Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Ett av alla trävrak som ligger efter Gävleborgskusten. Foto: Jyri Kyrén

Vrakinventering längs länets kust

Just nu finansierar Länsstyrelsen Gävleborg ett marinarkeologiskt kunskapsunderlag för skepp som förlist i havet utanför länets kust.

Syftet med projektet är att förbättra det kunskapsunderlag för lämningar och kulturmiljöer i havet i Gävleborg län. Detta ska man göra genom att tillgängliggöra information som varit spridd och svåråtkomlig. Etablering av havsbaserad vindkraft har varit drivkraften till projektet. Vindkraftverken byggs på botten i havet och kan därför riskera att skada eventuella vrak som ligger där.

Riksantikvarieämbetet har gjort inventeringar på land, och man har ett register av kultur och fornlämningar som byggts upp under 1900-talet men det finns inget motsvarande till havs.

Per Thorén med boken Norrlandsleden II.

Ansvarig för projektet på Länsstyrelsen Gävleborg är arkeolog Per Thorén.

– Vi vet inte så mycket om vad som ligger under ytan och därför ska det nu bli spännande att göra denna kartläggning, säger han.

Projektet ska dessutom identifiera så kallade ”marina hotspots”, vilket är havsområden som av olika skäl har ett stort antal lämningar eller högpotential till lämningar. Även kulturmiljöer där lämningar under vatten har potential att komplettera kulturmiljöerna på land kan bli aktuella i projektet.

Sweco

Det är Sweco och deras marinarkeologer som genomför kartläggningen på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg. De ska gå igenom och granska alla registrerade förlisningsuppgifter samt alla andra tillgängliga uppgifter. Till sin hjälp har de bland annat boken Norrlandsleden II, skriven av Christer Westerdahl, som sammanställt massor av förlisningsuppgifter.

Material från sportdykare och andra personer kommer att samlas in vilket kommer att vara till stor hjälp i kartläggningen. Projektet planerar även att undersöka uppgifter från dykforum för att leta efter tips om kulturlämningar. Sedan kommer Sweco och Länsstyrelsen utröna vilka uppgifter som uppfattas som trovärdiga och registrera dessa som kulturlämningar.

Unik miljö

Östersjön och Bottenhavet är unika hav där organiskt material bevaras. I det bräckta vattnet finns ingen skeppsmask som gör att vrak kan bevarad i 100-tals år.

– Exempel på ett område med uppgifter om förlisningar är öarna Tupparna som ligger strax söder om Söderhamn, där finns flera registrerade vrak. Underlaget är lite klent där och vi behöver kontrollera och bekräfta samt ta in fler uppgifter därifrån för att bedöma dem, säger Per Thorén.

Kända vrak

Via Riksantikvarieämbetet sida Fornsök kan man hitta information om fartyg som sjunkit. Där finns positioner utpekade och orsak till att vissa skepp gått i sank.

En bit bort från Axmar brygga ligger Slätskär, och utanför det området ligger flera förlista båtar.

­– De båtarna har avsiktligt sänkts för att skrotas. Några av dem är klassade som fornlämningar. Om man åker båt så kan man åka förbi och se lämningarna i vattnet eftersom det inte är så djupt där. Det finns skyltning till vissa av vraken så det finns möjlighet att åka dit och titta, säger Per Thorén.

Trävrak som återfinns vid Gävleborgskusten. Foto: Jyri Kyrén

Ett välkänt vrak längs Gävleborgskusten är Engmanvraket som upptäcktes och fick sitt namn av dykaren Dan Engman på 1950-talet vid Simpviken i norra Gästrikland. Innan det hamnade på botten utgjorde det ett 25 meter långt fraktfartyg med två master. Troligtvis byggdes det i slutet av 1700-talet.

– Vi har en hel del kända vrak men det kanske blir tydligare och mer korrekta uppgifter genom projektet, säger Per Thorén.

Vid årsskiftet beräknas projektet vara i hamn.

En av de lämningar som kan hittas på botten vid Gävleborgskusten. Foto: Jyri Kyrén

Del av förlist fartyg vid Gävleborgskusten. Foto: Jyri Kyrén

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Per Bill

Besöksadress

Borgmästarplan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss