Jakt och vilt

Vilka vilda djur du får jaga står i jaktförordningen. Länsstyrelsen ansvarar för viltförvaltningen med hjälp av länets viltförvaltningsdelegation.

Jaktregler i Sverige

All jakt i Sverige regleras utifrån jaktlagstiftningen. Utgångspunkten i lagen är att allt vilt är fredat. Fredningen gäller även ägg och bon. Vissa arter av vilt får jagas vid vissa tider. Vilka jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1–4 i jaktförordningen.

Jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Vissa utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter är statens vilt och får inte jagas. Undantag kan göras för vissa arter för skydds- eller licensjakt.

Jakträtt

Du som fastighetsägare äger jakträtten på den mark som tillhör fastigheten. Du kan välja att upplåta jakträtten genom civilrättsliga avtal. Länsstyrelsen hanterar inte dessa avtal. Om ni inte är eniga kan ni vända er till tingsrätten.

För jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten om ni inte har avtalat annat.

Begränsningar och undantag av jakträtten

Jakträtten kan vara begränsad eller undantagen om marken ligger inom:

  • renskötselområde
  • kronopark
  • naturreservat
  • nationalpark.

Information om vad som gäller i skyddade områden finns i föreskrifterna till området.

Jakträtt inom detaljplanerat område

Fastigheter inom detaljplanerat område omfattar också jakträtt. Du måste ha ett personligt skottlossningstillstånd för att använda skjutvapen inom detaljplanerat område. Tillståndet söker du hos Polisen.

Sök tillstånd för att skjuta inom detaljplanerat område, Polisen Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens roll i jakt- och viltfrågor är bland annat att informera jägare och markägare, registrera jaktområden, tilldela licenser och att samla in och sammanställa statistik över skjutet vilt.

Vi ansvarar för att:

  • administrera förvaltningen av älg- och kronhjortsstammarna
  • leda den regionala förvaltningen av de stora rovdjuren
  • i vissa fall lämna tillstånd till skyddsjakt (undantag från fredning)
  • lämna bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersätta skador av vilt som inte får jagas
  • informera om vilt och jaktens regler, särskilt när förändringar sker i faunan.

I varje län finns viltförvaltningsdelegationer som hjälper oss i vårt arbete. Viltförvaltningsdelegationen ska på regional nivå samverka och besluta i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Viltvårdsområden gynnar jakt och viltvård

Ett viltvårdsområde är ett antal fastigheter som gått samman för att gynna viltvården över ett större område. Medlemmarna i viltvårdsområdet får då jaga på varandras mark. Länsstyrelsen fattar beslut om att bilda viltvårdsområde och fastställer områdets stadgar. Du kan vända dig till Länsstyrelsen om du vill överklaga beslut från viltvårdsområdets stämma i vissa fall.

Vanliga frågor och svar

Du som äger en fastighet som ingår i ett viltvårdsområde är medlem i viltvårdsområdesföreningen. Som medlem äger du jakträtt i viltvårdsområdet.

Det kan också finnas regler för under vilka omständigheter fastighetsägaren får överlåta jakträtten till en annan person. Vilka bestämmelser och regler som gäller i ditt viltvårdsområde ska finnas skriftligt i föreningens stadgar.

Vad som gäller för att överlåta jakträtten till en annan person, till exempel genom att arrendera ut jakträtten står i viltvårdsområdesföreningens stadgar.

Det är förbjudet att, i eller inom 100 meter från en våtmark:

  • avlossa blyhagelammunition
  • ha med blyammunition vid skytte i våtmarker eller på väg till eller från skytte i våtmarker.

Förbudet gäller i hela landet.

Förbud mot blyhagel vid våtmark, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Jakt från motordrivna fordon

Jakt från motordrivna fordon är alltid förbjudet enligt jaktlagen. Det är även förbjudet att ta med skjutvapen vid färd med motordrivet fordon i terräng. För att köra med motordrivet fordon i terräng i samband med jakt krävs därför i de flesta fall dispens som ansöks hos Länsstyrelsen.

Motortrafik i naturen

Viltförvaltningsdelegationen

Viltförvaltningsdelegationen är en del av Länsstyrelsen och fattar beslut om övergripande och strategiska frågor för länets viltförvaltning. I viltförvaltningsdelegationen finns representanter för olika intressen.

Politiska företrädare, fem ledamöter

Ordinarie: Alf Persson (M)

Ersättare: Mikael Hillman (M)

Ordinarie: Stefan Embretzen (SD)

Ersättare: Peter Asp-Vilén (SD

Ordinarie: Håkan Krantz (SVG)

Ersättare: Rosmari Holmgren (KD)

Ordinarie: Ingrid Amrén (S)

Ersättare: Henrik Berglund Persson (S)

Ordinarie: Lars Öberg (S)

Ersättare: Patrik Jonsson (S)

Särskild kunskap i frågor om trafiksäkerhet och illegal jakt

Ordinarie: Johan Bohlin (Polismyndigheten Region Mitt)

Ersättare: Vakant

Jakt- och viltvårdsintresset

Ordinarie: Johan Lundberg (Svenska Jägareförbundet)

Ersättare: Bengt Uppvall (Jägarnas riksförbund)

Naturvårdsintresset, två ledamöter

Ordinarie: Anders Ekholm (Naturskyddsföreningen)

Ersättare: Johan Hyson (Naturskyddsföreningen)

Ordinarie: Jenny Olsson (Naturskyddsföreningen)

Ersättare: Tomas Falk (Naturskyddsföreningen)

Friluftsintresset

Ordinarie: Joakim Helmbrant (Friluftsfrämjandet Region Mälardalen)

Ersättare: Joakim Ingelsson (Gästriklands Orienteringsförbund)

Ägare och brukare av jordbruksmark

Ordinarie: Ann-Charlott Zetterlund (Lantbrukarnas riksförbund, LRF)

Ersättare: Lotta Wallberg Bruun (Gävleborgs fåravelsförbund)

Lokalt näringsliv och turism

Ordinarie: Kjell Johansson

Ersättare: Sabina Eklund

Skogsnäringen

Ordinarie: Michael Larsson (Stora Enso)

Ersättare: Henrik Björkman (Holmen Skog)

Natur- och ekoturismföretagen

Ordinarie: Filip Hedberg (Top Branch Sweden)

Ersättare: Johan Tunhult (Gästriklands Besöksnäring)

Yrkesfisket

Ordinarie: Magnus Bergman (Kustfiskarna Bottenhavet)

Ersättare: Tomas Karlsson (Kustfiskarna Bottenhavet)

Fäbodbruket

Ordinarie: Stefan Olander

Ersättare: Karl Erik Envall

Jakt på allmänt vatten i Gävleborgs län

Länsstyrelsen har tagit fram föreskrifter om jakt på allmänt vatten i Gävleborgs län 21FS 2018:19 som gör det möjligt för dig som äger fastighet i länet att bedriva jakt på allmänt vatten och på de holmar, klippor och skär som inte har någon ägare, utan att du behöver ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. Vid jakten ska gällande bestämmelser i övrigt om jakt och jakttider följas.

Äger du inte fastighet i länet men vill jaga på allmänt vatten i Gävleborgs län har du möjlighet att ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsen Gävleborgs föreskrifter om jakt på allmänt vatten i Gävleborgs län 21FS 2018:19 Pdf, 93.2 kB.

Övriga arter där länsstyrelsen är inblandad i förvaltningen

Sälarna i länet har under en längre tid orsakat problem för yrkesfiskare. Sälen kan orsaka skador på fisk och fiskeredskap.

På grund av dessa problem kan yrkesfiskare med licens ansöka om ersättning hos länsstyrelsen. Fiskarna kan även ansöka om bidrag till skadeförebyggande åtgärder. Till exempel för inköp av sälsäkra redskap för att förhindra de skador som sälen orsakar. Detta görs hos Jordbruksverket.

Jakt efter säl

Den som avser att jaga gråsäl måste inneha jakträtt för aktuellt område alternativt rätt att bedriva jakt på allmänt vatten, om jakten bedrivs på sådant.

Jakt på allmänt vatten i Gävleborgs län regleras av Länsstyrelsens föreskrifter. Personer som inte omfattas av denna föreskrift kan söka enskilda tillstånd för jakt på allmänt vatten hos länsstyrelsen. Ansökan är belagd med en ansökningsavgift.

Licensjakt efter gråsäl får inte bedrivas inom nationalparker. I andra skyddade områden som exempelvis sälskyddsområden, Natura 2000-områden eller naturreservat är jakt efter gråsäl endast tillåten om den kan ske utan hinder av de regler som gäller i dessa områden.

Föreskrifter för skyddade områden finns på Länsstyrelsens sida Besöksmål där du kan under varje plats hitta vad som gäller. Du kan med fördel använda söktjänsten för skyddade områden som finns på den sidan. 

Jakt som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-områden kan enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken (1998:808) även kräva tillstånd ( ett så kallat Natura 2000- tillstånd). Frågor om sådant tillstånd prövas av länsstyrelsen.

Stöd till fiske och vattenbruk, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Jakt på säl, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen Gävleborgs föreskrifter om jakt på allmänt vatten i Gävleborgs län 21FS 2018:19 Pdf, 93.2 kB.

Besöksmål

Bäver finns i de flesta vattendrag i länet. Den är viktig för sin livsmiljö. Bäverns byggande och gnagande skapar störningar i dess närområde vilket är en fördel för många arter. Bävern kan också orsaka skador på till exempel skog, vägar och järnväg. 

Om bävern orsakar skada finns det en del åtgärder du kan vidta utan att det krävs tillstånd från länsstyrelsen samt en del åtgärder som kräver tillstånd från länsstyrelsen.

Åtgärder du kan vidta utan tillstånd från Länsstyrelsen

Jakt under allmän jakttid 

I första hand ska markägaren förhindra skador som bäver orsakar via jakt. Den allmänna jakttiden för bäver är 1 oktober - 15 maj i Gävleborgs län.

Rivning av bäverdammar 1 maj-30 september

Bävrarna använder sina dammar för transport och för vinterförvaring av föda. Stora mängder kvistar och grenar kan finnas på botten av dammarna. Om dessa töms under hösten kan man förstöra bäverns skafferi för vintern. Dammen har även betydelse för att hålla hyddans ingång dold under vatten. Hamnar ingången ovan vattnet kommer kyla in i hyddan och bävrarna riskerar att frysa ihjäl. Under sommarmånaderna är bävern inte lika beroende av dammen då det är varmare i luften och de behöver inte använda sitt matförråd.

Om dammen orsakar skada under perioden 1 maj- 30 september får jakträttsinnehavaren riva dammen utan tillstånd från länsstyrelsen. Observera att åtgärder får inte vidtas på bäverhyddor.

Förhindra att bävrar fäller träd

Det händer att bävrar fäller träd på olämpliga platser, till exempel nära en byggnad. Det kan förhindras genom att markägaren sätter nät runt träden.

Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka 1 meters höjd. Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet har utrymme att växa.  

Åtgärder som kräver tillstånd från Länsstyrelsen

Rivning av bävrars dammbyggnad och /eller hydda

Om bäverns damm eller hydda orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 oktober – den 30 april kan du ansöka om rivning av dessa hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsen lämnar endast tillstånd för att riva bäverdamm eller bäverhydda om det är absolut nödvändigt för att förhindra allvarliga skador. Detta innebär att under höst och senhöst lämnar länsstyrelsen tillstånd med stor restriktivitet.

Ansökan görs på blanketten längst ner på sidan.

Skyddsjakt med slagfälla

Om skyddsjakt utöver allmän jakttid eller tillstånd till att använda slagfälla vid jakt efter bäver krävs för att undvika allvarlig skada kan detta ansökas hos länsstyrelsen. Ofta ges tillstånd till jakt med slagfälla i samband med skyddsjakt på bäver eller vid tillstånd till rivning av bäverdamm för att effektivisera jakten. Blankett finns längst ner på sidan.

För att få använda slagfälla krävs en särskild utbildning. Slagfälla kan vara av typen Conibear 330-2 eller Bélisle 330. Fällan dödar bävern direkt vid fångst. Länsstyrelsen har en förteckning över jägare i länet med genomförd utbildning att använda slagfälla. Om du får tillstånd att använda slagfälla behöver du kontakta en jägare med särskild utbildning för hantering av fällan.  

Lista över personer som har utbildning att hantera slagfälla för bäver Pdf, 127.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Kronhjorts­skötselområde

  • Jakt efter hind och kalv får bedrivas under perioden 16 augusti – 28 (29) februari
  • Jakt efter hjort får bedrivas under perioden 8 oktober – 31 januari
  • Jakten ska bedrivas som smyg- eller vaktjakt under perioden 16 augusti – 30 september och 1 – 28 (29) februari.
  • Hund får användas under perioden 1 oktober – 31 januari.

Utan­för kronhjortsskötselområde

  • Jakt efter årskalv får bedrivas under perioden 16 augusti – 31 januari
  • Jakten ska bedrivas som smyg- eller vaktjakt under perioden 16 augusti - 30 september
  • Hund får användas under perioden 1 oktober – 31 januari

Registrering av kronhjortskötselområde

I skötselområdet får markägare och jägare själva ett direkt ansvar för förvaltningen. Anslutning till ett kronhjortskötselområde är frivillig. Den som av någon anledning väljer att inte ansluta sin mark till ett skötselområde har möjlighet att jaga kalv.

Registrering eller ändring av ett skötselområde för kronhjort söks hos länsstyrelsen senast den 31 januari inför ett nytt jaktår.

Med ansökan ska det finnas ett medgivande för anslutningen i ett avtal. Detta ska intygas av från företrädaren för området.

Skötselområden för kronhjort och älg bör i största möjliga mån sammanfalla med varandra.

Kronhjortskötselplan

För varje skötselområde ska en skötselplan tas fram. Det sker efter samråd mellan markägare och jakträttshavare. Sköt­selplanen bör beskriva en långsiktig målsättning för kronhjortarna i området. Ris­ken för trafik­olyckor och skador på skog och gröda ska beaktas i planen.  

Planen bör ge besked om hur stor den årliga avskjutningen ska vara och vilka åtgärder som ska vidtas för att begränsa skador orsakade av kronhjort.  

Avskjutningsprinciper

För att nå de mål som satts i en skötselplan är det viktigt att man följer sin planerade avskjutning. Råd om lämpliga principer för avskjutningen kan lämnas av jaktvårdskonsulent.

Allmänt gäller att man måste ta hänsyn till kronhjortens reproduktion. I regel får en hind en kalv per år.

Om stammen skulle öka oroväckande snabbt, bör jakten i första hand ökas på kalvar och smaldjur. Verkligt starka hindar bör sparas och ska aldrig skjutas från kalven. I en stabil stam bör kalvarna utgöra cirka 30 procent av avskjutningen.

Tranor, sångsvanar och gäss kan orsaka stora skador på gröda när de samlas i större antal. För att undvika större skador behövs förebyggande arbete.

Flera arter av betande fåglar är fredade i länet, till exempel vitkindad gås, sädgås, bläsgås, fjällgås trana och sångsvan. Det innebär att de inte får jagas under allmän jakttid.

Då kan skrämsel istället användas. Fåglarna lär sig ofta snabbt vilket innebär att man ofta behöver använda fantasi och variation vid skrämsel.

Gäss som häckar på strandängar kan ibland bli besvärliga genom att de går in i närliggande gröda eller betesmark och orsakar skada. Detta kan på flera ställen förhindras genom uppsättning av stängsel som gässen inte tar sig förbi.

Fler tips hittar du på SLU Viltskadecenters webbplats.

Årgärder mot skador på gröda, SLU Viltskadecenter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En del arter av betande fåglar har du som jakträttsinnehavare möjlighet att jaga för att förhindra att fåglarna skapar allvarlig skada. Vad som gäller för de olika arterna hittar du i Jaktförordningens bilaga 4. Sådan jakt kräver inte tillstånd från länsstyrelsen då den bedrivs på enskilt initiativ.

Jaktförordningen, Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.

Om man inte lyckas med förebyggande åtgärder finns möjligheten att ansöka om skyddsjakt (blankett finns längst ner på sidan).

Det finns även möjlighet att ansöka om bidrag för att förebygga skador. Man kan även söka ersättning för uppkomna skador. Dessa ansökningar görs hos länsstyrelsen.

Kontakt

Länsstyrelsen Gävleborg

801 70 Gävle

Dela sidan:

Landshövding

Per Bill

Besöksadress

Borgmästarplan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss