Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Spännande fiske i Färnebofjärden

Tre män går i vadarbyxor i en älv.

Gummit i vadarbyxorna skyddar Länsstyrelsens personal från att få en stöt, men skulle någon sticka ner handen i vattnet kommer de få en obehaglig el-stöt.

Under veckan har Länsstyrelsen Gävleborg genomfört två dagar med el-fisken i Dalälven, Gysinge. Det för att inventera vilka fiskar som finns i området men också för att utvärdera om tidigare restaureringsarbete samt om utplantering av rom, yngel av lax och öring lyckats.

El-fiske görs för att inventera fisk utan att skada den. Fisken blir bara bedövad av strömmen och endast under den tiden du aktiverar strömstaven i vattnet.

För att el-fiska behövs ett el-fiskeaggregat, en stav kopplat till detta samt en håv. Länsstyrelsen Gävleborg har använt sig av denna metod i Dalälven i drygt tio år för att följa upp hur det ser ut i ett av landets största och viktigaste vattendrag.

– När staven sätts ner i vattnet kommer fisken konstigt nog simmande mot staven. Sedan kan du håva upp den. Men det gäller att du släpper knappen på strömstaven i rätt ögonblick så fisken inte rymmer. Du lämnar sedan över fisken till en annan person som lägger den i en hink med vatten, säger Karl Gullberg, Länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Gävleborg.

Längden på de fångade fiskarna mäts, de artbestäms och ibland vägs de. Med hjälp av matematiska beräkningar kan en sedan räkna ut hur många fiskar det finns i vattnet. Statens Lantbruksuniversitet (SLU) var även med detta år för att ta fen-prov på de infångade fiskarna.

Två män som pillar på en liten fisk.

Peter Åkerström från SLU, Älvkarleby tar ett fen-prov på en av de infångade fiskarna med hjälp av Marcus Brage, Länsstyrelsen Gävleborg.

– Genom att det tagits fen-prover från föräldrarna så kan vi identifiera var fiskarna härstammar från och på så sätt kan vi ta reda på vilka av dem som vi släppt ut som har klarat sig. Vid ett fen-prov tas en ytterst liten del av fenan för att inte skada fisken, säger Karl Gullberg.

När sedan undersökningen är klar släpps fiskarna ut i älven igen.

Något resultat för de prover som togs dessa dagar finns ännu inte då området inte är färdigfiskat. Det en dock kan se är att fångsten av både lax och öring ser betydligt bättre ut än vad det gjorde under 2020 och 2021.

Optimera fiskens miljö

Med hjälp av EU-bidrag har Dalälven restaurerats i Gysingeområdet. Restaureringen görs bland annat på grund av de skador flottningen orsakat. Stenar och delar av älvbädden rensades bort vid flottningen så en kunde flotta timmer utan att någon stock fastnade längs vägen.

Vattenföringen har förändrats under åren, det vi ser idag är inte längre en naturlig älv. Nu sparar kraftbolagen vårfloden till vintern i stora magasin i Dalarna. När det sedan under vintern finns ett stort elbehov så släpps vattnet på, vilket gör att rommen kan spolas i väg om bottnarna är för täta av sediment som lagt sig mellan stenarna. Under torra somrar kan kraftbolagen ibland dygnsreglera vilket även får en ganska stor påverkan på fisken då de bland annat kan bli instängda i små områden och få syrebrist eller bli uppätna av rovfisk.

– Det gör att det behövs anpassningar för fisken så den har strömsträckor även när det är extremt lite vatten. Vi behöver även bygga upp med stenar så det blir skydd för fisken när det kommer stora mängder vatten. Botten måste även luckras upp så att rommen kan sippra ner och inte spolas bort av vatten eller äts upp av andra, säger Karl Gullberg.

Inplantering av rom och yngel

El-fisket som gjorts i Färnebofjärden görs även för att utvärdera kläckbacksarbetet som Länsstyrelsen gjorde i våras.

– Vi har haft rom som vi satt i askar, som i sin tur placerats i stora ”öl-backar” med sten i. Då kan vi följa hur det går för rommen och se hur många som kläcks. När rommen kläcks vandrar ynglen ut ur askarna och vidare ut i älven, säger Karl Gullberg.

Med hjälp av el-fisket på hösten kan en sedan se hur många yngel som överlevt första sommaren.

– Det är intressant att följa för att se om det fortfarande finns problem med älven, att restaureringen inte varit tillräckligt bra eller att regleringen måste ändras för att det ändå är problem.

Examensarbete

Ville Svärd är 23 år och studerar vid Uppsala universitet där han läser masterprogrammet i biologi där ekosystem och akvatisk biologi ingår. Just nu gör han sitt examensarbete vid Länsstyrelsen Gävleborg.

– Jag tog kontakt med Karl och har nu blivit en del av kläckbacksprojektet och återintroduktionen av laxfisk i Dalälven, säger Ville Svärd.

Villes examensarbete mynnar ut i förutsättningarna för att få laxfisken att komma tillbaka till Dalälven. Där kommer han undersöka hur många det är som kläcks i kläckbackarna, hur många det är som överlever och hur många det finns kvar i de olika mätområdena vid elfisket.

Ville har fått mycket hjälp från sina handledare och andra medarbetare på Länsstyrelsen och upplever att han blivit väl omhändertagen.

– Det finns många olika ställen att göra sitt examensjobb, men jag valde att förlägga arbetet till Länsstyrelsen Gävleborg utifrån ett tips av en kurskamrat.

Han fick napp direkt när han kontaktade Karl Gullberg vid Länsstyrelsen Gävleborg.

Två män som ler mot kameran

Ville Svärd och Karl Gullberg.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Per Bill

Besöksadress

Borgmästarplan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss