Publiceringsdatum: 28 juni 2019

Länsstyrelsens hantering av fjolårets skogbränder får beröm i Försvarshögskolan utvärdering

I början av 2019 gav Länsstyrelsen Gävleborg i uppdrag åt Försvarshögskolan Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet att utvärdera Länsstyrelsens hantering av fjolårets skogsbränder i Ljusdals kommun. Länsstyrelsen har fått en första intern presentation av utvärderingen och nu ska resultatet analyseras. Det blir ett viktigt underlag för den fortsatta utvecklingen av krisberedskapen i länet.

Efter sommaren planeras ett regionalt seminarium med de aktörer i länet som länsstyrelsen enligt rutin samverkar med under samhällsstörningar. Detta för att med utvärderingen som utgångspunkt, titta närmare på hur man gemensamt kan stärka krisberedskapen i länet.

– Det är med stolthet vi tagit emot resultatet av utvärderingen. Sammanfattningsvis pekar den på många positiva delar i hanteringen av skogsbränderna och jag och länsråd Veronica Lauritzsen vill ännu en gång rikta ett stort tack till alla som deltog i arbetet att besegra bränderna. Vårt mål är nu att fördjupa oss i rapporten, som tillsammans med våra samlade erfarenheter, kommer att ha stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av krisberedskapsförmågan i länet. Det handlar både om att ta tillvara det som fungerade bra och samtidigt uppmärksamma sådant som kan förbättras för att få till en mer effektiv krishantering, säger landshövding Per Bill, Länsstyrelsen Gävleborg.

Största brandområdet i Sverige
Skogsbränderna i Ljusdal var det största brandområdet i Sverige under sommaren 2018. Räddningstjänster från flera delar av Sverige medverkade liksom internationellt stöd från tio länder. Räddningsinsatsen pågick i 27 dagar och innefattade som mest 1300 personer. Länsstyrelsen Gävleborg var en av de myndigheter som hanterade händelsen inom ramen för den del av sitt ansvarsområde som rör krisberedskap. Bland annat övertog Länsstyrelsen ansvaret för kommunal räddningstjänst efter nio dagar.

Försvarshögskolans utvärdering
– Mycket i krishanteringen fungerade bra. Särskilt berömvärt är länsstyrelsens efterarbete med att stötta drabbade och den flexibilitet och proaktivitet man arbetade med direkt från början. Vi kan också se att flera lärdomar har dragits efter skogsbranden i Västmanland 2014 och länsstyrelsens övertagande av kommunal räddningstjänst gick därför betydligt bättre denna gång, säger Viktoria Asp, analytiker, Försvarshögskolan.

– Utvärderingen identifierar några brister i krishanteringen. När länsstyrelsen tar över den kommunala räddningstjänsten uppstår utmaningen att få ansvaret för räddningstjänsten att samspela med det geografiska områdesansvaret. Områdesansvaret innebär att länsstyrelsen ska fungera som sammanhållande funktion för krishantering inom länet. En annan utmaning var den interna informationssamordningen inom staben som bestod av nästan 90 personer. Svårigheterna är inget som är unikt för denna händelse utan brukar vara återkommande vid kriser, säger Viktoria Asp.

Arbetets olika faser
– Det sammantagna arbetet med bränderna sommaren 2018 har varit omfattande. Länsstyrelsen har därför delat in hanteringen i olika faser för att lättare få en överblick. Det två första handlar om akut räddningsinsats samt krishantering medan fas 3 handlar om efterarbetet, till exempel återställning av området och ersättningsfrågor. Sedan en tid tillbaka pågår fas 4, det vill säga att utvärdera händelsen och vidta åtgärder för att bli bättre nästa gång en samhällsstörning inträffar, säger Jimmy Westin på funktionen för samhällsskydd och beredskap på Länsstyrelsen Gävleborg.

Samordning mellan länsstyrelserna
– Något vi redan dragit lärdom av och som vi tittat på tillsammans med övriga länsstyrelser är frågan om personalförsörjning vid stora samhällsstörningar. Här vill jag särskilt lyfta insatsen från Länsstyrelsen i Halland som gjorde att vi redan förra året samordnade alla länsstyrelsers resurser. Nu har vi en länsstyrelsegemensam riktlinje som innebär att det kommer att finnas personal beredd att samordna länsstyrelsernas resurser. Vi har också säkerställt att det finns personal till att samverka med andra centrala myndigheter, exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För att göra detta möjligt har bland annat sommarens semesteruttag planerats utifrån regionala riskbilder, säger Per Bill.

Syftet med den gemensamma riktlinjen är att upprätthålla det geografiska områdesansvaret och arbeta med lägesbilder kopplat till en situation, likt den 2018 med extrem torka. Den syftar också till att säkerställa en förmåga till utökad samverkan med centrala myndigheter. Riktlinjen bygger på en rad vägledningar och planer, till exempel vägledning för eldningsförbud, regionala planer för övertagande av kommunal räddningstjänst samt ett effektivt utnyttjande av frivilliga resurser.

Ta del av utvärderingen under Relaterade dokument här nedanför.

Kontakt