Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Ängsbergs gård bidrar till länets livsmedelsberedskap
Gårdens kor består huvudsakligen av rasen svensk röd och vit boskap (SRB).
När Länsstyrelsen och landshövding Carina Ståhl Herrstedt nyligen besökte bröderna Simon och David Wretblad i Valbo, stod en av länets moderna ladugårdar i centrum. Bröderna har investerat närmare 25 miljoner i sin framtidssatsning, varav 3,5 miljoner beviljats i investeringsstöd från Länsstyrelsen. Besöket gav en direkt inblick i hur teknisk förnyelse och statligt stöd samverkar för att stärka både gårdens och länets livsmedelsberedskap.
Wretblads mjölkgård är en gård av mellanstorlek jämfört med andra i landet. Ladugården har plats för cirka 143 djur varav 130 mjölkande djur. Tack vare ny teknik klarar de av att hålla fler djur än tidigare. När alla kor är på plats kommer gården kunna producera cirka 4 000–4 500 liter mjölk per dag.
De har idag två mjölkrobotar där korna själva kan gå in och välja när de vill bli mjölkade. Roboten rengör och ansluter spenarna automatiskt.
Under mjölkningens gång analyseras även kvaliteten och om roboten upptäcker en avvikelse separeras mjölken automatiskt, säger Simon.
De har även en foderrobot som ser till att djuren regelbundet får mat. Den går sakta runt och matar ut hö eller ensilage beroende på vad den är lastad med. Som alla moderna ladugårdar har de även en gödselrobot som tar hand om rengöringen i stallgångarna. Det bidrar till att klövar, juver och liggplatser hålls renare.
Ladugården planerades vara klar i december men som med alla byggen har det dragit ut lite på tiden. Det som återstår är de två utrymmena för kalvarna, som för tillfället bor i en annan ladugård, men snart är de också på plats.
För mig är det här mer än en enskild gård, det handlar om vår gemensamma förmåga att producera mat, både i vardag och i kris. Satsningar som den här är helt avgörande för att stärka livsmedelsproduktionen i länet och nå målen i vår livsmedelsstrategi. Det är också en viktig del av vår beredskap. Ju fler livskraftiga lantbruksföretag vi har, desto starkare står vi som samhälle, säger Carina Ståhl Herrstedt.
Länsstyrelsens studiebesök. Från vänster: David Wretblad, landshövding Carina Ståhl Herrstedt, länsråd Veronica Lauritzsen och Simon Wretblad
Investeringsstöd
Bröderna hade till en början siktet inställt på sina egna karriärer som ingenjörer, men planen var hela tiden att förr eller senare ta över släktgården. Tanken var att de skulle arbeta tillsammans med sin pappa och farbror under några år för att lära sig driften, men när båda blev sjuka tvingades processen framåt i förtid.
I stället för en mjuk övergång gick bröderna plötsligt från deltid till att stå som ägare med fullt ansvar för hela verksamheten. De blev själva vid rodret betydligt fortare än planerat, och efter att ha drivit gården på egen hand under en tid nådde de en vändpunkt.
Det var antingen att satsa eller lägga ner. Vi hade 50 kor förut och att vara två familjer som ska klara sig på den inkomsten, det går bara inte. Och sen jobba 12 timmar om dagen, varje dag är för mycket. Vi behövde få loss tid och inte bara ”springa med skottkärran”, säger Simon.
Sagt och gjort så kontaktade de banken för att få ett lån för att kunna bygga en ny ladugård.
När banken såg att vi beviljats investeringsstöd från Länsstyrelsen ökade deras förtroende för vår satsning och då blev det lättare för oss att få lån. Stödet var en av förutsättningarna för att banken gick in, säger David.
Investering i framtiden
Ladugården är mycket ljusare än deras tidigare ladugård som var rätt mörk.
Vi satsade på att maximera ljusinsläppet när vi gjorde ritningarna för ladugården. Vi har bland annat ljusinsläpp på taknocken. Sen har vi ventilationen på sidorna med luftkuddar som gör utrymmet både ljusare och smartare, säger Simon.
Landshövding Carina Ståhl Herrstedt intresserade sig för detaljerna av den nya byggnaden.
Det gör mig både glad och imponerad att se den här typen av satsningar. En levande landsbygd bygger på människor som vågar, vill och orkar investera i framtiden. Här ser vi ett tydligt exempel på just det. För oss på Länsstyrelsen är det viktigt att kunna vara med och göra sådana investeringar möjliga, att bidra till att goda idéer faktiskt kan bli verklighet, säger Carina Ståhl Herrstedt.
Bröderna har båda väldigt många idéer och planer om vad som kan göras på gården framöver. De har bland annat tankar om biogas, effektiv gödselhantering och förädling, men det finns inte tid att göra allt de vill.
I slutändan vill vi att allt ska bli bättre, effektivare men inte nödvändigtvis större, säger David.
År 2014 fanns det cirka 144 mjölkgårdar i Gävleborgs län, idag finns det omkring 100 gårdar.
Det finns fler mjölkgårdar i Hälsingland än i Gästrikland. En orsak är att det statliga stödet till mjölkproduktion som finns att söka i Hälsingland men inte i Gästrikland. Stödet finns eftersom förutsättningarna är tuffare, med kortare växtsäsong och längre avstånd som ger högre transportkostnader längre norrut.