Gävle slott

Gävle slott

På Johan III:s befallning uppfördes ett renässansslott i Gävle Stad under 1580-talet. Tidigare låg en fogdegård på platsen vilken nu ersattes med en stenbyggnad i tre våningar. Ett fyrkantigt slott med hörntorn och en slottskyrka som stack ut mot öster, lämplig att härbärgera kungen och hans hov då de gästade staden. Från 1650-talets mitt var slottet landshövdingens bostad.

Vid en brand 1727 förstördes slottet. 1741 bestämdes det att slottet skulle byggas upp på nytt som landshövdingebostad och ritningarna utfördes samma år av Carl Hårleman. Hårleman hade från 1728 biträtt Nicodemus Tessin d.y. vid slottsbygget i Stockholm, och från 1735 övertagit hela ansvaret för arbetet. Under resor till Frankrike under 1730- och 1740-talen tog han intryck av den där rådande så kallade nya franska smaken, med stram yttre klassicism och interiörer i rokokostil, och förde med sig den hem till Sverige. Exempel på detta är Svartsjö Slott utanför Stockholm, och även slottet i Gävle.

Det återuppbyggda slottet fick sålunda ett helt annat utseende än det gamla 1500-talsslottet. Hårleman ritade utifrån de bevarade grundmurarna en närmast kvadratisk plan och på den uppfördes den kubliknande byggnaden med mansardtak. Bottenvåningen var rusticerad och de båda övre våningarna slätputsade med två vertikala lisener och rusticerade hörnkedjor. Till huvudentrén på slottets norra sida leder en elegant stentrappa med trappräcken smidda av konstsmeden Christopher Dechant. Även de båda snett vinkelställda flyglarna är av Hårleman, uppförda 1738 och 1753.

Slottet sett från andra sidan Gavleån.

Byggnadsarbetena leddes av slottsbyggmästaren Peter Gerdes och slottsmurmästaren Johan Christopher Kiörner. Dåvarande landshövdingen Axel Johan Gripenhielm flyttade in 1751 trots att de invändiga arbetena fortfarande pågick. 1775 bör allt varit klart eftersom syn avhölls på slottet det året. En mängd skickliga hantverkare var inkopplade på byggnadsprojektet, allt från snickar- och murarmästare till olika smedsmästare och konstsmeder. En av dem var klensmedsmästaren Sven Bohman vilken 1761 smidde de praktfulla östra grindarna i slottsmuren.

Under åren 1988 till 1990 genomfördes en omfattande fasadrenovering av slottet som i och med den återfick sitt 1740-talsutseende. Putsen rengjordes från senare tiders material och lagades och målades därefter med kalkbruk och kalkfärg. Snickerier, smide och plåt rengjordes och målades med linoljefärg.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Statligt byggnadsminne: 1935
Typ av bebyggelse: Slott
Ägare: Staten
Förvaltare: Statens fastighetsverk

På Statens Fastighetsverks hemsida finns ytterligare information om Gävle slott länk till annan webbplats

Statligt byggnadsminne

Byggnader som ägs av staten kan inte skyddas som byggnadsminne av länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen. I stället är det regeringen som beslutar om byggnadsminnesförklaring enligt Förordningen om statliga byggnadsminnen. Riksantikvarieämbetet har tillsynsansvaret över de statliga byggnadsminnena. I Gävleborgs län finns fem statliga byggnadsminnen.

Karta över Gävle Slotts skyddsområde; slottet, fängelsedirektörens bostad, västra flygeln, östra flygeln samt omgivande murar.

Karta över Gävle Slotts skyddsområde.