Publiceringsdatum: 12 juni 2020

Senast uppdaterad: fredag 12 juni, 14.23

Efter naturvårdbränningen kan rök synas från området

Helikopter i luften.

Helikoptrar har cirkulerat i området och kan komma att cirkulera under dagen och eventuellt i helgen för att säkerställa att inga bränder blossar upp. Foto Hans Blomgren

Efter naturvårdsbränningen i Färnebofjärdens nationalpark (Öbyhalvön, området kring Österfärnebo) den 3 juni, kan det fortfarande pyra i marken som utvecklas till rök.

Det kan pyra i marken flera dagar efter det att den synliga branden slocknat och röken kan fortfarande kännas i området. Efterbevakningen är viktig och så länge det behövs finns personal på plats som säkerställer att branden inte får fäste på nytt. Det kan glöda och pyra i myrstackar eller i stubbar i många dagar efter en brand.

Helikoptrar har cirkulerat i området och kan komma att cirkulera under dagen och eventuellt i helgen för att säkerställa att inga bränder blossar upp. Detta på grund av att det varma vädret framöver. Vi har släckt alla glödbränder i närheten av begränsningslinjerna, och det finns ingen risk för brandspridning utanför bränningsområdet.

Farligt att vistas i brända områden!

Under 2020 avråder vi besök på den brända halvön, eftersom de brandskadade träden kan falla tungt och ljudlöst. Stugan på Öbyhalvön vid Göksnäset är stängd tillsvidare. Vi uppmanar besökare att respektera skyltning på plats.

1. Varför behövs skogsbranden?
Vissa arter är beroende av branden som störning, brandens värme eller bränd ved för sin överlevnad. Skogsbranden är en storskalig ”störning” som gynnar många djur, svampar och växter. Strukturen i skogen förändras och skogen blir mer öppen, ljus och varm. Skogsbrand skapar mycket döda träd, vilket det i dagens skogar råder stor brist på. Cirka 1000 arter i Sverige riskerar att försvinna på grund av att det finns alldeles för lite liggande och stående döda träd. Cirka 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad.

2. Varför sker naturvårdsbränningen när brandrisken är stor?
En naturlig skogsbrand startar till exempel av ett åsknedslag och med största sannolikhet när det är extremt torrt i markerna. För att få den förväntade effekten på vegetation och mark sker naturvårdsbränningar vid liknande förhållanden. På så vis kan naturvården bäst efterlikna naturliga brandförhållanden och få bästa möjliga naturvårdsnytta.

3. Hur är arter anpassade för att trivas i brandområden?
Brandgynnade arter har anpassat sig till brandens ekologiska effekter på olika sätt. Unika specialiseringar är vanligt. Brand gynnar tallen. Tallens grova bark och den höga kronan skyddar trädet mot lågornas framfart. Branden skapar glesa ljusa skogar där träd kan växa sig grövre än i en tätvuxen skog. Lövträd får möjlighet att föryngra sig när ny mark blottas. Svedjenävans frö kan ligga i ”dvala” i många år och börjar gro först när temperaturen når 40º-50º C, fröet klarar temperaturer på uppemot 100 º C.

Skalbaggen grov tallkapuschongbagge utvecklas under barken på brandskadade tallar och granar. Större svartbagge utvecklas även den under barken, men på solexponerad död björk. Den sotsvarta praktbaggen känner av värmestrålning på långt håll genom IR-känsliga sinnesorgan som sitter på magen och kommer antagligen flygande till brandområden för att para sig. Rökdansflugan känner ”lukten” av brandrök på flera mils avstånd genom sina antenner. Större svartbagge är en art som är gynnad av brand. Den lever på död solexponerad björkved.

4. Hur klarar häckande fåglar och andra djur en brand?
Noggrann planering krävs för att undvika att häckande fåglar och känsliga arter störs. Inför en naturvårdsbränning är det viktigt att ha kunskap om fågellivet i det aktuella området. På detta sätt erhålls kontroll över häckande fåglar och andra extra känsliga arter och vid behov omplaneras naturvårdsbränningen. De fåglar som kan flyga flyger iväg om en fara dyker upp. Andra djur flyr om det börjar brinna. Vissa individer kanske inte överlever en brand - men generellt kan sägas att nyttan med bränder i skog idag är långt större eftersom väldigt många arter gynnas eller är helt beroende av brand i skogen. De arter som missgynnas av en brand är dessutom långt mindre hotade än de arter som gynnas av brand i skogen. Viltstammarna ökar ofta efter en brand eftersom de gynnas av att lövträd och buskar börjar spira.

5. Vilka arter missgynnas av brand?
Vissa arter missgynnas av att det brinner i skogen, men graden varierar med tiden från branden från art till art. Möjligheten till återetablering varierar också med tiden för olika arter. Exempel på arter som missgynnas av en brand i skogen är ekorre, järpe, tofsmes, linnea, ekbräken och gran.

