Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Okända gravar vid Skogs gamla kyrka
Skogs gamla kyrkoruin. Foto: Länsstyrelsen Gävleborg
Med hjälp av digital teknik kunde Länsstyrelsen upptäcka nya fornminnen i Söderhamn.
I maj månad undersökte Länsstyrelsen terrängskuggningskartor i närheten av Skogs gamla kyrkoruin som ligger ungefär en mil in från kusten från Söderhamn. Då upptäckte man två okända stora stensättningar.
– En terrängskuggningskarta får man genom att skanna terrängen uppifrån med flygplan. Då får man en terrängmodell av marken som en ”översätter” till något som ser ut som ett foto med ett mätningsskikt, säger Stefan Elgh, arkeolog vid Länsstyrelsen Gävleborg.
Med hjälp av terrängskuggningskartorna kan en se nivåskillnader, alltså om något sticker upp eller om det till exempel finns en grop på en plats.
– Det vi såg på den här platsen var inga större upphöjningar utan de var av mer symmetrisk karaktär; två cirklar. Därför anade vi att det fanns något där, säger Stefan Elgh.
Ny fornlämning registreras
Men för att kunna fastställa detta behövde Länsstyrelsens arkeologer, Inga Blennå och Stefan Elgh, besöka platsen för att undersöka närmare. Väl på plats bekräftades detta och två dittills okända stora stensättningar upptäcktes, det vill säga en flackare form av grav, båda cirka 17–18 meter i diameter.
– Förekomsten av de två mycket stora stensättningarna gör att denna samlingsplats dateras ännu längre tillbaka än 1300-tal man tidigare trott. Gravarna är äldre än kyrkan och bör vara från cirka 900–1000-talet. Det stämmer då bättre in i mönstret för andra kyrkplatser i Hälsingland, säger Stefan Elgh.
Det finns idag inga planer för en arkeologisk utgrävning men ett nytt markerat område för fornlämning och eventuella vårdinsatser kan behövas.
De båda större stensättningarna fick fornlämningsnumren L2024:3355 och L2024:3358. Numren kan du söka på i Riksantikvarieämbetets karttjänst Fornsök.
Vid den röda markeringen kan man se en av de stora stensättningarna och i bakgrunden ser du kyrkoruinen. Foto: Länsstyrelsen Gävleborg
Skogs socken var tidigare en del av den stora skogen Ödmården mellan Gästrikland och Hälsingland. Sedan stenåldern har man bedrivit jakt och fiske i området, men länge saknades
en bofast befolkning. Inte förrän under medeltiden började man bryta jordbruksmark här. För de första nybyggarna var det långt till närmaste kyrka och därför beslutades att en ny skulle uppföras här på en udde i sjön Bergviken. En plats som senare skulle visa sig vara illa vald för ett kyrkobygge.
Kyrkans historia
Genom brev och andra skrivna dokument kan man i stora drag följa kyrkans historia. Kyrkogården invigdes av ärkebiskop Olof Björnsson på midfastodagen år 1324.
Från början var kyrkan bara en fyrkantig stenbyggnad. Efter hand tillkom sakristian, vapenhuset och stegporten i kyrkogårdsmuren. Själva muren fanns sannolikt från början.
Det fanns ett problem med kyrkan på udden. När det var högvatten i sjön trängde vatten in på kyrkogården och skadade byggnaden. I början av 1600-talet övergav man därför den gamla stenkyrkan. En ny kyrka av trä byggdes på säkrare mark, knappt en kilometer söderut.
Skogs kyrkoruin idag
Efter århundraden av förfall fanns vid 1900-talets början inte mycket kvar av den gamla stenkyrkan. När man hittade en medeltida bildväv – den så kallade Skogbonaden – i den nuvarande kyrkan väcktes ett stort intresse också för den gamla ruinen. Genom bidrag och frivilliga från orten påbörjades arbetet med att ta fram och konservera de rester som fanns kvar. Muren kring kyrkogården byggdes upp igen. Där den ursprungliga porten stått byggdes en ny efter medeltida förebilder. Också själva kyrkobyggnaden restaurerades.
Idag får man en relativt bra bild av hur kyrkområdet en gång sett ut. Det enda som saknas är
klocktornet. Exakt var det stod är inte känt. Kanske på den nuvarande åkern sydväst om kyrkan? Åkern kallas enligt tradition för Stapelåkern.
Arkeologiska undersökningar
I samband med renoveringsarbeten gjordes också arkeologiska undersökningar i och kring
Skogs kyrkoruin.
Under det ursprungliga golvet påträffades flera mynt präglade av Albert av Mecklenburg under perioden 1364–1389. Intill altaret fanns en liggande gravsten med en inskrift på latin. Texten bestod av en bön, årtalet 1590 och ett personnamn – Nicolaus Abrahami.
Förr var det inte ovanligt att präster begravdes inne i kyrkan. När stenen hade lyfts bort påträffades också ett skelett, men den döde kan inte ha varit en präst. Skelettets längd var bara drygt en meter och i kraniet satt mjölktänderna kvar. Den döde var bara omkring sju år gammal när han begravdes.
Länsmuseet Gävleborg/Länsstyrelsen 1999
Skogs gamla kyrka som den kan ha sett ut under 1500-talet.