Länsfängelset i Gävle

Den gula fängelsebyggnaden med omgivande mur.

Länsfängelset i Gävle byggdes som ett av de allra första cellfängelserna och togs i bruk 1847. Ursprungligen uppfördes det med den t-formade planen, men tillbyggdes 1885 till en korsformig plan. En inventering av landets fängelser har resulterat i en värdering av fängelsernas kulturhistoriska värden. Länsfängelset i Gävle har utpekats som ett av de äldsta och bäst bevarade. Förutom länsfängelsets stora kulturhistoriska värde som enskild byggnad har det också stor betydelse för stadsbilden och som en del av den offentliga, statliga miljön.

Fram till 1800-talets mitt var förhållandena i landets fängelser sådana att de knappast överensstämde med de nya humanistiska idealen. I fängelserna skildes inte olika kategorier av fångar åt, utan alla vistades i stora gemensamma salar. Vid riksdagen 1841 togs ett beslut om att anlägga cellfängelser, där fångarna avtjänade straffet avskilt, och utan negativ påverkan från övriga intagna. Den nya synen innebar att fångarna skulle behandlas humant för att återanpassas till samhället.

Carl Fredrik Hjelm utsågs till arkitekt för de nya fängelsebyggnaderna. De första nya cellfängelserna kunde tas i bruk 1846 och byggandet fortsatte fram till 1914, med totalt 46 fängelser. Två olika planlösningar användes, den T-formade och den raka planen - men alla fängelser byggdes med olika arkitektoniska utföranden.

Celler och verksamhet

Länsfängelset i Gävle byggdes som ett av de allra första cellfängelserna och togs i bruk 1847. Ursprungligen uppfördes det med den t-formade planen, men tillbyggdes 1885 till en korsformig plan. Exteriören är ovanligt välbevarad. De två övre våningarna på norra flygeln har den ursprungliga fönsterstorleken bevarad. I de övriga cellerna har senare fönstren senare förstorats, vilket var en vanlig åtgärd vid de flesta cellfängelserna. Även stora delar av interiören är bevarad. I norra delens källare finns en intakt straffcell med madrasserade väggar - vilket är den enda i sitt slag i landet. Där finns ytterligare en straffcell samt arbetsceller med bevarad limkokningsspis samt annan inredning.

År 1913 förändrades verksamheten till ungdomsfängelse, varvid en del förändringar gjordes. Lanterniner tillkom i taket, fönstren i den ursprungliga längan förstorades och arbetslokaler inrättades. 1921 kom nästa förändring då en tillbyggnad i en våning tillkom vid östra gaveln för kök och verkstad. Fängelset lades ner 1986 och har därefter stått utan användning och har sedan dess varit rivningshotat.

Se små gallerförsedda fönsterna och den flera våningar höga fängelsebyggnaden.

Länsfängelset idag

En inventering av landets fängelser har resulterat i en värdering av fängelsernas kulturhistoriska värden. Länsfängelset i Gävle har utpekats som ett av de äldsta och bäst bevarade. Förutom länsfängelsets stora kulturhistoriska värde som enskild byggnad har det också stor betydelse för stadsbilden och som en del av den offentliga, statliga miljön. Miljön med slottet, det gamla 1700-tals fängelset, länsfängelset och länsstyrelsen utgör kärnan i riksintresseområdet Gävle stad, residensstaden. Stadens etablering söder om Gavleån har kontinuitet från 1500-talet och fram till idag. En så tydlig och sammanhållen miljö av detta slag finns inte någon annanstans i landet. Tillsammans med kyrkomiljön och den småskaliga bebyggelsen längs ån ingår den offentliga miljön också i ett sammanhängande område med mycket kulturhistoriska värden.

Fängelset och dess omgivande mur.
Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Statligt byggnadsminne: 1999
Typ av bebyggelse: Fängelse
Ägare: Staten
Förvaltare: Statens fastighetsverk

På Statens fastighetsverks hemsida finns ytterligare information Länk till annan webbplats.