6. Hur är det med säkerheten vid en naturvårdsbränning?
Noggrann planering och expertis krävs igenom hela arbetet. En naturvårdsbränning är en riskverksamhet som kräver noggrann planering och ett säkerhetsarbete. Inget får gå fel! Bränningen sker under kontrollerade former och brandområdet måste ha säkra brandgränser – vatten, myrmarker, vägar eller upphuggna brandgator. Väderförhållandena måste vara optimala. Bränningsledaren har en kompetent personalgrupp, där alla har sina specifika ansvarsområden.

Vid en bränning är experter inkopplade och räddningstjänsten i området hålls kontinuerligt informerad. Vid vissa bränningar används helikopter eller flygplan som flyger över området och kontrollerar branden. Efterbevakningen är viktig och så länge det behövs finns personal på plats som säkerställer att branden inte får fäste på nytt. Det kan glöda och pyra i myrstackar eller i stubbar i många dagar efter en brand.

7. Bidrar naturvårdsbränning med växthusgaser?
Att det ibland brinner i skogen är naturligt. Det ger en global miljöpåverkan men utsläppen är naturliga. Kvistar, grenar, torr mossa och annat brinner upp och vid förbränningen bildas en rad förbränningsprodukter. De viktigaste gaserna är växthusgaserna koldioxid, metan och olika kväveföreningar. När branden har farit fram i naturen finns mycket näring i marken och det börjar genast spira igen – den nya växtligheten kan återigen börja binda kol.

8. Blir vattendrag och sjöar i närheten försurade?
Vi vet inte tillräckligt mycket om vilka vattenkemiska effekter en skogsbrand har på sjöar och vattendrag som finns i närheten, men forskning pågår. Vissa studier tyder på en kraftig sänkning av pH-värdet i omgivande mark och vatten. Inventeringar sker och information insamlas vid planeringen av en naturvårdsbränning. Försiktighetsprincipen råder - om det i ett vattendrag finns någon känslig art som skulle kunna ta skada planeras naturvårdsbränningen om till ett annat område.

9. Varför ska vi bevara naturens arter?
Det finns många argument till varför vi ska bevara arter.

  • Ekologiska – naturen kan ses som en väv där varje art behövs och är lika viktig. Förlusten av arter leder till slut till att nätet kollapsar. Forskarna studerar arter och ekosystem och därigenom får vi varningssignaler om jordens miljötillstånd. Naturen fungerar som en varningsklocka om något inte står rätt till!
  • Ekonomiska – människan har stor ekonomisk nytta av arter för mediciner eller som råvaror. Arter renar vatten, pollinerar träd eller fungerar som nedbrytare av vårt avfall. Ännu har vi antagligen bara upptäckt en bråkdel av de arter vi kan ha nytta av!
  • Estetiska – arter ger människan upplevelser. Arter ger en variation av färg, form och dofter som människan mår bra av och miljöer som vi kan använda för att hämta kraft i.
  • Etiska – oavsett nyttan för oss kan varje art anses ha lika stor rätt till existens som arten homo sapiens (människan) har på jorden.

10. Vad kostar naturvårdsbränningar?

Det kostar att bevara arter. Naturvårdsbränningar och brand i skogen gynnar inte bara en art utan ett helt nät av insekter, svampar, växter och djur som alla behöver skogsbranden. Effekterna av skötselåtgärden räcker i 40–100 år!

Om naturvårdsbränningar

Färnebofjärdens nationalpark ligger vid Nedre Daläven. Bränningsområdet på Öbyhalvön utgörs vanlig barrskog och är cirka 300 hektar stort. Historiskt sett har det brunnit mycket i området och skulle ha brunnit naturligt om vi inte hade släckt bränder.

Från maj till och med september arbetar 14 länsstyrelser med naturvårdsbränning inom EU-projektet Life Taiga. Naturvårdsbränning behövs för att ge bättre förutsättningar för de växter och djur som är beroende av brand för att överleva. Arbetet sker i naturreservat och Natura 2000-områden. Länsstyrelserna kommer under perioden tillsammans att genomföra ett stort antal naturvårdsbränningar spridda över landet. Genom att bränna under kontrollerade former på flera ställen vid olika tillfällen skapas ett nätverk av den livsmiljö som brandberoende arter behöver.

Life Taiga - lifetaiga.selänk till annan webbplats

Natur och landsbygd - Skyddad natur - Naturvårdsbränningar (med frågor och svar)länk till annan webbplats

Färnebofjärdens nationalparklänk till annan webbplats

Logotyper för Life Taiga, EU:s Life samt Natura 2000

Kontakt