Tolvfors bruk

Tre röda parhus på rad.

Tolvfors bruk grundades år 1644 och är ett av de äldsta järnbruken i Gästrikland. Bruket köptes 1673 av Albrekt Behm som var den dåvarande ägaren till både Axmar och Forsbacka bruk samt Hilleviks masugn i Gästrikland. Idag finns 28 byggnader kvar från brukets tid, vilka samtliga blev byggnadsminnen år 1983.

Ett av de äldsta järnbruken i Gästrikland är Tolvfors bruk strax utanför de centrala delarna av Gävle. Bruket, som grundats 1644, köptes 1673 av Albrekt Behm den dåvarande ägaren till både Axmar och Forsbacka bruk samt Hilleviks masugn i Gästrikland. Dessutom ägde han delar i ett flertal bruk i både Uppland, Västmanland och Hälsingland. Efter Behms död 1679 förvaltades egendomarna av arvtagarna gemensamt fram till 1731, då de delades upp. Tidigare hade Forsbacka och Tolvfors bruk haft gemensamma hammarstämplar, men från 1736 fick Tolvfors sina egna.

1751 övertog överstelöjtnanten Lorenz Nicklas Söderhielm Tolvfors bruk, sedan tidigare ägare till Norns bruk i Dalarna samt Engelsberg i Västmanland. Bruket ägdes sedan av släkten Söderhielm i mer än tvåhundra år innan det såldes till Gävle kommun. Söderhielms köp kom att bli inledningen till en ny tid på Tolvfors bruk. Den förste brukspatronen som bosatte sig på Tolvfors var Eric Söderhielm. Huvudbyggnaden uppfördes av timmer 1756, ursprungligen i karolinsk stil i en våning med ett högt säteritak. Flyglarna byggdes några år senare.

Arkitekturen och omgivningen

Kring sekelskiftet 1800, under Carl Gustaf Söderhielms tid på Tolvfors, byggdes herrgården om i empirestil. Manbyggnaden fick två och en halv våning med ett flackt valmat sadeltak och en låg fronton. Flyglarna byggdes på till en och en halv våning. Samtliga herrgårdsbyggnader är reveterade och vitkalkade. Man anlitade den kände dekorationsmålaren Nils Asplind från Falun för att utföra interiörmålningar i manbyggnadens andra våning. Denna inredning är till stora delar bevarad idag och nyligen restaurerad. I samband med ombyggnaden anlades även park och trädgårdar i anslutning till herrgården.

Bruksgatan med byggnader anlades under 1700-talets senare hälft. Bebyggelsen består av rödmålade längor med bostäder för smeder samt bod- och magasinsbyggnader. I anslutning till bostäderna men på andra sidan bruksgatan ligger uthus och ekonomibyggnader. Med hjälp av målade blindfönster, takkupor och ursprungligen även blindskorstenar har ekonomibyggnaderna givits samma formspråk som smedsbostäderna. Dessa byggnader finns kvar och är idag bostäder - däremot är samtliga verksbyggnader som en gång hört till bruket rivna.

Väster om bruksgatan vid den så kallade Lövudden ligger byggmästare Alms gård. Det är en välbevarad och vacker gårdsanläggning uppkallad efter en byggmästare som var verksam vid bruket under Eric Söderhielms tid. Först 1820 kom gården i brukets ägo. På gården finns två mindre bostadshus samt en uthuslänga, troligen uppförda under 1700-talet.

Söder om den egentliga bruksgatan leder från Lövudden en sekundär bruksgata. Utmed denna ligger tre ålderdomliga små timmerstugor, vilka av byggnadssättet att döma sannolikt hör till den äldsta bebyggelsen vid bruket.

De tre vita herrgårdsbyggnaderna

Skyddsföreskrifter för Tolvfors bruk

Skyddsområdet omfattar fastigheten Tolvfors 2:1. Egentligen hör även en park sydöst om herrgården bruksmiljön men är inte längre i brukets ägo. Parken omfattas inte av skyddsföreskrifterna.

Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

  1. Byggnaderna inom skyddsområdet får inte utan länsstyrelsens tillstånd rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
  2. Arbeten i byggnadernas inre som medför ingrepp i den bärande stommen och i äldre byggnadsdetaljer ska utföras efter förslag som godkänts av Länsstyrelsen.
  3. Byggnaderna ska i samråd med Länsstyrelsen ägnas för deras bestånd erforderligt löpande underhåll med sådana material och metoder som deras kulturhistoriska värde kräver.
  4. Skyddsområdet ska vårdas på ett sådant sätt att byggnadernas karaktör och utseende inte förvanskas.
  5. I herrgårdens trapphus och paradvåning - salong, matsal och två kabinett - får åtgärder som medför ingrepp i befintlig rumsindelning och fast inredning inte tas utan Länsstyrelsens tillstånd.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 1983
Typ av bebyggelse: Industri/järnhantering
Ägare: Privat

Mer information om bruket hittar du på Järnrikets webbplats Länk till annan webbplats.