Aktuella varningsmeddelanden i Gävleborgs länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Utbyte av odlingskunskaper

Flera personer som står i en åker.

Fel väder och ohyra kan förstöra en hel säsong för en spannmålsbonde. Genom erfarenhetsutbyte kan de bli bättre på att hantera den aktuella situationen på sina åkrar.

Den traditionella bonden finns inte kvar i samma utsträckning som förr. Nu för tiden specialiserar bönderna sig. Det finns de som helt fokuserar på att odla spannmål och det är inte heller säkert att de odlar traditionella grödor som havre, vete, korn och råg. Utan istället höstärtor, majs eller oljeväxter.

Några gånger per år bjuder Länsstyrelsen Gävleborg in till fältvandringar i samarbete med olika bönder i syfte att dela med sig av sina erfarenheter kring odlingar. I förra veckan besökte vi på Länsstyrelsen, tillsammans ett antal spannmålsbönder, Aron Westlins åkrar i Valbo och Viktor Plühm vid Åby Gård.

–­ Under en fältvandring pratar vi om det aktuella växtskyddsläget. Vad som är på gång just nu och hur grödorna ser ut för tillfället. Vi vill ha friska sunda grödor och inte bespruta dem så mycket. Istället för att bespruta dem kan en anpassa och se vad som händer på ens åkrar, säger Mats Selin, Enheten för livsmedelskedjan, Länsstyrelsen Gävleborg.

Fältvandringarna blir värdefulla för bönderna då man kan byta erfarenheter, jämföra olika odlingsmetoder och ge varandra tips om till exempel odlingsdjup.

En man står ute på en åker och håller en växt i handen.

Aron Westlin, kravbonde. Här med åkerböna i handen.

Aron är kravodlare och hans pappa var en av de första som började med kravodling i Valbo. De största hoten mot hans fält med åkerbönor är för närvarande bönsmygen. Bönsmygen är en liten skalbagge som borrar sig in i bönan för att utveckla sig till insekter vilket ger sämre foder- och utsädeskvalitet. Det i sin tur ger lägre avkastning.

Nytto- och skadeinsekter

I anslutning till sina åkrar har Aron bett biodlare att sätta upp bikupor för att maximera pollineringen av grödorna. Både biodlarna och Aron vinner på detta.

För att inte utarma jorden och för att undvika att skadedjur och sjukdomar får fäste brukar Aron växla åkrar med en närliggande bonde. På en av åkrarna är en så kallad fångstgröda med morrötter odlad för att stoppa morotsbladloppans framfart. Mellan fångstgrödan och den egentliga odlingen av morrötter har man sått havre. Tanken är att man förstör fångstgrödan innan en ny generation morotsbladloppor utvecklas och stoppar på så sätt spridningen av loppor till den egentliga grödan.

– Som kravbonde har du inte samma möjligheter att skydda dina grödor då du inte kan använda dig av besprutning. Det blir svårt för dem när det kommer kvickrot och annat ogräs i grödorna, säger Sara Danvind, Enheten för landsbygd och tillväxt, Länsstyrelsen Gävleborg.

Tekniska lösningar

Åby Gård i Valbo är en av de större spannmålsodlare i Gävle och har även varit det genom tiderna. På gården använder man sig av mer tekniska lösningar såsom N-sensor på traktorn när den sprider ut gödning. N-sensorn mäter mängden kväve i grödan och optimerar gödslingen efter grödans proteinhalt och skördepotential. Gården har även investerat i en såmaskin med GPS, mängden utsäde kan då anpassas efter vad fältet behöver. Maskinen minns även var den tidigare sått, så vid vändtegen stoppar den sådden vilket ger en besparing.

Svamp är den typ av angrepp Viktor Plühm på Åby Gård sett på sitt korn som de måste bespruta.

– Som konventionell bonde har du större möjligheter till avkastning än en kravodlare, säger Sara Danvind.

En traktor.

N-Sensor på traktorns tak.

Kontakt