Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Så arbetar Länsstyrelsen för strömmingen

Fisk som ligger på en sten

Mager strömming uppfiskad vid ett av Länsstyrelsens provfisken. Foto: Länsstyrelsen Gävleborg

Strömmingsfisket har blivit både intensivare och bedrivs med allt effektivare metoder senaste åren och har börjat hota strömmingsbeståndens existens utanför Gävleborgskusten. Länsstyrelsen arbetar därför hårt för att strömmingen ska få en fredningstid och ett fredningsområde.

Genom åren har tekniken för att fiska strömming blivit alltmer avancerad vilket gör att arten lättare tar skada (vilket påverkar artens fortlevnad). Längre tillbaka var tekniken dålig och påverkade då inte beståndet av strömming. Men idag kan de storskaliga trålarna hitta hela stim av strömming och kan ta upp hela övervintrande stim.

– De strömmingsbestånd som tidigare kom in till våra kuster, som till exempel till Bönan och Norrsundet i Gävle kommer inte längre för att man fiskat ut beståndet till havs. Kvoterna för fisket har satts genom att titta i hela havsområdet, men vi på Länsstyrelsen menar att varje strömmingsbestånd måste förvaltas för sig självt och sin egen bärkraft, säger Karl Gullberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gävleborg.

Något som Länsstyrelsen ser som en möjlig akut åtgärd är att införa fredningstid och skapa ett fredningsområde där man låter strömmingen vara fredad från fiske under november till april.

– Även kvoten för fisket måste sänkas eller helt stoppas ett antal år för att bestånden ska få växa till sig. Varje område måste förvaltas efter sin egen bärkraft. När man bestämmer kvoter måste man även ta hänsyn till ålder och storlek på strömmingen och inte bara antal ton, säger Karl Gullberg.

Ekosystemet rubbas

Strömmingen övervintrar tillsammans i täta stim långt ute på djupt vatten, och sprider sedan på våren ut sig längs kusten för att leka. Idag när man inte vet vilka skilda bestånd som finns riskerar man att fiska upp hela bestånd, då rubbas även ekosystemet.

– När stor, äldre strömming har fiskats bort så gör det att de många och små strömmingarna som finns kvar konkurrerar hårt om samma föda; vissa arter av plankton med mera. Om beståndens ålder och storlek hade varit mer varierad så skulle de inte längre behöva konkurrera om samma storlek och typ av föda, säger Karl Gullberg.

Följdeffekterna av rubbningen av ekosystemet har redan observerats:

  • strömmingen som finns kvar har blivit magrare och är nästan bara små individer
  • sälarna vid länets kust har förlorat halva sitt späcklager
  • spiggen har ökat
  • förekomst och risk för algblomning och slemmiga trådalger har ökat.

Länsstyrelsen befarar även att storspiggen, som bland annat livnär sig på rom och yngel från abborre, sik och gädda kommer att växa till sig ytterligare till följd av undanträngningen av strömmingen. Vilket kan göra att de arterna kan komma att drabbas allt hårdare.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Per Bill

Besöksadress

Borgmästarplan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss