Publiceringsdatum: 18 november 2019

Länsstyrelsen avslår ansökan om skyddsjakt på varg

Varg i snöigt vinterlandskap

Länsstyrelsen beslutade måndag 18 november att avslå ansökan om skyddsjakt på varg i Ockelbo kommun.

Den 1 november 2019 fick Länsstyrelsen Gävleborg in en ansökan om skyddsjakt på en varg i Svartbo-Mo i Ockelbo kommun. Enligt uppgifter i ansökan har en varg under ungefär två veckors tid, vid flera tillfällen, setts i området . Bland annat uppges vargen vid ett tillfälle ha setts 50 meter från en promenerande person på byvägen.

Enligt ansökan skapar vargen oro bland invånarna i byn där många uppgett att de känner obehag inför att plocka svamp och bär, ta promenader med mera. Vargens närvaro uppges också försvåra avskjutning av älg då jägare inte vill släppa sina hundar lösa. Enligt ansökan äventyras även småviltsjakten.

Länsstyrelsen konstaterar i sitt beslut att myndigheten fått rapporter om flera synobservationer av varg i området under hösten. En av observationerna finns dokumenterad på film och det finns även bilder av varg från en viltkamera som tagits i höst. Spår av varg i området har kvalitetssäkrats och sedan 1 oktbober har åtta hår- och spillningsprover samlats in i området. Två av proverna är analyserade och har visat sig komma från samma individ, en tik född i reviret Ryssjön. Länsstyrelsen har också konstaterat att en hund som angreps under löshundsjakt i Mo, Ockelbo kommun angreps av en varg den 5 oktober. Hunden avled av sina skador.

Motivering till beslut

Vid prövning om skyddsjakt gör länsstyrelsen en samlad bedömning i varje enskilt fall. Bedömningen görs utifrån eventuella skadors omfattning, under hur lång tidsperiod som dessa skett, om skadeförebyggande åtgärder vidtagits och vilka möjligheter som finns till att förebygga skada, samt vilken möjlighet det finns till annan lämplig lösning än skyddsjakt.

I bedömningen om skyddsjakt i detta fall är en effektiv åtgärd för att förhindra allvarlig skada utgår länsstyrelsen från Naturvårdsverkets samt Viltskadecenters vägledning. För att skälet ”allvarlig skada” ska anses vara uppfyllt krävs att det är sannolikt att en allvarlig skada kommer att inträffa. I de fall skadan redan har nått en allvarlig nivå ska det också vara sannolikt att skadan förvärras ytterligare genom förnyade skador. En bedömning om den aktuella skadebilden är allvarlig och om det finns risk för att ytterligare allvarlig skada uppstår, görs alltid från fall till fall.

Länsstyrelsen har inte kunnat identifiera vilken varg eller vilka vargar som utfört angreppet på en hund i Mo den 5 oktober 2019. Oavsett vilken varg eller vargar som utfört angreppet bedömer länsstyrelsen, utifrån gällande lagar och riktlinjer, att det inte går att fastställa att vargen/vargarna i området är mer benägna att angripa tamdjur och hundar än andra vargar. Det går därför inte att säga att det i det aktuella fallet råder en förhöjd risk för allvarlig skada.

I ansökan anges även oro och otrygghet som motiv till önskad skyddsjakt. Länsstyrelsen tolkar jaktförordningen som att förekomst av rovdjur med ett särskilt beteende som kan innebära en fara för människors hälsa bör kunna utgöra en grund för skyddsjakt av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet. En individuell bedömning ska dock alltid göras. Länsstyrelsen respekterar sökandes oro, men i detta fall bedöms inte vargen/vargarnas närvaro i det aktuella området medföra påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen baserar bedömningen på de erfarenheter och riktlinjer som tas upp i bland annat Viltskadecenters rapport 2016–4 ”Nära vargar”. I rapportens tabell 2 anges att länsstyrelsen rekommenderas överväga skyddsjakt först när en eller flera vargar vid upprepade tillfällen och under en längre tid vistats inom 30 meter från en eller flera människor. Länsstyrelsen bedömer, utifrån de rapporter som inkommit, att sådan situation inte råder i berört område.

Utifrån vad som nämns ovan gör länsstyrelsen bedömningen att skyddsjakt inte kan medges. Ansökan avslås därmed.

Bestämmelser som beslutet grundas på

Naturvårdsverket har, med stöd av 24 a § jaktförordningen (1987:905) beslutat om överlämnandet av rätten att besluta om skyddsjakt efter varg till vissa länsstyrelser (Naturvårdsverkets beslut NV-08042-16).

All jakt måste bedrivas i enlighet med Sveriges EU-rättsliga åtaganden. Art- och habitatdirektivet (1992/43/EEG) har en avgörande betydelse för vilket utrymme som finns för skyddsjakt. Åtgärder som vidtas enligt art- och habitatdirektivet ska syfta till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus. Direktivet ger möjligheter till undantag från skyddskraven under vissa förutsättningar. Undantagen regleras i artikel 16.1, att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. För att ett undantag från skyddsreglerna ska kunna göras, måste skälen vara mycket starka och den jakt som tillåts mycket begränsad.

Som framgår av 23 a § jaktförordningen ska följande förutsättningar vara uppfyllda för att skyddsjakt ska kunna medges: Om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 §§ meddelas.

Behovet av skyddsjakt prövas löpande

Behovet av skyddsjakt prövas löpande. Trots detta avslag kan därför frågan om skyddsjakt åter tas upp av länsstyrelsen eller av den som anser sig löpa risk att drabbas av skada. Länsstyrelsen önskar därför få fortsatta rapporter om beteendet hos vargen/vargarna i området. För att länsstyrelsen snabbt ska kunna följa upp iakttagelsen och kvalitetssäkra den genom spårning eller andra liknande insatser är det viktigt att ev. rapporter kommer in till länsstyrelsen så snabbt som möjligt.

Kontakt