Nu stärks arbetet för att skydda länets kulturarv vid krig

Rysslands pågående krig i Ukraina har aktualiserat behovet av att skydda vårt kulturarv från att förstöras i händelse av krig. Nu växlar länsstyrelserna upp arbetet med att identifiera, välja ut och märka upp de kulturegendomar i länen som har störst nationell betydelse.

I krig är det vanligt att kulturegendom blir måltavla för angrepp. Men även i krig finns lagar som säger vad man får och inte får göra. Skyddet av kulturegendom under krig handlar om att ”skada på ett folks kulturegendom, oavsett vilket land den tillhör, är liktydigt med skada på hela mänsklighetens kulturarv” (1954 års Haagkonvention).

– Vårt kulturarv och våra nationalskatter är samlande symboler för vårt land och vår historia. Att vi kan skydda viktig kulturegendom vid krig har en avgörande betydelse för befolkningens försvarsvilja, nationella identitet och motståndskraft, säger Hans-Erik Hansson, enhetschef vid Länsstyrelsen Gävleborg.

Kulturegendom med nationell betydelse

Som högsta civila totalförsvarsmyndighet har Länsstyrelsen ett särskilt ansvar för att skydda länets kulturarv. Länsstyrelsen ska göra ett urval av de nationellt mest betydelsefulla kulturegendomarna i länet. Detta görs tillsammans med Försvarsmakten och den som äger och förvaltar en kulturegendom, till exempel kyrkor, regionala och lokala museer och arkiv.

Länsstyrelsen har i samarbete med Länsmuseet Gävleborg och Hälsinglands museum arbetat intensivt under vintern med att identifiera vilka kulturegendomar i länet som ska märkas ut med det blåvita emblemet.

– Frågan om beredskap för att skydda kulturarv har aktualiserats i och med Rysslands krig i Ukraina och Länsstyrelsen prioriterar nu arbetet med urval, uppmärkning och planering för undanförsel. Vi är i början av ett långsiktigt arbete som kommer att pågå i flera år framöver, säger Hans-Erik Hansson.

I uppdraget med utmärkning med det blåvita emblemet har Länsstyrelsen i samarbete med museerna identifierat 58 objekt i länet, hälsingegårdar, kyrkor, museer och fornlämningar, som har betydelse för hela Sveriges historia.

– Nu vidtar samråd med ägare samt en tillståndsprocess där Riksantikvarieämbetet ska höras innan vi kan börja med själva utmärkningen i fält, säger Hans-Erik Hansson.