Stora rovdjur i Sverige

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur, som alla är fridlysta. Till stora rovdjur räknas björn, varg, lo, järv och kungsörn.

I Sverige räknas björn, varg, lo, järv och kungsörn till de stora rovdjuren. Sedan allmogejakten släpptes fri under slutet av 1700-talet har rovdjurspopulationerna pendlat kraftigt. De stora rovdjursarterna jagades hårt under hela 1800-talet och försvann från stora delar av landet. Vargen var i stort sett utrotad i Sverige under 1900-talets senare hälft.

De stora rovdjursarterna fridlystes i slutet av 1900-talet vilket gjorde att populationerna har återhämtat sig.

Björnen är den art av de stora rovdjuren som har störst population, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.

Läs mer om stora rovdjur i Sverige

Naturvårdsverket har information om följande rovdjur

Rapportera förekomst av rovdjur

Allmänhetens rapporter av rovdjur är viktiga för länsstyrelsens arbete med att kartlägga antal och utbredningen av de stora rovdjuren i länet. Som medborgare har du därför en viktig roll i inventeringen i form av rapportering av spår till länsstyrelsen. Även syn- och hörobservationer är viktiga.

Rapporteringen görs enklast via hemsidan www.skandobs.selänk till annan webbplats eller via mobilappen Skandobs (gratis att ladda ner).

På kontorstid kan du också ringa in rovdjursobservationer till länsstyrelsen: 010-225 10 00.

Länsstyrelsens fältpersonal följer upp inrapporterade observationer och kvalitetssäkrar ett urval av dessa i fält.

Sedan den 25 maj 2018 är det tillåtet för privatpersoner att använda övervakningskameror för att t.ex. se vad det finns för vilt på sin jaktmark. Det behövs alltså inget tillstånd längre. Kameran måste dock skyltas och den kameraansvarige måste kunna visa att bestämmelserna i den nya Kamerabevakningslagen och Dataskyddsförordningen efterlevs.

Hur används övervakningskameror i viltförvaltningen?

Övervakningskameror (viltkameror) har under lång tid använts i olika viltforskningsprojekt. Länsstyrelsen använder viltkameror för att inventera rovdjur, främst lodjur. Ibland används även kameror i samband med rovdjursangrepp på tamdjur.

Länsstyrelsen har i uppdrag att inventera de stora rovdjuren. Lodjur inventeras mellan 1 oktober till 28 februari varje år och populationen av lodjur beräknas utifrån antalet funna lodjursfamiljer under denna period. De särskiljs från varandra utifrån observationer i tid och rum enligt olika avståndskriterier. Oftast är det spårningar på snö som ligger till grund för resultatet, men viltkamerors dokumentation blir allt viktigare. Allmänhetens observationer är motorn i inventeringen och spår av lodjur, och andra stora rovdjur, rapporteras med fördel på skandobs.selänk till annan webbplats eller direkt via mobilappen Skandobs (som är gratis att ladda ner).

Länsstyrelsen har egna viltkameror som används i inventeringssyfte men vill gärna att allmänheten som har viltkameror hjälper till med inventeringen. Detta genom att sätta upp en kamerastation och delge länsstyrelsen eventuella bilder av lofamiljer och/eller varg.

En kamerastation placeras gärna där du av erfarenhet vet att lodjur ofta rör sig. Det kan vara efter en viltstig, vid en ödegård, ett vindskydd, ett stenblock eller liknande. Det som behövs är en viltkamera, en lastpall/byggnad/stenblock eller dylikt samt någon form av doftmedel. Instruktionsfilm om hur du kan rigga en kamerastationlänk till annan webbplats.

Hur ska kameran skyltas?

I anslutning till kameran ska det finnas en tydlig skylt där det framgår att kamerabevakning pågår. Enligt lagen ska också personen som sätter upp viltkameran informera om (vid kameran): Identitet på den som kameraövervakar samt kontaktuppgifter. I övrigt krävs att följande information tillhandahålls t.ex. på en hemsida, men enklast är förmodligen att skriva även det på skylten vid kameran:

  • ändamål – vilket är syftet med kamerabevakningen
  • rättslig grund, alltså vilken lag, regel eller vilket avtal stödjer kamerabevakningen
  • hur länge uppgifterna kommer att lagras.
  • vilka rättigheter de registrerade har, till exempel att begära att deras uppgifter raderas, samt
  • att de registrerade kan klaga hos Datainspektionen om de tycker att kameraansvarig bryter mot lagar, regler eller avtal.

Jägareförbundet har gjort en mall som kan användas för att få med allt som krävslänk till annan webbplats

För mer information, besök tillsynsmyndigheten Datainspektionens hemsidalänk till annan webbplats

Under hösten 2017 genomfördes insamling av björnspillning i Gävleborgs och Dalarnas län samt delvis i intilliggande län. Totalt samlades 3243 spillningsprover in. Av de insamlade proverna innehöll 2120 prover tillräckligt med DNA och har analyserats. Ca 2000 prover skickades in från Gävleborg och av dessa har 1325 spillningsprov analyserats. Länsstyrelsen är mycket nöjd över antalet inskickade prover och vill tacka alla som bidragit till björnspillningsinsamlingen!

