Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

För varje miljökvalitetsmål har regeringen beslutat om ett antal preciseringar i syfte att bedöma möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. En av preciseringarna anger att förorenade områden ska vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Det har i förslag till etappmål tolkats som att förorenade områden som utgör stor eller mycket stor risk för människors hälsa och för miljön ska vara åtgärdade senast till år 2050.

Förorenade områden hotar människors hälsa och miljön på flera sätt. Det handlar om vårt dricksvatten, vår mat, vår boendemiljö och djurs och växters livsmiljö. Arbetet styrs därför också av andra miljömål, framförallt ”Grundvatten av god kvalitet”, ”God bebyggd miljö”, ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Ett rikt växt och djurliv”.

Agenda 2030 antogs vid FN:s toppmöte år 2015. Den omfattar 17 globala mål för håll-bar utveckling som syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Målen är specificerade genom delmål.

Fem av de globala målen har direkt anknytning till arbetet med förorenade områden. Det är mål:

3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar,

6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla,

11. Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara,

14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling och

15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen och hejda förlusten av biologisk mångfald.

Regionala mål

Gävleborgs län har ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen för år 2014-2020 som ger vägledning och stöd för prioriteringar av insatser och åtgärder. Där framgår bland annat att tillsyn och tillsynsvägledning ska tillämpas och utvecklas för att bidra till att nå miljömålen, vilket är fortsatt aktuellt även efter år 2020.

Länsstyrelsen har också tagit fram en handlingsplan för arbetet med klimatanpassning. Syftet är att underlätta en anpassning av verksamheten, uppdrag och mål till de förutsättningar ett förändrat klimat innebär. Av den framgår bl.a. att länsstyrelsen i tillsyn och tillsynsvägledning ska ha ett ökat fokus på förändrade klimatförhållanden, till exempel förändrade flöden och risken för spridning av kontaminerat vatten.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

Problemet med förorenade områden ska vara avhjälpt inom en generation. Ambitionen är att alla områden som innebär en stor risk ska åtgärdas. Arbetet är omfattande och resurskrävande både ekonomiskt och personellt. För att nå maximal miljönytta och bäst nyttja våra resurser genomförs arbetet stegvis och inriktas mot de områden som är allvarligast förorenade och som utgör det största hotet mot människors hälsa och miljön. Alla platser där någon form av miljö- och hälsofarlig verksamhet bedrivits identifieras och lokaliseras, med målet att det allvarligast förorenade ska åtgärdas.

Även om strategin innebär att alla föroreningsskadade områden inte kommer att bli åtgärdade skapas en samlad kunskap om på vilka platser det är viktigt att vara försiktig vid schakt och förändrad markanvändning.

Tillsynsvägledning

Tillsynsvägledning ska, i likhet med tillsynen, bidra till att miljöbalkens mål om en hållbar utveckling nås. Den syftar till att främja, förstärka och utveckla tillsynen. Dessutom utgör den ett viktigt verktyg för att skapa förutsättningar för likartade arbetssätt och bedömningar. Tillsynsvägledning sker i form av stöd, råd, samordning, uppföljning och utvärdering av den operativa tillsynen. Det kan handla om informationsspridning, utbildning, möten eller enskilda kontakter. Vägledning lämnas med utgångspunkt från vilka frågor som är prioriterade på nationell och regional nivå och efter kommunernas önskemål. Länsstyrelsen har ansvaret för tillsynsvägledning på regional nivå.

Länsstyrelsens tillsynsvägledning för treårsperioden ska motsvara den överenskomna miniminivån för tillsynsvägledning. Samarbetet med övriga norrlandslän prioriteras, med fokus på grundutbildning i tillsyn och arbetsprocess rörande förorenade områden. Utbildning genomförs framförallt i form av kortare föreläsningar över digitala plattformar. Presentationerna hålls av länsstyrelsen eller av externa föreläsare som t.ex. andra myndigheter, konsulter eller forskare. Flera kommuner bidrar också med praktiska erfarenheter, vilket varit särskilt uppskattat av deltagarna. Länsstyrelsen planerar att kombinera två av utbildningspassen med ett fysiskt möte i form av en regional handläggarträff, där deltagarna gemensamt lyssnar på föreläsningen och därefter delar erfarenheter kopplat till temat.

Vidare ska länsstyrelsen fortsätta informera om tillgängligt stödmaterial för strategiskt arbete med förorenade områden, det så kallade ”strategipaketet”, där fokus ligger på egeninitierad tillsyn av prioriterade förorenade områden.

För mer information om tillsynsvägledning, hänvisar vi till ”Pågående och kommande arbete”.

Arbetssätt

För att hantera de närmare 80 000 misstänkt förorenade platser som länsstyrelserna tillsammans har pekat ut i Sverige, och de cirka 2650 områdena i Gävleborgs län, har Naturvårdsverket utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten, metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken. Den skapar förutsättningar för en likartad bedömning av alla områden oavsett vilken verksamhet som bedrivits på platsen och vem som genomför inventeringen.

Metodiken utgår ifrån:

  1. Registrering i den nationella databasen hos länsstyrelserna, EBH-stödet.
  2. Inventering

De områden där det bedrivits verksamhet inom en bransch som man av erfarenhet vet kan ha orsakat förorening inventeras och riskklassas. Inventering innebär insamling av historisk information om vilka verksamheter som bedrivits på platsen, vilka kemikalier som använts och hur avfall och kemikalier hanterats. Uppgifterna samlas in från en rad olika källor, till exempel myndighetsarkiv, äldre kartor, gamla telefonkataloger, anställda på företaget och hembygdsföreningar.

