Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Planerad naturvårdsbränning i Klimparnas naturreservat
Det finns gott om spår efter tidigare skogsbränder i Klimparnas naturreservat. Senast det brann här är i slutet av 1800-talet.
UPPDATERING 2023-05-31. Länsstyrelsen Gävleborg genomförde en naturvårdsbränning i Klimparnas naturreservat på 15 hektar igår, tisdag. Brandförloppet var lugnt och resultatet blev bra. Gränserna kring området är nu nedsläckta och säkrade. Bevakning av området pågår fortfarande.
Länsstyrelsen genomför en kontrollerad naturvårdsbränning på 15 hektar i Klimparnas naturreservat tisdagen den 30 maj. Området ligger i 31 kilometer sydväst om Ljusdal.
Bor du i närheten av området eller är i trakterna av Klimparnas naturreservat kan du kanske se eller känna lukt av brandrök. Då kan det vara bra att veta att räddningstjänst, SOS Alarm är informerade. Trafikradion kommer att kontaktas så snart bränningen är igång. Information om den planerade naturvårdsbränningen kommer att finnas kring skogsbilvägarna i området. Besökare i närheten kan uppleva rök och röklukt.
Säkerheten är viktigast
Säkerheten under bränningen är allra viktigast. De 15 hektar skog som kommer att brännas omges av bilväg, våtmarker och tjärnar. Under bränningen kommer brandslang att läggas runt området, och gränserna runt bränningsobjektet kommer att vattnas upp. Personalen som arbetar med bränningen är utbildad och har erfarenhet från många tidigare naturvårdsbränningar. Det kommer finnas en helikopter på plats som ytterligare ökar säkerheten vid bränningen.
Området som ska brännas ligger i Ljusdals kommun. Länsstyrelsen har kontakt med Räddningstjänsten, både innan, under och efter bränningen. SOS-alarm är också informerad om naturvårdsbränningen.
– Jag förstår om det kan uppfattas som en motsättning i och med att det på vissa platser nu är torrt i skog och mark och det råder viss brandrisk samtidigt som vi genomför naturvårdsbränningar, men naturvårdsbränningarna sker under väldigt kontrollerade former. För att det naturvårdande resultatet ska bli vad vi eftersträvar måste arbetet utföras när marken är torr, säger bränningsledare Andreas Wedman vid Länsstyrelsen Gävleborg.
Kontrollerad efterbevakning
En mycket viktig del av naturvårdsbränningen är eftersläckning och efterbevakning. De inre delarna av området kommer troligtvis att ryka något under dagarna efter bränningen och då bevakas området noggrant. Området bevakas till dess att ingen rök kunnat hittats under minst tre dygn, då meddelas åter räddningstjänsterna om att efterbevakningen är avslutad.
– Vi har full släckningsutrustning och bränningsgränserna patrulleras hela tiden, både på marken och vi lägger stor vikt vid efterbevakning. Vi lämnar inte området förrän det har gått tre dagar utan rök, avslutar Andreas Wedman.
Syfte med naturvårdsbränningen
Målet med bränningen är att låta en kontrollerad och lågintensiv brand påverka marken och träden på samma sätt som äldre tiders vildbränder skulle ha gjort. Mycket mossa, lav och annat organiskt material bränns bort vilket är positivt för många arter, bland annat marklevande svampar. Andra positiva effekter är att granarna dör och att tallarna får lättare skador som de läker med kåda. Allt detta får skogen att påminna mer om en naturlig tallskog, och många hotade arter gynnas av bränningen.
Klimparna är ett av de större naturreservaten med skog i länet. Här växer framförallt tallskog, och överallt ser man spår efter äldre tiders skogsbränder. Nu är det mer än hundra år sedan skogarna i Klimparna brann. Genom att göra en kontrollerad naturvårdsbränning i en del av området gynnas många av tallskogens arter. Några arter är specialister på att leva i skog som brunnit. I Klimparna kommer förhoppningsvis de två arterna av tallkapuschongbagge att hitta till den brända skogen.
Naturreservatet bildades 2021
Klimparnas naturreservat erbjuder fina naturupplevelser i form av stora och vildmarksartade skogsområden med insprängda myrar och tjärnar. Det finns inga anläggningar i området och stort sätt finns inga stigar så här får besökare ta sig fram i obanad terräng.
Reservatet omfattar ett drygt 850 hektar stort landområde på västra sidan av sjön Rossen, drygt 2 mil sydsydväst om Färila i Ljusdals kommun. Det är ett stort, sammanhängande, till stora delar väglöst område, med brandpräglad naturskogsartad barrskog.
1. Varför behövs skogsbranden?
Vissa arter är beroende av branden som störning, brandens värme eller bränd ved för sin överlevnad. Skogsbranden är en storskalig ”störning” som gynnar många djur, svampar och växter. Strukturen i skogen förändras och skogen blir mer öppen, ljus och varm. Skogsbrand skapar mycket döda träd, vilket det i dagens skogar råder stor brist på. Cirka 1000 arter i Sverige riskerar att försvinna på grund av att det finns alldeles för lite liggande och stående döda träd. Cirka 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad.
2. Varför sker naturvårdsbränningen när brandrisken är stor?
En naturlig skogsbrand startar till exempel av ett åsknedslag och med största sannolikhet när det är extremt torrt i markerna. För att få den förväntade effekten på vegetation och mark sker naturvårdsbränningar vid liknande förhållanden. På så vis kan naturvården bäst efterlikna naturliga brandförhållanden och få bästa möjliga naturvårdsnytta.
3. Hur är arter anpassade för att trivas i brandområden?
Brandgynnade arter har anpassat sig till brandens ekologiska effekter på olika sätt. Unika specialiseringar är vanligt. Brand gynnar tallen. Tallens grova bark och den höga kronan skyddar trädet mot lågornas framfart. Branden skapar glesa ljusa skogar där träd kan växa sig grövre än i en tätvuxen skog. Lövträd får möjlighet att föryngra sig när ny mark blottas. Svedjenävans frö kan ligga i ”dvala” i många år och börjar gro först när temperaturen når 40-50 grader celsius, fröet klarar temperaturer på uppemot 100 grader celsius.
Skalbaggen grov tallkapuschongbagge utvecklas under barken på brandskadade tallar och granar. Större svartbagge utvecklas även den under barken, men på solexponerad död björk. Den sotsvarta praktbaggen känner av värmestrålning på långt håll genom IR-känsliga sinnesorgan som sitter på magen och kommer antagligen flygande till brandområden för att para sig. Rökdansflugan känner ”lukten” av brandrök på flera mils avstånd genom sina antenner. Större svartbagge är en art som är gynnad av brand. Den lever på död solexponerad björkved.
4. Hur klarar häckande fåglar och andra djur en brand?
Noggrann planering krävs för att undvika att häckande fåglar och känsliga arter störs. Inför en naturvårdsbränning är det viktigt att ha kunskap om fågellivet i det aktuella området. På detta sätt erhålls kontroll över häckande fåglar och andra extra känsliga arter och vid behov omplaneras naturvårdsbränningen. De fåglar som kan flyga flyger iväg om en fara dyker upp. Andra djur flyr om det börjar brinna. Vissa individer kanske inte överlever en brand - men generellt kan sägas att nyttan med bränder i skog idag är långt större eftersom väldigt många arter gynnas eller är helt beroende av brand i skogen. De arter som missgynnas av en brand är dessutom långt mindre hotade än de arter som gynnas av brand i skogen. Viltstammarna ökar ofta efter en brand eftersom de gynnas av att lövträd och buskar börjar spira.
5. Vilka arter missgynnas av brand?
Vissa arter missgynnas av att det brinner i skogen, men graden varierar med tiden från branden från art till art. Möjligheten till återetablering varierar också med tiden för olika arter. Exempel på arter som missgynnas av en brand i skogen är ekorre, järpe, tofsmes, linnea, ekbräken och gran.
6. Hur är det med säkerheten vid en naturvårdsbränning?
Noggrann planering och expertis krävs igenom hela arbetet. En naturvårdsbränning är en riskverksamhet som kräver noggrann planering och ett säkerhetsarbete. Inget får gå fel! Bränningen sker under kontrollerade former och brandområdet måste ha säkra brandgränser – vatten, myrmarker, vägar eller upphuggna brandgator. Väderförhållandena måste vara optimala. Bränningsledaren har en kompetent personalgrupp, där alla har sina specifika ansvarsområden.
Vid en bränning är experter inkopplade och räddningstjänsten i området hålls kontinuerligt informerad. Vid vissa bränningar används helikopter eller flygplan som flyger över området och kontrollerar branden. Efterbevakningen är viktig och så länge det behövs finns personal på plats som säkerställer att branden inte får fäste på nytt. Det kan glöda och pyra i myrstackar eller i stubbar i många dagar efter en brand.
7. Bidrar naturvårdsbränning med växthusgaser?
Att det ibland brinner i skogen är naturligt. Det ger en global miljöpåverkan men utsläppen är naturliga. Kvistar, grenar, torr mossa och annat brinner upp och vid förbränningen bildas en rad förbränningsprodukter. De viktigaste gaserna är växthusgaserna koldioxid, metan och olika kväveföreningar. När branden har farit fram i naturen finns mycket näring i marken och det börjar genast spira igen – den nya växtligheten kan återigen börja binda kol.
8. Blir vattendrag och sjöar i närheten försurade?
Vi vet inte tillräckligt mycket om vilka vattenkemiska effekter en skogsbrand har på sjöar och vattendrag som finns i närheten, men forskning pågår. Vissa studier tyder på en kraftig sänkning av pH-värdet i omgivande mark och vatten. Inventeringar sker och information insamlas vid planeringen av en naturvårdsbränning. Försiktighetsprincipen råder - om det i ett vattendrag finns någon känslig art som skulle kunna ta skada planeras naturvårdsbränningen om till ett annat område.
9. Varför ska vi bevara naturens arter?
Det finns många argument till varför vi ska bevara arter.
- Ekologiska – naturen kan ses som en väv där varje art behövs och är lika viktig. Förlusten av arter leder till slut till att nätet kollapsar. Forskarna studerar arter och ekosystem och därigenom får vi varningssignaler om jordens miljötillstånd. Naturen fungerar som en varningsklocka om något inte står rätt till!
- Ekonomiska – människan har stor ekonomisk nytta av arter för mediciner eller som råvaror. Arter renar vatten, pollinerar träd eller fungerar som nedbrytare av vårt avfall. Ännu har vi antagligen bara upptäckt en bråkdel av de arter vi kan ha nytta av!
- Estetiska – arter ger människan upplevelser. Arter ger en variation av färg, form och dofter som människan mår bra av och miljöer som vi kan använda för att hämta kraft i.
- Etiska – oavsett nyttan för oss kan varje art anses ha lika stor rätt till existens som arten homo sapiens (människan) har på jorden.
10. Vad kostar naturvårdsbränningar?
Det kostar att bevara arter. Naturvårdsbränningar och brand i skogen gynnar inte bara en art utan ett helt nät av insekter, svampar, växter och djur som alla behöver skogsbranden. Effekterna av skötselåtgärden räcker i 40–100 år.
Pricken inom cirkel visar området på 15 hektar som ska brännas i Klimparnas naturreservat.
Detaljerad karta över det planerade bränningsområdet i Klimparnas naturreservat.
