Psykiskt våld ökar i nära relationer

Mäns våld mot kvinnor och brott i nära relationer finns representerat i alla kommuner i Gävleborgs län. Det polisen ser idag är en eskalering av psykiskt våld.

Det psykiska våldet är det som är mest utbrett idag i mäns våld mot kvinnor. Det handlar bland annat om kontroll, ofredande och olaga hot.

– Många tror att våldet ska sluta när man lämnat ett destruktivt förhållande. Men många gånger är det då våldet börjar öka. Det är det som kallas för eftervåld, säger Helena Sundberg, Polisen i Bollnäs.

Normaliseringsprocessen av våldet sker steg för steg så det inte märks.

– Vi ser att det är väldigt vanligt hos ungdomar att bli invaggade i en falsk trygghet. Du blir satt på en piedestal, ges all uppmärksamhet, och stegvis avskärmas du från dina vänner och familj för att du ska bli helt beroende av ”honom”. Internet har dessutom medfört att det är lättare att kontrollera den utsatte. Något vi ser är vanligt bland ungdom idag är de tycker svartsjuka är romantiskt. De upplever det som ett sätt att visa sin kärlek, men det handlar enbart om kontroll, säger Helena Sundberg.

Riskbedömning och insamling av bevis

Vid en akut händelse när en person ringer 112 för att påkalla polis vid våld i nära relation är det inte alltid fråga om fysisk misshandel. Ibland går det inte ens att påvisa att ett brott har begåtts på platsen.

– Vi har checklistor när vi är på plats för att vi inte ska missa något så att det vid exempelvis rättegång inte finns några tvivel om vad som inträffat. Varje gång något har inträffat så gör vi en riskbedömning, vad finns det för risk för fortsatt våld. De frågor vi ställer oss då är exempelvis om detta hänt förut, säger Helena Sundberg.

Polisen filmar brottsplatsen så att det finns dokumenterat som bevis. Polisen filmar även det första samtalet med respektive misstänkt förövare och den utsatte, just för att de inte ska missa något.

– Det är viktigt att förhöra personerna separat för att lyssna, se och ta in. Förhören är väldigt viktiga för att förstå vad för situation den utsatte befinner sig i, säger Helena Sundberg.

(Artikeln fortsätter efter tabellen).

Om den som är våldsbenägen har tagit stryptag eller är suicidal räknas det som större risk för kvinnan att bli mördad. En annan viktig riskfaktor är den våldsutsattas rädsla. Då kopplar polisen in brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten (Bops), som är en avdelning inom polisen. Bops gör då en fördjupad riskanalys där man bedömer risken för mer allvarligt våld. De tar sedan kontakt med den som är våldsutsatt för att denna ska få rätt skydd och hjälp.

Stöd och insatser

När kvinnan blir kallad till förhör finns stöd till henne i form av ett målsägarbiträde, det vill säga en egen advokat som är kostnadsfri. Kvinnan kan även få med sig en följeslagare som stöd från exempelvis socialtjänsten eller kvinnojouren.

– När polisen tar upp en anmälan måste vi meddela vad den utsatta kan få för skydd och hjälp, det är vår skyldighet. Det är viktigt för oss att den utsatte känner sig trodd, sedd, bekräftad, trygg och att vi bryr oss. Vi lägger inga värderingar i det som sägs, utan vi lyssnar. Våld är inte okej och får inte förekomma i en relation, säger Helena Sundberg.

Det är viktigt för polisen att även nå den som utövar våldet, eftersom våldsutövaren behöver hjälp för att få stopp på sitt våld. Därför är en anmälan avgörande.

– Det kan många gånger vara svårt att få våldsförövaren att förstå att de är problemet. Att lagföra dem är en bra metod för att få dem att förstå. Många våldsutövare avhåller sig från att bruka våld när det får konsekvenser. De vill inte riskera att hamna bakom lås och bom och förlora möjligheten att söka jobb. Våldsutövare behöver även få frågan om de behöver hjälp att hantera sin ilska i ett tidigt stadium, säger Helena Sundberg.

Trygghetens hus

I Trygghetens hus i Bollnäs sitter socialtjänsten och polisen under samma tak, det tycker Helena är ett bra koncept som de borde fortsätta med.

– Trygghetens Hus har en samordnande funktion mellan myndigheter och andra verksamheter lokalt. Vi vill i våra möten med våldsutsatta och våldsutövare kunna ge ett så behovsanpassat stöd som möjligt. Det ska vara enkelt för alla att ta kontakt med Trygghetens Hus, säger Helena Sundberg.

Länsstyrelsen samarbetar med kommuner, regioner och andra aktörer för att förebygga våld i nära relationer.