Växbo kvarn

Byggnader vid Växbo kvarn

Att mala mjöl till det dagliga brödet var ett livsvillkor för människor förr. Långt tillbaka i tiden fanns små, enkla kvarnar i de flesta byar, men de var inte särskilt effektiva. Därför började man på 1800-talet att bygga större och rationellare kvarnar där bönderna fick betala för att få säden malen. Växbo kvarn är ett ovanligt välbevarat exempel på en sådan kvarnanläggning, där hela miljön är intakt och kvarnmaskineriet fortfarande fungerar.

Växbo kvarn byggdes 1869 av inspektor Veng från Marma, som var en av delägarna i det bolag som drev kvarnen. De andra ägarna var bönder från Växbo. Kvarnen har två par kvarnstenar som drivs med turbiner. De nuvarande turbinerna och det mesta av den maskinella utrustningen härstammar från sekelskiftet 1900. Utvändigt har kvarnhuset däremot fått behålla sitt ursprungliga utseende. Till miljön hör också en liten mjölnarbostad med tillhörande ladugård och stall, plus ett mälteri från 1891. Även kvarndammen med sin vattenspegel är en viktig del av byggnadsminnet. Att hitta en komplett kvarnmiljö av det här slaget är mycket ovanligt.

Växbo kvarn är en av två större kvarnanläggningar, vilka byggdes vid Växboån under senare delen av 1800-talet. De äldre skvaltkvarnarna ersattes allmänt av större kvarnar vid den här tiden. Det gjorde det möjligt att ha en mer rationell och koncentrerad drift. Den ena av dessa båda storkvarnar är idag riven. Växbo kvarn är den som är kvar och har bevarats i mycket gott skick. Norr om landsvägen finns även olika vattendrivna linberedningsverk bevarade.

Kvarnens bruk

Kvarnhuset byggdes år 1869 av en inspektor Veng från Marma. Denne Veng var även delägare i det ursprungliga kvarnbolaget. De övriga ägarna var bönder från Växbo by. Kvarnen drevs som tullkvarn, vilket innebär att säden maldes mot avgift. Kvarnen arrenderades ut till en mjölnare, vilken bodde i mjölnarbostaden. Eftersom ett mindre jordbruk hörde till mjölnarens försörjning, fanns där även ett uthus med stall, fähus, vedbod och höskulle.

Från början drevs kvarnen av ett vattenhjul. Det visade sig snart att det inte var tillräckligt effektivt. Efter några år installerade man därför turbiner, som bättre tog tillvara det begränsade vattenflödet i ån. Omkring år 1900 effektiviserades malningen ytterligare genom att kvarndammen höjdes och nya turbiner sattes in. Från den här tiden härstammar större delen av den maskinella utrustning som finns i kvarnen idag.

Byggnaderna

Kvarnhuset är byggt i två våningar med källare. I den nedre våningen finns två par kvarnstenar samt flera kross- och rensverk. I källarvåningen finns sumpen, som byttes ut vid restaureringen 1984–1985. Vid samma tillfälle sattes maskineriet i stånd. Nu mal man säd varje sommar i Växbo kvarn.

Mjölnarbostaden är byggd i en och en halv våning. I nedervåningen är den ursprungliga planlösningen bevarad. Byggnaden fungerar nu som kafé, med en mindre bostadslägenhet i övervåningen. I uthuset har nedre våningen lämnats oförändrad, medan höskullen med relativt små ingrepp har kunnat inredas som en utställningslokal för hantverk. Till anläggningen hör även en mälteribyggnad i två våningar med vind, troligen uppförd 1891. Mälteriet drevs fram till 1931 av ett från kvarnen fristående bolag.

Kvarnmiljön med komplementbyggnader och damm

Det kulturhistoriska värdet

Växbo kvarn är ett synnerligen välbevarat exempel på de större kvarnanläggningar som uppfördes på landsbygden under 1800-talet. Den har ett stort kulturhistoriskt värde genom att hela kvarnmiljön med komplementbyggnader, damm och broar finns kvar. Möjligheten att fortfarande använda den maskinella utrustningen för malning bidrar naturligtvis till områdets värde. Hela kvarnanläggningen visas för allmänheten och har blivit ett populärt turistmål.

Skyddsföreskrifter för Växbo kvarn

Skyddsområdet omfattar hela fastigheten Växbo 15:2.

Skyddsföreskrifterna gäller kvarnen, mjölnarbostaden, mälteriet och uthuset.

Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

  1. Byggnaderna får inte utan länsstyrelsens tillstånd rivas, flyttas, ombyggas eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
  2. Arbeten i byggnadernas inre som medför ingrepp i den bärande stommen får endast utföras efter förslag som godkänts av länsstyrelsen.
  3. Interiörer och fast inredning i kvarnen, mälteriet samt i mjölnarbostadens bottenvåning för inte utan länsstyrelsens tillstånd byggas om eller på annat sätt förändras.
  4. Byggnaderna ska i samråd med länsstyrelsen ägnas för sitt bestånd erforderligt löpande underhåll med sådana material och metoder som deras kulturhistorisk värde kräver.
  5. Skyddsområdet ska vårdas på ett sådant sätt att byggnadernas karaktör och utseende inte förvanskas.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta