Vänstansjö ullspinneri

Spinneriet

När man talar om industrialiseringen på 1800-talet går tanken nästan alltid till städernas stora fabriker, men man får inte glömma att det också växte upp många små industriföretag på landsbygden. Ofta ägdes de av bönderna, som gick samman i bolag för att tillverka sådant som de själva behövde. Västansjö ullspinneri från 1867 är en sådan småindustri som med tiden gav upphov till ett betydligt större företag, AB Garntjänst i Kilafors.

I byn Västansjö bildade fyra bönder, en torpare och en skräddare ett spinneribolag. Skräddaren hette Lars Lindblom, och hans familj övertog senare hela rörelsen. Bolaget köpte torpfastigheten Getholmen, vilken var en lämplig byggnadsplats för spinneriet, då fallrättigheter i Gällsån hörde till. Vid köpet ingick även en befintlig mindre dammbyggnad. År 1867 stod den anspråkslösa röda timmerbyggnaden färdig med en spinnmaskin och ett kardverk som köptes begagnade från en fabrik i Norrköping. Spinnmaskinen finns fortfarande kvar i körbart skick, medan kardverket byttes ut 1894. Här lämnade bönderna i trakten in sin ull för att få den spunnen mot betalning. Först tvättades ullen i källarvåningen. Sedan skulle den torkas, rivas, blandas och kardas innan det var dags att spinna den till garn.

Eftersom bönderna inte gick med på att få tillbaka garn som spunnits av ull från någon annans får måste man stanna och starta maskinerna mellan varje beställning. Därför blev driften inte så effektiv - som mest kunde man spinna 50 kilo på en dag. På det sättet drevs spinneriet ända fram till 1950-talet.

Spinneriet

Spinneribyggnaden stod färdigt 1867. Den maskinella utrustningen, spinnstol och kardverk, hade man köpt från Norrköping. Ett aber var att bolagsmännen inte själva behärskade spinntekniken. De blev därför tvungna att anställa en spinnare, vilken under en tid kunde lära upp dem. Verksamheten drevs uteslutande i form av så kallad lönspinning, vilket innebär att bönder lämnade in sin ull för spinning mot betalning. Driften var aldrig speciellt rationell. Eftersom varje beställare skulle ha garn av sin egen ull, måste maskinen stannas för en ny inläggning vid varje beställning. Som mest kunde femtio kilo spinnas per dag.

Kring sekelskiftet rationaliserades driften något genom att det ursprungliga vattenhjulet byttes ut mot en turbin. Tidigare hade spinneriet fått hålla stängt under den del av vintern då vattenrännan frös. Tack vare turbindriften kunde spinningen därefter fortsätta året om.

Rörelsen drevs på ursprungligt vis med lönspinning fram till 1934. Då bröt sig några familjemedlemmar ur företaget för att bygga en större spinnerifabrik. Ur denna växte senare företaget Garntjänst AB fram. Vid det ursprungliga spinneriet fortsatte verksamheten med hjälp av de gamla maskinerna fram till 1950-talet.

Spinneriet från en vy där man ser vattnet i Gällsån rinna förbi.

Vattnet i Gällsån rinner förbi spinneriet.

Bebyggelsen och maskinerna

Spinneriet är inrymt i en timmerbyggnad i en och en halv våning. I bottenvåningen finns spinneriet. Ursprungligen fanns här även en mindre bostad. Den ersattes senare av ett särskilt bostadshus, som uppfördes söder om spinneribyggnaden. Hela bottenvåningen kom därefter att användas för spinneriverksamheten. Under byggnaden finns en källarvåning där ullen tvättades - för att sedan läggas till tork på vinden. Efter torkningen behandlades ullen genom rivning, blandning och kardning innan den slutligen spanns till garn.

Den maskinella utrustningen finns bevarad på plats - med undantag av en repmaskin. Spinnmaskinen är den ursprungliga från 1867, medan det nuvarande kardverket tillkom 1894. Andra maskiner är av senare datum. Maskinerna kan fortfarande tas i drift då kraftöverföringar, med axlar och remskivor, ännu är intakta.

Skyddsföreskrifter för Västansjö ullspinneri

Skyddsområdet omfattar del av fastigheten Västansjö 4:4, den så kallade Getholmen.

Skyddsföreskrifterna gäller spinneribyggnaden.

Kartbild över skyddsområde

Kartbild över skyddsområde

  1. Byggnaden får inte utan länsstyrelsens tillstånd rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
  2. Förändring av byggnadens rumsindelning eller andra arbeten som medför ingrepp i den bärande stommen får endast utföras efter förslag som godkänts av länsstyrelsen.
  3. I byggnaden får befintlig fast inredning och maskinell utrustning inte tas bort eller förändras utan länsstyrelsens tillstånd.
  4. Byggnaden ska i samråd med länsstyrelsen underhållas så att den inte förfaller. Vård och underhållsarbeten ska utföras med sådana material och metoder att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  5. Skyddsområdet ska vårdas på ett sådant sätt att byggnadens karaktör och utseende inte förvanskas.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta