Skötsel av skyddad natur

Naturen i skyddade områden behöver ibland olika former av skötsel för att de höga naturvärdena ska kunna finnas kvar och utvecklas. Länsstyrelsen sköter om många naturreservat och nationalparker, men ansvaret kan också ligga på en kommun, en stiftelse eller annan organisation.

I vissa skyddade områden tar vi hand om naturen med aktiva åtgärder, till exempel genom att röja sly, låta djur beta, lägga igen diken eller slå slåtterängar. I andra områden utför vi naturvårdsbränning för att gynna olika arter. I många områden får naturen sköta sig själv, utan inblandning av människan.

Den som planerar och utför skötseln av ett område kallas för förvaltare. För varje område finns det en skötsel- eller bevarandeplan som förvaltaren utgår ifrån.

För dig som besökare

För att göra områdena tillgängliga för dig som besökare anlägger och underhåller förvaltaren anordningar på utvalda platser för att göra besöket lättare. Det kan till exempel handla om informationstavlor, fågeltorn, parkeringsplatser och stigar.

Kontakta länsstyrelsen om du upptäcker skador i naturen, eller om du stöter på en anordning som är trasig eller förstörd.

Skötsel av skyddad natur i Gävleborg

Skötseln av länets skyddade natur sköts av på naturvårdsenhetens skötselfunktion. Vissa undantag finns där kommunen har ansvar för det skyddade området.

I skötseln ingår bland annat gränsmarkering av nya reservat, uppsättning av skyltar, vindskydd och annat som gör det trevligare och lättare för alla att besöka området. Det kan även handla om bränning av skogsreservat, slåtter av ängar och restaurering av våtmarker.

Anordningar för friluftslivet

Skötselfunktionen jobbar bland annat med att markera gränser för naturreservat, sätta upp stigmarkeringar och tillverka informationsskyltar om den skyddade naturen. För att göra områdena mer attraktiva för friluftslivet iordningsställs också till exempel vindskydd, grillplatser och spängar över blöta partier.   

Med information och bra anordningar försöker vi förstärka upplevelsen av ett besök i ett naturreservat. Förhoppningsvis lockar vi ut fler i naturen och får fler att tycka att naturvård är viktigt.

Skötsel av kalkpåverkade våtmarker

Vi röjer på olika platser för att gynna orkidéer och andra arter i kalkpåverkade våtmarker (rikkärr). Ibland har mindre fräsningar genomförts för att minska vitmossan. De restaurerade områdena kommer sedan skötas genom slåtter.

Exempel på område: Naturreservatet Tröskens rikskärr

Betesmarker

En del huggningar genomförs för att få mer öppen betesmark. Främst är det gran och björk som tas bort. Vi samarbetar också med djurhållare som har betande djur på markerna.

Skötsel av våtmarker

Våtmarker är en av våra artrikaste naturtyper, och vissa områden måste skötas för att naturvärden ska behållas. Länsstyrelsens arbete med skötsel av våtmarker kan vara allt från stora restaureringar med igenläggning av diken, bortfräsning av tuvor och röjning av sly, till att arbeta med betesdjur och slåtter. Ibland byggs också fördämningar för att reglera vattenståndet. I Hamra nationalpark bedrivs ett projekt med restaurering av våtmark.

Som markägare kan du söka Lona-bidrag för anläggning av våtmarker.

Slåtterarbete i länet

De flesta av våra ängar slåttras under juli-augusti. Det är många engagerade på plats, när man ska slå av gräset med lie eller slåtterbalk och sedan ta hand om det.

Exempel på område som slåttrats: Laggarbomyran

Naturvårdsbränningar

Vi genomför naturvårdsbränningar i olika områden. Det gör vi för att gynna arter och miljöer som är beroende av brand.

Gävleborg är ett av 14 län som samarbetar i naturvårdsprojektet Life Taiga under åren 2015-2019. Med en budget på 100 miljoner kronor från EU och naturvårdsverket är Taiga ett av de största projekten i sitt slag. Medverkande län kommer under perioden att genomföra ungefär 100 planerade bränningar på den sammanlagda ytan 2 060 ha.

Bränningarna ska framförallt ske i barrskog med mest tall. Alla bränder ska ske i så kallade Natura 2000-områden som redan är avsatta för naturvård.

Skydd av marina miljöer

Stora delar av Gävleborgs kust- och havsområden har mångsidiga problem med övergödning, miljögifter, överfiske och fysisk exploatering. Vissa arter riskerar att helt försvinna och sammansättningen av arter kan förändrats. Därför är det viktigt att bevara miljöer med höga naturvärden, till exempel artrika grunda vikar med friska bestånd av kransalger, kärlväxter och tång, som utgör viktiga habitat och födokälla till en stor andel av våra vanliga och rödlistade arter.

Vad är det nationella målet?

Det nationella målet är att skydda 10% av havsarealen, men bristande kunskap om länets marina miljö har medfört att bara 2 % av Gävleborgs havsareal är skyddad i dag. Under 2017 började Länsstyrelsen tillsammans med länets kustkommuner ett flerårigt projekt för att öka kunskaperna om länets marina naturvärden.

Hur finansieras projektet?

Projektet heter MarPro-X och har en total budget om strax 4 miljoner och finansieras av Havs och Vattenmyndigheten, Jordbruksverket och Länsstyrelsen Gävleborg. Målet är att kartera 12 439 hektar av undervattenssamhället i Gävleborgs län.

Sommaren 2017 inventerades sex områden i södra Gävleborg och i 2018 kommer de kvarstående områdena från Jättendal till Söderhamn att inventeras.

Sammanställning inventering av Gävle kust 2017

Mer information om hav i balans (Havs och vattenmyndigheten, Jordbruksverket och Europeiska Unionen):

Hav i balans samt levande kust och skärgård under miljömållänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Jordbruksverkets Havs- och fiskeriprogramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Europeiska Unionens Havs- och fiskerifondlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt