Ny inriktning för arbetet inom totalförsvar och krisberedskap i Gävleborg

Under fredagen träffades Regionala Rådet för totalförsvar och krisberedskap för överenskommelse av den nya inriktningen som gäller 2026–2028. Den pekar ut vad länet ska arbeta med gemensamt, och var för sig, inom totalförsvarsplaneringen.

Det är länets kommuner, räddningstjänster, Polismyndigheten, Försvarsmakten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Gävleborg som har kommit överens om hur de ska arbeta gemensamt inför och under kris och krig genom en regional strategi med tillhörande inriktning. Det här ersätter den tidigare strategin och inriktningen som behövde uppdateras för att vara mer anpassad till det rådande omvärldsläge.

Aktörerna utgår från gemensamma arbetssätt och rutiner för att vara proaktiva och handlingskraftiga när allvarliga kriser prövar vårt samhälle. Genom att ha gemensamma arbetssätt går det att undvika vanliga misstag i krishanteringen. Vid samarbete ska det leda till att alla agerar på ett samordnat sätt och att eventuella insatser ger bättre resultat. Överenskommelsen förtydligar också att man ska ta hänsyn till att vissa grupper kan drabbas extra hårt vid kris eller krig, till exempel barn och personer med funktionsnedsättning.

Aktörerna har också, genom inriktningen för 2026–2028, kommit överens om vad som ska prioriteras i det förebyggande och förberedande arbetet inom totalförsvar och krisberedskap. Den pekar ut vad aktörerna gemensamt och enskilt arbetar med för att stärka förmågan. Det handlar bland annat om att bemanna och öva sina krigsorganisationer, försörjningsberedskap, förmåga att hantera masskadehändelser, skydd av civilbefolkningen, stödet som Försvarsmakten kommer att behöva från samhället under höjd beredskap och hur räddningstjänsten ska bedrivas i händelse av krig.

Större fokus på totalförsvarsplanering

Det försämrade säkerhetsläget, Rysslands krig mot Ukraina samt att Sverige är allierad i NATO ställer nya och högre krav på uppbyggandet av totalförsvaret.
Samhället behöver bli starkare för att kunna möta olika typer av hot, som medvetna angrepp, men också klara störningar som orsakas av till exempel väder eller olyckor.
I december 2024 fattade riksdagen ett nytt totalförsvarsbeslut för perioden 2025–2030 och mer resurser har börjat fördelas till det civila och militära försvaret. Det betyder att aktörernas ambitionsnivå behöver öka.