Aktuella varningsmeddelanden i Gävleborgs länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Värdefullt å-projekt löper mot sitt slut

Tre män står vid intill ett vattendrag

Från vänster: Peter Hallgren vid Fiskevårdstjänst Peter Hallgren AB, Nichlas Dahlén och Tomas Troschke vid Länsstyrelsen Gävleborg.

Under 2022 är det tänkt att det restaureringsprojekt som startades vid Skärjån 2020 ska avslutas. Området har ett högt naturvärde med flera hotade arter.

Restaureringen påbörjades hösten 2020 och finansieras av medel från Jordbruksverket som i grunden är EU-pengar för vård inom akvatisk miljö i reservat (vattenmiljö). Under året ska projektet vara avslutat.

Skärjån rinner från Tönnebro i väster och ut i havet vid Axmar. Under flottningstiden, som upphörde i mitten av 1900-talet, fick naturen och de arter som växter och lever i området ta mycket stryk. Flottningsepoken gav upphov till bland annat att de naturliga lekplatserna för fisk sköljdes bort ur ån. Även den naturliga strömbilden förstördes genom att man sprängde stenar och rensade ån från nedfallna träd, något som tidigare skyddat insekter och bottenfaunan. Sidofåror torrlades för att få ett högre flöde på vattnet så timret obehindrat kunde röra sig nedför ån. Bottensubstratet som tidigare varit mycket varierat blev urholkat.

Området är inte bara naturreservat och ett Natura 2000-område utan även utlyst till särskilt vattenlandskap i Stora Enso Skogs ekologiska landskapsplanering och klassad som ”nationellt värdefull” av Naturvårdsverket.

Arbetet i området

Länsstyrelsen Gävleborg och Stora Enso som är markägaren i området har anlitat konsult Peter Hallgren för arbetet med återställningen. Tillsammans med flera olika verksamheter inom Länsstyrelsen jobbar man nu med att återställa området, gynna naturen och de hotade arterna som finns i och vid Skärjån.

­– Vi har arbetat tillsammans i restaureringen med vår konsult genom att bredda ån, lyfta den och tillföra lekgrus för att fisken ska leka, fortplanta sig och trivas, säger Nichlas Dahlén, fiskevårdshandläggare på Länsstyrelsen Gävleborg.

Med fisken menar Nichlas främst stensimpan och öringen. Stensimpan är en hotad art medan öringen i ån har ett speciellt syfte. Öringen ger möjlighet till flodpärlmusslan att fortplanta sig.

Vatten som löper nedför

Den dammöppning som fanns vid Storskärjan har tagits bort för att vattnet ska löpa fritt. Dammvallen finns dock kvar. Den vita pilen markerar dammvallen. Vattnet dämdes upp för att släppas på när man flottade.

Ett liv i symbios

Flodpärlmusslan är vårt mest långlivade vattenlevande djur. Från att de är larver till att de själva fortplantar sig så har det passerat 15-20 år. De är då cirka 40-60 milimeter långa. Världens äldsta kända flodpärlmussla levde i en å sydost om Jokkmokk och blev omkring 280 år.

För att flodpärlmusslan ska överleva krävs att det finns öring i vattnet då de livnär sig på öringens gälar den första tiden i livet.

– Musslan sätter sig på gälarna på öringen och suger blod de första 8–9 månaderna de lever. Dom är väldigt små, ungefär i storleken som ett knappnålshuvud när de gör detta, säger Nichlas Dahlén.

Flottningen upphörde under 1950–60-talet och var som mest intensiv under 1940-talet.

Tomas Troschke som är reservatsförvaltare för Skärjån jobbar även med hotade arter i sötvattensmiljöer.

– Görs det inga åtgärder för att bevara öringen så kommer troligtvis inte musslan finnas kvar, säger Tomas Troschke, biolog, Länsstyrelsen Gävleborg.

Andra arter

Även utter är beroende av miljön kring Skärjån. Vid ån växer även Safsa som är den största typ av ormbunke vi har i landet och är en skyddad art.

– Vid Skärjån finns Europas nordligaste förekomst av Safsa. Den växer precis i vattenbrynet, vilket innebär att vi behöver vara extra försiktiga när vi gräver för att bredda ån, säger Tomas Troschke.

På grund av ormbunken har Länsstyrelsen ansökt och fått specialtillstånd till att gräva där den växer.

Omprövning av dränering av ån

Det finns en dom från flottningstiden som ger rätt att avleda vatten från Skärjån till Hamrånge ån till gynnande för flottningen. Både 2014 och 2018 gjorde detta att Skärjån i stort sett torrlades.

– Öringen, sötvattenmusslan och stensimpan behöver en skvätt vatten för att klara sig. Vi hoppas få domen hävd så att livet vid Skärjån får skäliga möjligheter att överleva, säger Nichlas Dahlén.

Ombunksliknade växt samt musslor i vatten

Safsan (till vänster i bild) är en av de hotade arterna i området tillsammans med flodpärlmusslan (till höger i bild).

Biflöde av ån

Lövträden i området är mer gynnad av att vattnet flödar ut i skogen då granskogen trängs undan och dör eftersom de inte tål att stå i vatten.

Kontakt