Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Eftervåldet mot kvinnor ökar
Mäns våld mot kvinnor behöver inte vara fysiskt, utan kan även ta formen av psykisk, ekonomisk eller latent kontroll. Denna artikel belyser vad kvinnor ofta utsätts för och hur socialtjänsten kan hjälpa dem.
Länsstyrelsen samarbetar med kommuner, regioner och andra aktörer för att förebygga våld i nära relationer.
Shida Kinuka Karlsson är samordnare i Trygghetens hus, anställd av socialtjänsten. I Trygghetens hus i Bollnäs arbetar socialtjänst och polis under samma tak.
Efter 15 år i tjänsten har Shida sett det mesta inom mäns våld mot kvinnor. Det som ökar just nu är eftervåldet och dess konsekvenser.
– Eftervåld innebär att våldet tar andra former efter att relationen avslutats. Det kan vara psykiskt, ekonomiskt och fysiskt våld bland annat. Förövaren behåller kontrollen över den utsatta genom detta, säger Shida.
Exempel på eftervåld
Följande är vanliga exempel på vad förövaren utsätter kvinnan för, enligt socialtjänsten i Bollnäs:
- vägrar lämna den gemensamma lägenheten
- fördröjer bodelningen
- förvägrar tillgång till den gemensamma bilen.
Förövaren och den utsatte har ofta barn tillsammans, då går våldet inte bara ut över kvinnan utan även barnet eller barnen:
- tillstånd för barnets utflykter skrivs inte på
- strider om delad vårdnad trots ointresse för barnet.
Dessa exempel visar hur förövaren kan fortsätta kontrollera och manipulera kvinnan även efter att relationen avslutats.
Sluss till hjälp
Hos socialtjänsten kan den som blivit utsatt för våld få hjälp med bland annat stöttning, motiverande samtal och servicesamtal. För att kunna erbjuda effektivt stöd till våldsutsatta kvinnor är samarbete mellan olika aktörer av stor betydelse.
– De som lämnat en relation behöver mycket stöd eftersom våldet fortsätter efteråt. Vi finns med från början, ofta tillsammans med polisen. Och vi är noga med att arbeta med samtycke från klienten så att vi tillsammans kan göra en plan framåt, poängterar Shida.
Samtycke behövs för att socialtjänsten ska kunna kontakta exempelvis vården, psykiatrin, Brottsofferjouren och tandläkare för att samordna hjälpen till den utsatta.
När socialtjänsten gör en orosanmälan sker det ofta tillsammans med den utsatta kvinnan. Det gör att hon kan hänvisa till att någon annan än hon själv gjort anmälan, vilket minskar risken för ytterligare våld från förövaren.
Bemötande av våldsutsatta
Shida brinner för att hjälpa kvinnor i utsatta positioner.
– Det är viktigt att tro på vad den utsatta berättar, att lyssna och inte lägga värderingar. Att inte ge en massa råd. De här kvinnorna mår jättedåligt och har låg självkänsla, så att lyfta det som är positivt är viktigt. Många gånger har de ett förakt för sig själv. Att försöka ge dem hopp för att komma vidare är viktigt, säger Shida.
Kontakt
-
Klara Westerlund
Samordnare
Telefon 010-2251319
-
Helen Dahlbom
Samordnare
Telefon 010-2251317