Hotad ängsväxt har eget program

Längre tillbaka brukade vi våra åkrar och ängsmark på helt annat sätt än vad som görs idag. Det kan göra att vissa växter, som tidigare var vanliga, plötsligt blivit hotade arter. En sådan är fältgentiana som nu har ett speciellt åtgärdsprogram.

Fältgentiana är en gammal ängsväxt som håller på att försvinna och som redan har försvunnit från många platser. Den förändrade markanvändningen har gett upphov till att växten minskat i antal.

– Man brukar inte ängs- och betesmarker som man gjorde förr i tiden. Fältgentiana är skötselkrävande och behöver både slåtter och efterbete för att trivas, säger Jan Moberg, naturbevakare, Länsstyrelsen Gävleborg.

Åtgärdsprogrammet handlar främst om att lyckas bevara fältgentiana. I programmet jobbar man med skötselåtgärder och rådgivning till markägare för att göra gynnsamma åtgärder för växten. Programmet innebär också att Länsstyrelsen försöker hitta nya platser för den hotade arten att växa på eller så frön där den funnits tidigare. I förlängningen hoppas Länsstyrelsen att kunna få markägare mer intresserade av att utföra åtgärder.

Tålighet och förekomst

Arten är känslig på flera olika sätt. Är det för mycket vegetation på marken får fröna svårt att gro och dess frön håller inte så länge i en fröbank. Ett par dåliga år kan räcka för att de blir utslagna på en plats.

Runt 350 exemplar av arten hittades strax utanför naturreservatet i Grinduga, Gävle förra året. I år uppgår antalet till 28. Det kan vara stor mellanårsvariation av olika anledningar, väder och skogsavverkning kan vara faktorer som spelar in.

– Även om det är bra förhållanden under två år kan det vara stor skillnad just eftersom de är tvååriga. Första året är det bara en rosett och andra året går de upp i blom, säger Jan Moberg.

I Gästrikland finns fältgentiana på cirka 15 platser och i Hälsingland på cirka 80–90.

– Flera av de platser växten finns i Hälsingland är gamla finnbyggder där man använde sig av svedjebruk. I Gästrikland har den blivit kvar på ställen där det finns kalkinslag i marken. De är inte kalkberoende men den miljön verkar gynnsam för dem, säger Jan Moberg.

På platsen i Långhäll där de växer går Gästrikeleden som ger ett naturligt slitage vilket gör det mer gynnsamt för fältgentianan. Arten är väldigt skötselkrävande. Länsstyrelsen använder sig även av slåtter på platsen som gör att den ökat i antal.

Långhäll har en gynnsam miljö även för andra växter såsom brudsporre, som är en ovanlig ängsväxt, och även darrgräs samt backklöver. Det finns även en del andra växter som inte är lika sällsynta men vackra att se – bockrot, ormrot, rödklint och ängsvädd.

– Det är väldigt få platser där det finns många exemplar av fältgentiana idag. Förr var de mycket rikare i antal, säger Jan Moberg.

Är man intresserad av att få se fältgenitania är ett tips att bege sig till Hasselaområdet där den finns på flera ställen. Naturskyddsföreningen har en äng som heter Riggberg som ligger i Norrbäck nordväst om Hassela. Den kan man besöka. Andra tips är gården Buskan som har djur och använder sig av slåtter samt även Ersk-Matsgården som tillhör Världsarvet Hälsingegårdar.

– Fältgentiana är en väldigt bra kvalitetsindikator på en äng, växer den på platsen finns ofta även andra arter och då finns det utrymme för fler insekter som till exempel fjärilar som ofta är beroende av specifika värdväxter, säger Jan Moberg