Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Det våras för invasiva arter

Collage med invasiva arter

Nu när våren har börjat och naturen börjar återhämta sig från vintern är det också säsong för invasiva arter. Dessa arter kan ha allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden då de tränger ut och konkurrerar med inhemska arter. Vissa av dem är till och med förbjudna att ha, på grund av deras skadliga effekter.

– Det är viktigt att vara medveten om vilka arter som är invasiva och undvika att introducera dem i våra trädgårdar eller naturområden. Genom att ta ansvar för vår miljö kan vi bidra till att skydda den biologiska mångfalden och bevara den för framtida generationer, säger Sofie von Knorring, miljöanalyshandläggare, Länsstyrelsen Gävleborg.

Vanliga kända faror

Det finns flera vanliga invasiva arter i Sverige som kan orsaka skada på den inhemska biologiska mångfalden. Några exempel på dessa arter är:

  • Jätteloka - En hög, robust växt som i Sverige kan bli 2–3 meter hög. Den har stora, djupt flikiga och spetsiga blad och vita blommor som bildar stora blomställningar. Jättelokan är främst farlig på grund av dess giftiga saft, som kan orsaka allvarliga brännskador på huden. Jätteloka är EU-listad och därmed förbjuden att ha växandes på sin mark.
  • Kanadensiskt gullris - Växten har gula blommor som blommar på sensommaren och hösten och kan bli cirka 0,5–2 meter hög. Den har förmågan att producera stora mängder frön som sprids genom vinden och jorden, vilket gör det svårt att kontrollera dess tillväxt.
  • Vresros – En taggig och lövfällande buske som kan bli upp till 2–3 meter hög. Blommorna är vanligtvis rosa eller vita och har en stark, söt doft. De utvecklas till runda, taggiga frukter, kallade nypon, som kan användas för matlagning eller för att göra te. Växten klassas som en invasiv art i Sverige på grund av dess förmåga att snabbt sprida sig och ta över kustnära miljöer och sanddyner.
  • Jättebalsamin – Storvuxen växt som kan bli upp till 2,5 meter hög och är mycket effektiv på att sprida sig. Den har rosa eller ibland vita blommor som blommar juni-juli. Den växer gärna i fuktig mark. Jättebalsamin är EU-listad och därmed förbjuden att ha växandes på sin mark.

– Att känna igen invasiva arter är viktigt för att kunna bekämpa dem. De kan ofta vara svåra att skilja från inhemska arter, så det är viktigt att vara uppmärksam på de specifika kännetecken som skiljer dem åt. Ofta kännetecknas de av att de är snabbväxande, storvuxna eller konkurrenskraftiga. Ta hjälp av webbplatsen invasivaarter.nu för att identifiera en misstänkt art, säger Sofie von Knorring.

På invasivaarter.nu kan du se om den art du hittat är klassad som invasiv och rapportera fynd Länk till annan webbplats.

  • Ta intresse av vad som finns i din trädgård, premiera sorter som inte är invasiva.
  • Bekämpning skiljer sig på art, uppdaterad info finns på Naturvårdsverkets hemsida.
  • Många arter som är viktiga för vårt kulturarv är känsliga för konkurrens och invasiva arter är ett stort hot mot dem.
  • I Sverige finns det drygt 400 arter som klassas som invasiva.
  • Det är lättast och billigast att bekämpa invasiva arter tidigt innan de hinner ta över.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Per Bill

Besöksadress

Borgmästarplan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss