Publiceringsdatum: 4 februari 2019

Senast uppdaterad: måndag 4 februari, 10.04

Utmaningar i regionala aktörers arbete kring utsatta EU-medborgare

Av de knappt 5 000 utsatta EU/EES-medborgare som vistas i Sverige kommer majoriteten från Rumänien. Det, liksom att det finns behov av mer kompetenshöjande insatser samt regional samverkan mellan aktörer som möter målgruppen i sitt arbete, framkommer i den senaste nationella lägesbilden angående utsatta EU-medborgare.

År 2018 uppskattades antalet utsatta EU/EES-medborgare som vistas i Sverige till 4 840 personer. Motsvarande siffra för 2015 var snarlik, cirka 4 700 personer. Siffrorna har länsstyrelserna inhämtat från regionala aktörer som kommer i kontakt med målgruppen. Vidare har Länsstyrelsen Stockholm, som har det nationella samordnande uppdraget kring utsatta EU/EES-medborgare, sammanställt de regionala lägesbilderna i en nationell lägesbild.

Lägesbilden visar att utsatta EU/EES-medborgarna som befinner sig i Sverige huvudsakligen kommer från Rumänien, följt av Bulgarien. Målgruppen befinner sig ofta inom tiggeri eller med koppling till arbetskraftsexploatering. Det framkommer även att det finns personer inom målgruppen utsatta EU-medborgare som har koppling till organiserad brottslig verksamhet, både som brottsoffer och utövare.

Det är vanligt att de stannar längre i Sverige än EU:s rörlighetsdirektiv, vilket innebär att unionsmedborgare kan stanna i ett annat EU-land i upp till tre månader utan andra krav än pass eller nationellt identitetskort.

Aktörer som möter målgruppen i sitt arbete anser att just bedömning av uppehållsrätten är en svårighet, enligt lägesbilden. Samma sak gäller tolkning av lagar, till exempel inom sjukvård där det i dag sker regionala skillnader i bedömningen av den lagstiftning som reglerar vård till utsatta EU-medborgare.

"Nationell samsyn är viktigt"

Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare i arbetet kring utsatta EU/EES-medborgare, betonar att det är angeläget att tillhandahålla en balanserad och verklig bild av nationellt gällande regelverk.

– Länsstyrelsen Stockholm har i samarbete med andra myndigheter, kommuner, vårdgivare och civila samhället tidigare tagit fram webbplatsen eumedborgareisverige.se. Där kan yrkesverksamma läsa mer om till exempel uppehållsrätt, rätten gällande socialt bistånd, sjukvård och utbildning. Vi vet att den informationen är värdefull och uppskattad, men det är viktigt att uppdatera den efter behovet som finns och lagförändringar som sker, säger han.

Lägesbilden visar också att det finns efterfrågan av kompetenshöjande insatser samt ökad regional samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, civilsamhället och andra aktörer som möter målgruppen i sitt arbete.

– Vi har märkt av behovet och arbetar på olika håll för att bemöta det. Ökad kunskap och nationell samsyn är viktigt i arbetet med målgruppen utsatta EU/EES-medborgare, säger Claes Ling-Vannerus.

Länsstyrelsernas arbete gällande utsatta EU/EES-medborgare

Länsstyrelsen Stockholm har 2018–2019 det nationella samordningsuppdraget avseende utsatta EU/EES-medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige. Samtliga länsstyrelser medverkar genom att ta fram regionala lägesbilder, som ska innehålla uppgifter om målgruppens förekomst och ursprung samt hur samverkansstrukturerna ser ut i respektive region. Länsstyrelserna ska också i samverkan genomföra kompetensutvecklingsinsatser till relevanta aktörer.

Kontakt