Utifrån DNA-anlyserna har antalet unika individer och kön identifierats. Resultaten har sedan stoppats in i en modell som beräknat björnstammens storlek.

Totalt sett i det inventerade området beräknades det finnas 841 st björnar år 2017. I Gävleborgs län har populationen beräknats till 508 st björnar år 2017, men ett antal av dessa individer delas med intilliggande län, vilket innebär att Gävleborg totalt sett förvaltar något färre individer än 508 st. inom länet. 

​På Rovbase.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan du se resultatet av DNA-analyserna.

Om björnspillningsinventering

Inventeringen utfördes mellan 21 augusti och 31 oktober. Björnspillningsinventering utgör basen för beräkning av björnstammens storlek, utveckling och utbredning i Sverige. Länsstyrelserna ansvarar för genomförandet. Viltskadecenter samordnar länens arbete så att det genomförs på liknande sätt i alla län. Inventeringar sker i "björnlänen" enligt ett rullande schema vart femte år.

Spillningsinventeringarna sker i samverkan mellan Länsstyrelserna, Svenska Jägareförbundet, Viltskadecenter (SLU), Skandinaviska Björnprojektet och allmänhet. Naturvårdsverket lämnar finansiella bidrag till inventeringarna.

Rovdjursförvaltning

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren. Till de stora rovdjuren räknas björn, varg, lo, järv och kungsörn.

Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet. Ett av målen med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i sådana antal att de kan finnas kvar i den svenska naturen och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden. Tillsammans har vi ett ansvar att nå det målet.

Vi gör det genom att arbeta med följande områden:

  • upprätta regionala förvaltningsplaner för respektive art
  • hantera skyddsjaktärenden på rovdjur
  • besluta om och administrera licensjakten på rovdjur
  • betala ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur
  • informera och kommunicera om rovdjuren
  • inventera de stora rovdjuren.
  • betala ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur

Jakt på rovdjur

Jakt på de stora rovdjuren är mycket restriktiv och kan bara bedrivas som licens- eller skyddsjakt. Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.

Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt 28 § jaktförordningenlänk till annan webbplats. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen Gävleborg har beslutat om licensjakt efter högst 50 björnar i Gävleborgs län 2018. Nedan finner du information som berör jakten.

Jakttid

Jakten får bedrivas från och med den 21 augusti 2018 till dess att jakten avlyses, dock längst till och med den 15 oktober 2018. Björn får endast jagas under tiden fr.o.m. en timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång.

Hur många djur som får fällas och var

Länet är indelat i två jaktområden. Jakten omfattar 40 respektive tio (10) björnar (totalt 50 björnar) enligt den områdesindelning som framgår nedan.

Delområde 1: De delar av länet som ligger väster om väg 83 fr.o.m. länsgränsen mot Västernorrland t.o.m. Lilltjära strax söder om Kilafors samt de delar av länet som ligger väster om väg 272, från Lilltjära söderut t.o.m. Dalälven. Högst 40 björnar får fällas i delområde 1.

Delområde 2: De delar av länet som ligger öster om väg 83 fr.o.m. länsgränsen mot Västernorrland t.o.m. Lilltjära strax söder om Kilafors samt de delar av länet som ligger öster om väg 272, från Lilltjära söderut t.o.m. Dalälven. Högst 10 björnar får fällas i delområde 2.

Karta över jaktområdenPDF

Information om antal fällda björnar

Ring till länsstyrelsens telefonsvarare på tel. 010-225 11 99 eller

Skicka SMS till 073-123 95 38 och ange följande meddelande:

Spara(mellanslag)Förnamn(mellanslag)Efternamn(mellanslag)Björnjakt

Exempel: Spara Anna Andersson Björnjakt 

För anmälan om fälld eller påskjuten björn

Ring länsstyrelsen på telefonnummer 070-241 46 21. Anmälan till länsstyrelsen om fälld eller påskjuten björn ska ske snarast, senast inom en timme efter att björnen fällts eller påskjutits.

 

Lathund för dig som deltar i licensjakten efter björn 2018PDF

Beslut - Licensjakt efter björn i Gävleborgs län 2018PDF

 

Läs mer om fällda björnar på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) eller på databasen Rovbase.

> sva.selänk till annan webbplats

> rovbase.selänk till annan webbplats

Viltskador

Vid skador som misstänks vara orsakade av stora rovdjur når du länsstyrelsen alla dagar dygnet runt på rovdjurstelefonen 010-225 12 50. Vid närgångna rovdjur vänd dig i första hand till polisen.

Information om skadeförebyggande åtgärder finns på Viltskadecenters hemsida: www.slu.se/viltskadecenterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt