Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Risk- och sårbarhetsanalys 2020

butikshyllor som har slut på vissa varor.

I mars 2020 togs denna bild som visar hur vissa livsmedel tog slut i butikerna till följd av coronapandemins intågande.

Länsstyrelsen sammanställer vartannat år en risk- och sårbarhetsanalys för länet. Kunskap om samhällets sårbarheter, hot och risker är viktigt för både samhällets och medborgarnas beredskap.

I den senaste risk- och sårbarhetsanalysen har länsstyrelsen särskilt fokuserat på vad myndigheten lärt under pandemin.

– En av alla de risker som finns beskrivna rent teoretiskt i länets risk- och sårbarhetsanalys 2018 blev verklighet 2020 i och med covid-19-pandemin. Konsekvenserna har varit, och är i skrivande stund, stora för samhället. Det är därför av stor vikt att lärdomar från länets gemensamma arbete med tas om hand om på en gång, säger Mia Karlsson, ansvarig handläggare för Länsstyrelsen Gävleborgs risk- och sårbarhetsarbete.

Fokus i 2020 års risk- och sårbarhetsanalys ligger även på sociala risker. Många upplever att samhället har förändrats, och trygghetsperspektivet har blivit en allt större och viktigare fråga sedan den senaste risk- och sårbarhetsanalysen 2018. Med sociala risker menas de risker som har sin grund i bristande livsvillkor. Några exempel på sociala risker är konflikter mellan olika grupperingar, organiserad brottslighet, anlagda bränder, missbruk och förlorad tilltro till demokratiska processer.

Erfarenheter av pandemin

Hamstringen var det första synliga tecknet på pandemins genomslag för allmänheten. I början av mars 2020 var det påtagligt tomt i hyllorna i livsmedelsbutikerna, även i Gävleborgs län. Toalettpapper, handsprit, pasta, konserver, ris, mjöl, bröd och kaffe var särskilt populärt att hamstra. Jästen tog slut i fler butiker. Det mediala intresset för försörjningsläget var stort. Det fanns ingen risk för långvarig livsmedelsbrist, men själva hamstrandet i sig ledde till en extremt hög efterfrågan på vissa enstaka livsmedel och därmed en kortvarig brist.

En sårbarhet som visade sig tidigt i pandemin var bristen på skyddsutrustning. Efterfrågan ökade väldigt mycket på kort tid. Leveranser har dröjt och ibland uteblivit. Under 2020 har tillgången till skyddsutrustning varit ett av våra viktigaste samverkansområden. Vilja och förmåga att dela med sig till varandra över kommungränserna har varit viktigt för att få skyddsutrustningen att räcka till för dem som arbetar inom vård- och omsorg.

En av de saker som vi vetat om, men som blivit ännu tydligare under krisen, är hur samhällsviktig barnomsorg och lokalvård är. Säkerhetssamordnaren i en kommun beskriver vad många som jobbar med krisberedskap förmodligen känner igen: ”Det har blivit väldigt tydligt att lokalvård och barnomsorg är samhällsviktigt. Tidigare har vi tittat mest på det som påverkas inom 24 timmar, nu behövde alla funktioner stödja omsorg”.

skräpigt tältläger

Otillåten skogsbosättning. Foto: Mostphotos

Sociala risker

De kriminella miljöerna växer och utvecklingen av grov brottslighet har varit allvarlig de senaste åren. Vårt grannlän Uppsala har varit hårt drabbat, med rekordmånga skjutningar under 2019, vilket betyder att även vårt län behövt uppmärksamma riskbilden.

Så kallade otillåtna skogsbosättningar har sedan länge varit ett återkommande problem i länet, företrädesvis i Hälsingland. Hälsingland är ett av de mest bärtäta områden i landet och drar en stor del av de årliga bärplockare som kommer både organiserat (inbjudna av bäruppköpare) och oorganiserat. Hantering pågår sedan ett par år tillbaka genom en samverkansgrupp som sammankallas från länsstyrelsen och som samlar flera offentliga och privata aktörer, för att bland annat sprida information om avhysningsprocessen och få till en mer systematiserad uppsökandeverksamhet. En större social kontroll kan minska risken för social oro.

Utmaningarna kopplat till motorkultur och då främst ungdomar och unga vuxna är en annan social risk som lyfts i risk- och sårbarhetsanalysen, eftersom den kopplar även till andra problematiska beteenden. Flera kommuner arbetar med att hantera detta, och för dialog med målgruppen. Länsstyrelserna Gävleborg och Västernorrland har ingått ett samarbete tillsammans med flera kommuner från de båda länen för att tillsammans försöka hitta metoder att stävja den här problematiken.

Kontakt