Dybeckska gården

Dybeckska gården

Dybeckska gården ritades av ingengören och stadsmurmästaren G N Runer år 1896, bara ett halvår efter stadsbranden. Det var en av de första gårdarna som stod färdig vid återuppbyggnaden av staden. Idag är gården en av de få som finns kvar från tiden.

Ingenjören och stadsmurmästaren G N Runer hade redan i december 1869, bara ett halvår efter branden, ritat ett tvåvånigt bostadshus på hörntomten vid Kyrkogatan åt grosshandlare Haegerstrand. Dybeckska gården, som den senare kom att kallas, var en av de första gårdarna som stod färdig vid återuppbyggnaden av staden.

Idag är gården en av de få som finns kvar från tiden. Den rymmer ett bostadshus med kontor samt en enkel gård med ett gårdshus och en uthuslänga med stall, vedbod och avträde. Gårdsformen var vanlig under en stor del av 1800-talet, men till sin arkitektoniska utformning är Dybeckska gården en typisk representant för 1870-talet.

Huvudbyggnaden

I huvudbyggnadens nedre våning fanns två lägenheter, den ena var avsedd att användas till grosshandlarens affärsverksamhet. Ett representativt trapphus med ingång från Kyrkogatan leder upp till den stora våningen om åtta rum och kök i övervåningen. Där skulle grosshandlaren själv bo med sin familj.

Mot Kyrkogatan ligger fem rum i fil, med en matsal i mitten. Hörnsalongen i väster har en balkong försedd med gjutjärnsräcken inpassad i det avfasade hörnet mot korsningen mellan Köpmangatan och Kyrkogatan. Från gårdssidan finns det två entréer till huset, den ena genom den senare tillkomna glasverandan in till det stora trapphuset och den andra till ett särskilt trapphus med ingång till pigkammare och kök.

Interiören

Planlösningen har bevarats i huvudbyggnaden liksom en del interiörer, mestadels från sekelskiftet. Delar av denna inredning är enligt familjetraditionen ritade av Ferdinad Boberg under den tid då han bodde som gäst i huset.

Matsalen, med väggpanel, dörröverstycken och väggfasta skåp samt kakelugn i jugendstil kan vara utförda av Boberg. I det här rummet finns ett krysantemummotiv vilket återkommer i alla snickerier. Biblioteket och herrummet är även de rikt utsmyckade med träpanel, tak och dörrar boaserade i brunt. Det är dock mer osäkert om även dessa inredningar skulle härröra från Ferdinand Boberg. Det finns flera magnifika kakelugnar i den övre våningen, samt paneler och väggfasta skåp av stort intresse. Trapphuset är rikt smyckat med bruna snickerier, gul lädertapet, färgade glas i fönstren samt en vacker och välbevarad takmålning.

De sentida tilläggen i huset är få. Hela gården är mycket välbevarad både exteriört och interiört. Gårdsmiljön, med det höga planket mot gatan är unikt välbevarad men typisk för 1870-talets Gävle.

Dybeckska gården

Skyddsföreskrifter för Dybeckska gården

Skyddsområdet omfattar fastighten Norr 34:4.

Skyddsföreskriverna omfattar huvudbyggnad, gårdshus, uthuslänga samt planket som avgränsar gården mot gatan.

Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

  1. Byggnaderna och planket får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
  2. Ändring som av byggnadernas rumsindelning eller andra åtgärder som innebär ingrepp i bärande stomme får inte göras.
  3. I huvudbyggnadens trapphus och övre våningens matsal, stora och lilla salong, herrum, bibliotek, serveringsgång och tambut får fast inredning såsom golv, tak, paneler, tapeter, dörrar, lister, foder, eldstäder inte tas bort eller på annat sätt förändras. Det befintliga ytskiktet får inte målas om eller förändras utan länsstyrelsens tillstånd.
  4. Byggnaderna ska i samråd med länsstyrelsen underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten ska utföras med sådana material och metoder att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  5. Skyddsområdet ska hålla i sådant skick att anläggningens karaktör inte förvanskas. Inom skyddsområdet får ytterligare byggnader inte uppföras utan länsstyrelsens tillstånd.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 1995
Typ av bebyggelse: Handelsgård
Ägare: Privat