Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Lägesbild över social problematik och utsatthet i Gävleborgs län under covid-19-pandemin

Foto: Mostphotos

Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att samordna lägesbilder av kommunernas bedömningar av eventuell risk för social problematik och utsatthet med anledning av konsekvenser av covid-19-pandemin. Länsstyrelserna ska även inhämta kommunernas beskrivning av vidtagna eller planerade åtgärder.

Följande är en sammanfattning av det underlag Länsstyrelsen fått från kommunerna i Gävleborgs län och som lämnats in till Regeringskansliet. Uppdraget samordnas av Länsstyrelsen i Hallands län.

Våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck

Kommunerna har inte sett någon lägesförändring för social problematik och utsatthet gällande våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck under de senaste månaderna. Men det finns en fortsatt oro för ett stort mörkertal.

Det finns en risk att omställningen till medför en försämrad samverkan mellan myndigheter och verksamheter. En försämrad samverkan påverkar individers tillgång till effektivt stöd och hjälp i en utsatt situation.

Utsatta barn och familjer

I flertalet kommuner har ett ökat antal orosanmälningar inkommit till socialtjänsten. Familjerätten i några kommuner upplever ett ökat behov av samarbetssamtal med föräldrar. Man ser också att det finns större social problematik hos redan utsatta barn och familjer. Även de som redan har utsatta levnadsförhållanden har fått det svårare.

Inom skolan har elevhälsan gjort noggranna kartläggningar på elever som kan hamna i svårigheter på grund av pandemin. Att hålla grundskolor öppna har varit fördelaktigt för att eleverna har kunnat bibehålla sina rutiner och umgås och träffa vänner som vanligt. Pandemin har därför inte påverkat eleverna så starkt som många andra grupper.

Det har inkommit fler anmälningar om skadegörelser och det har varit stökigare på stan bland ungdomar. Verksamheternas möjligheter att ge ett fullgott stöd till familjer och barn har försvårats under pandemin.

Samverkan mellan myndigheter och andra aktörer anses som en viktig del i det preventiva arbetet och flera åtgärder inom området har genomförts.

Alkohol och narkotika

Kommunerna har inte behövt öka sina insatser inom området för alkohol och narkotika men man ser en risk för missbruk orsakad av ekonomisk oro och stress på sikt. Man ser att möjligheten att följa upp nivån på missbruksproblematik har försvårats. Det har även blivit svårare under pandemin för de som på eget initiativ söker hjälp. Konsekvenserna blir antagligen inte tydliga förrän man återgått till ordinarie verksamhet. Inte heller har man kunnat urskilja en ökning av narkotika i de fall kommunerna har utfört mätningar i avloppsvattnet.

Psykisk ohälsa och isolering

Den psykiska ohälsan antas ha påverkats negativt på grund av den isolering pandemin krävt. Äldre män och kvinnor ses som en speciellt utsatt grupp på grund av upplevd ensamhet. Men situationen kanske lättar något i och med hävningen av besöksförbudet på äldreboenden. De som inte bor på ett boende kan tänkas utsättas för en högre grad av isolering och vissa har tolkat Folkhälsomyndighetens riktlinjer som att det innebär fysisk isolering, snarare än social distansering. Man tror också att den mörka årstiden kan ha en negativ inverkan då den minskar möjligheten till utomhusaktiviteter. Även personer med funktionsnedsättning har drabbats negativt av isoleringen.

Arbetslöshet och sysslolöshet

Arbetslösheten har inte ökat i den takt man förväntat. Problematiken med hög arbetslöshet fanns innan pandemin och det är för tidigt att utvärdera vilka konsekvenser pandemin inneburit. Kommunerna kan se att kostnaderna för försörjningsstöd har ökat.

Det finns en fortsatt risk för ökad arbetslöshet och att fler blir beroende av försörjningsstöd.

 

Kontakt