Publiceringsdatum: 27 februari 2019

Senast uppdaterad: torsdag 28 februari, 12.39

Att stötta barn och unga i asylprocess eller med avslagsbeslut

Liria Ortiz, legitimerad psykolog och psykoterapeut samt Emanuel Hort från Länsstyrelsen Gävleborg

Liria Ortiz, legitimerad psykolog och psykoterapeut samt Emanuel Hort från Länsstyrelsen Gävleborg

Länsstyrelsen har under 2018 haft ett särskilt uppdrag att ta fram regionala rutiner för arbetet med ensamkommande barn som försvinner. Arbetet har resulterat i en samverkansplan som är avsedd att förebygga försvinnanden, stärka samverkan när ett barn försvinner och även stärka arbetet med de barn som påträffas eller återvänder till kommunen. Planen lanserades idag onsdag 27 februari då Länsstyrelsen bjöd in till en utbildningsdag med leg. psykolog och psykoterapeut Liria Ortiz om hur man som vuxen kan stötta barn och unga i asylprocess eller med avslagsbeslut. Dagen riktade sig till bl.a. socialtjänsten, skolan och civilsamhället.

- Samhället har en skyldighet att se till att alla barn som vistas i Sverige får det skydd och det stöd som de behöver. Barn måste på alla sätt skyddas från människohandel och exploatering. De ska inte behöva leva på gatan och känna en oro för framtiden, säger Emanuel Hort, integrationsutvecklare – ensamkommande barn och unga, Länsstyrelsen Gävleborg.

Utbildningen som hölls på hotell Clarion Winn Gävle inleddes av Maria von Bredow från Jämställdhetsmyndigheten som gav en bakgrundsbeskrivning om ensamkommande barn och ungas utsatthet för människohandel och exploatering.

- I det förebyggande arbetet har det offentliga ett stort ansvar för att se till att alla minderåriga som söker skydd i Sverige får ett tryggt mottagande som utgår från det enskilda barnets behov. Skolans roll som skyddsfaktor i det arbetet kan inte nog understrykas, men även civilsamhällets aktörer har en viktig roll att spela när det gäller att underlätta för de här barnen och ungdomarna att komma in i samhället och få en meningsfull fritid.

- Om ett barn trots allt försvinner, vilket fortfarande händer, är det vår absoluta skyldighet att med gemensamma krafter göra allt vi kan för att barnet så snabbt som möjligt ska komma tillrätta igen.

Kontakt