor, ny fasadpanel och färgsättning – fick huset sitt nuvarande utseende vid förra sekelskiftet. Invändigt finns dock den äldre inredningen kvar, i övervåningens sal från åren runt 1850. Gårdens övriga byggnader – bryggstugan, ladugården, tvättstugan och härbret – tillkom under årtiondena därefter. Tillsammans med de närbelägna gårdarna i byn förmedlar Erkas en synnerligen bra bild av det sena 1800-talets bergsmansbygd i Torsåker.

Gårdens utveckling

En av de äldsta gårdarna i den gamla bergsmansbyn Åsmundshyttan heter Erkas. Namnet fick den någon gång kring 1760 men gården har anor ända tillbaka till 1600-talet. Vid 1800-talets början bodde bergsmannen Erik Larsson på Erkas. 1816 köpte han hälften av grannhemmanet Åsmundshyttan nummer 1. I köpet ingick även granngårdens tomtplats, därför kunde han sedan utvidga gårdsbebyggelsen över två tomter. De båda hemmanens byggnader sammanfördes till en gård. Den nuvarande mangårdsbyggnaden på Erkas är sannolikt den parstuga som en gång var bostadshus på Åsmundshyttan nummer 1 - även om huset sedan dess byggts till både på höjden och bredden. Idag har byggnaden den dubbelfiliga planlösning som utmärker bergsmansgårdarna i Torsåker under 1800-talets förra hälft och mitt.

Sitt nuvarande utseende fick gården kring sekelskiftet 1900. Då kläddes huset in med panel som målades med oljefärg, medan taket belades med falsad plåt. Dessutom byggdes två glasverandor till. Den övre våningen hade byggts på redan omkring 1850. Från den tiden härstammar det mesta av inredningen i övervåningen, med tapeter och färgsättning i ursprungligt skick. Även i övrigt är mycket av den äldre inredningen bevarad i byggnaden.

I vinkel mot mangårdsbyggnaden står en bryggstuga som numera är ombyggd till bostad. Den är troligen uppförd under 1870- eller 1880-talet. Till gården hör också en större ladugård, byggd 1884, ett tvåvåningshärbre från 1800-talets mitt samt en tvättstuga från tiden omkring sekelskiftet 1900.

Mangårdsbyggnaden och brygghuset går i samma färger. Här ser man även sommargrönskan i trädgården.

Mangårdsbyggnaden och brygghuset.

Skyddsbestämmelser för Erkas

Skyddsområdet omfattar del av fastigheten Åsmundshyttan 12:7 enligt karta.

Karta över skyddsområde

Skyddsområdet är markerat med blått på kartan.

Skyddsföreskrifterna omfattar mangårdsbyggnad, före detta bryggstugan, tvättstuga, ladugård och härbre.

  1. Byggnaderna får inte utan länsstyrelsens tillstånd rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
  2. I mangårdsbyggnaden får ändring av rumsindelningen inte ske utan länsstyrelsens medgivande.
  3. Arbeten som innebär ingrepp i byggnadernas bärande stomme får endast utföras efter förslag som godkänts av länsstyrelsen.
  4. I mangårdsbyggnadens övervåning får fast inredning inte förändras eller tas bort. Till fast inredning räknas även väggmaterial som tapeter etcetera. I bottenvåningens kök, kökskammare och fastu får äldre listverk, dörrar, foder och eldstäder inte förändras eller tas bort.
  5. Byggnaderna ska underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten ska ske i samråd med länsstyrelsen och utföras med sådana material och metoder att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  6. Skyddsområdet ska hållas i sådan skick att miljöns karaktör inte förvanskas. Inom skyddområdet får ytterligare byggnader inte uppföras.
  7.  
Ladugården har den klassiska röda färgen som kan ses på äldre hus. Byggnaden står precis vid en åker. Mot en del av byggnaden står ett gäng störar lutade.

Ladugården

Röd mindre byggnad som ligger bredvid ladugården.

Härbret är en av de skyddade byggnaderna på gården.

Mindre byggnad med små portar.

Tvättstugan

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 1991
Typ av bebyggelse: Bergsmansgård
Ägare: Privat

På Erkasgårdens egen hemsida finns mer information om gårdenlänk till annan webbplats