Publiceringsdatum: 4 maj 2020

Senast uppdaterad: måndag 4 maj, 08.00

Var med och bidra till en rik flora och fauna

Bild på en yta i skogen som är slåttrad och krattad.

Genom att restaurera och återuppta hävden i äldre ängar kan du göra en betydelsefull insats för floran och faunan. Inte bara äldre ängar utan också andra markslag kan restaureras och bli ängar. En äng som skötts väl under århundraden ger plats åt många arter på en liten yta.

Naturbetesmarker och slåtterängar håller på att växa igen i vissa trakter. Det är ofta mycket artrika miljöer. Den biologiska mångfalden hotas och till exempel blir det brist på pollinerande insekter. Dessa insekter är enormt viktiga för pollinationen. Det betyder att de behövs för att många växter ska kunna få frukt. Frukten blir kanske mat till oss eller till djur, eller ge oss frön som vi kan så och odla nya växter.

Anders Johansson, rådgivare Länsstyrelsen Gävleborg, ger dig tips om hur du kan komma igång.

Varför behöver vissa marker brukas med slåtter?

Slåtter behövs i och med att det efterliknar en återkommande störning av marken som gör att konkurranssvaga arterna kan leva kvar. Och det är det som ger artrikedomen. De starka växterna skulle ta över och i förlängningen endast växa fåtal arter som till exempel gran.

Vilka redskap används vid slåtter?

Det klassiska är lie men det finns modernare redskap, som manuella slåtterbalkar som drivs av en motor eller aggregat efter en traktor. Det går även att använda röjsåg med 3-skärsklinga. Många ytor sköts med röjsåg med snöre men då riskerar det att utarma floran. Snöret sliter av växterna mer än att den skär. Men framför allt smulas växtmaterial ner och det blir svårt att få bort tillräckligt med material när ängen ska räfsas. Det kan leda till att marken blir för näringsrik.

Om jag som lantbrukare vill bruka ett område som tidigare hävdats, hur går jag tillväga då?

Kontakta gärna oss på Länsstyrelsen Gävleborg så kan vi hjälpa dig att komma igång och ge bra tips på ett bra område på din mark.

Går det att få ekonomiskt stöd för slåtterängsarbete?

Ja, det går att söka stöd för att restaurera slåttermark och även löpande stöd för att hävda en äng. Hur stort stödet blir beror på natur- och kulturvärdena på marken.

Behöver du slå ängen extremt torra år?

Nej, det behöver du inte så länge du inte har miljöstöd (ekonomisk ersättning) i området. Då kan det innebära att du måste slå ängen. Låter du bli att sköta den ett år blir det svårare att sköta än året efter.

Ska du avstå från att slå slåtterängen helt enstaka år med hänsyn till vissa växt- och djurarter?

I det långa loppet är det bäst att slå varje år. Det är då viktigt att veta vilka arter som växter i området och när de har blommat klart och släppt frö. Ett exempel på det är fältgentianian som är sällsynt i Gävleborgs län.

Kan bränning av ytan under tidig vår vara en alternativ skötselmetod till själva slåttern?

Ja, men inte som en årlig skötselmetod men då och då. I en uppstartsfas av en restaurering eller återupptagning av mark kan bränning vara en skötselmetod. Om du har miljöstöd kan andra regler gälla.

Vad kan jag som privatperson göra för den biologiska mångfalden?

Sköta en bit gräsmark som en äng och därmed gynna ängsväxter och pollinerande insekter som till exempel humlor och fjärilar men också fåglar. Vissa insekter är specialiserade på vissa växter och kan därmed försvinna om antal växter minskar.

Finns det många slåtterängar i länet idag?

Av de torra och friska slåtterängarna är det bara en spillra kvar av de artrika marker som en gång funnits. Arterna är anpassade till att leva på dessa marker som kräver skötsel med till exempel lie. När de traditionellt hävdade markerna minskar blir de områden som finns kvar alltmer isolerade från varandra. Växterna får då försämrade möjligheter att spridas. Arterna riskerar att försvinna då det är för långt ifrån varandra (isolerade).

Anders tips för restaurering/skötsel av slåtterängar

  1. Välja mark med omsorg – det kan vara arbetskrävande och det är viktigt att du har möjlighet att ta hand om ängen. Det ska finnas rätt förutsättningar för växter att trivas. Ta inte på dig för stora ytor. Tänk på du ska orka sköta marken på lång sikt. Ta gärna hjälp av oss på Länsstyrelsen.
  1. Gå en lieslåtterkurs under kunnig ledning– det ger en större insikt och glädje i det kommande årens skötsel. Lie är ett gammalt redskap. Varje år brukar ett antal lieslåtterkurser arrangeras genom länsstyrelsen.

  2. Dokumentera - när du börjar hur det såg ut, vilka arter hittade du då. Se hur ängen förändrats sig genom åren. Dokumentera vilka växter och djur som trivs där.

Kostnadsfri rådgivning

Om du har en äng, eller funderar på att återskapa ängsmark av sådant som idag är betesmark eller skog, så kan du få kostnadsfri rådgivning av oss på Länsstyrelsens enhet för landsbygd och tillväxt.

Kontakt