Baserat på den information som samlats in under inventeringen görs en sammanvägd bedömning av vilken risk som föroreningarna innebär för människor och miljö.

Området placeras i någon av fyra klasser:

  • Mycket stor risk (riskklass 1)
  • Stor risk (riskklass 2)
  • Måttlig risk (riskklass 3)
  • Ingen/liten risk (riskklass 4)

Resultatet kommuniceras med berörda fastighetsägare, kommun och eventuellt verksamhetsutövare. Det sker i informationssyfte och för att fånga upp eventuella felaktigheter och samla in deras kunskap om området.

Områden där risken bedöms som måttlig eller liten prioriteras normalt inte för vidare undersökningar eller åtgärder. Det kan ändå bli aktuellt med undersökningar om det framkommer nya uppgifter eller om markanvändningen på området förändras.

  1. Utredningar och undersökningar

De områden som prioriterats efter inventering och riskklassning (riskklass 1 och 2) utreds vidare genom undersökningar. Dessa undersökningar sker normalt stegvis.

Första steget utgörs ofta av en översiktlig undersökning för att ta reda på om ett område är förorenat. Om det visar sig att misstanken stämmer utvidgas undersökningen för att ta reda hur omfattande föroreningsproblemet är (utbredning, halt och mängd). Undersökningar innebär provtagning av jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft och/eller byggnadsmaterial. Proverna analyseras i fält eller på laboratorium. Även andra frågor utreds till exempel områdets geologi och grundvattnets strömnings-riktning.

Resultatet från undersökningarna utvärderas och används som underlag för att bedöma vilken risk som föroreningarna innebär. Nu utreds även vilka åtgärder som krävs för att minska riskerna till en acceptabel nivå och vilken teknik som är lämpligast och mest kostnadseffektiv.

  1. Åtgärder

Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område Den vanligaste åtgärden innebär att förorenade massor grävs upp och transportera till en deponi eller behandlingsanläggning. Olja och andra organiska ämnen behandlas biologiskt genom kompostering. Föroreningar, både metaller och organiska ämnen, kan också koncentreras till en mindre mängd jord genom jordtvätt. Vissa förorenade massor kan behandlas på plats (in-situ) utan uppgrävning genom t.ex. vakuumventilation. Det finns alltså många olika åtgärdslösningar och vilken som är lämpligast beror på vilken typ av föroreningar det handlar om och förutsättningarna på den aktuella platsen. Vid val av åtgärd bör åtgärdsmetoder som destruerar föroreningen väljas i första hand och deponering och inneslutning i sista hand.

Åtgärder kan även vara administrativa som att exempelvis sätta upp stängsel eller införa restriktioner för vad man får göra på området. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall.

Avhjälpandeåtgärder måste anmälas till tillsynsmyndigheten. För vissa åtgärder krävs tillstånd enligt miljöbalken.

Prioriterat arbete i Gävleborgs län år 2021-2023

I länet arbetar såväl länsstyrelsen som länets kommuner med att, utöver inkommande ärenden, även lägga fokus på de områden som innebär stor risk för människa och miljö. De områden som innebär störst risk beskrivs kort i länets lita över prioriterade områden (30-listan).

Inventering

Merparten av länets potentiellt förorenade områden är identifierade. Det finns därför ett begränsat behov av att fortsätta att systematiskt identifiera områden. Däremot finns det behov av att fortsätta inventera förorenade områden. Tidigare erfarenhet har visat att inventering av områden inom en bransch eller ett geografiskt avgränsat område passar bra som projekt- eller examensarbete. I syfte att skapa förutsättningar för ett utökat systematiskt inventeringsarbete ska minst två projekt inriktade mot inventering genomföras under de närmaste åren. Dessa kommer att inriktas på föroreningar i form av PFAS och DDT.

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar på flera av länets prioriterade områden fortsätter. I flera fall kommer mer fördjupade undersökningar och utredningar att genomföras, men även ett antal översiktliga undersökningar planeras. Det är viktigt att fler områden blir undersökta för att behovet av åtgärder ska kunna avgöras och arbetet som helhet inte ska bromsas upp.

Länsstyrelsen ska initiera undersökningar av PFAS vid minst åtta förorenade områden där det kan finnas risk för denna typ av föroreningar. Det gäller fyra deponier där det pågår aktiv deponering (i drift) eller sluttäckning (avslutas) samt på fyra industrier där PFAS kan ha använts i produktionen och som har skyldighet att ha beredskap för att kunna vidta åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador på människa eller miljön till följd av olyckor (interna brandövningsplatser).

Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Söderhamn, Nordanstig och Hudiksvalls kommun ska senast år 2025 ha undersökt och utrett åtgärdsbehovet vid kommunala deponier i riskklass 1 och 2.

Under programperioden ska omkring 15 verksamheter, bl.a. avfalls- och förbrännings-anläggningar, i länet lämna in statusrapporter. Det omfattar både länsstyrelsens och kommunernas tillsynsobjekt.

Vid behov ställs krav på inventering eller undersökningar vid tillsyn, prövning eller anmälan av miljöfarliga verksamheter och vattenverksamhet. Det kan leda till krav på avhjälpandeåtgärder eller särskilda försiktighetsmått. Frågan väcks också i samband med nedläggning och avveckling av verksamheter.

Åtgärder

De närmaste årens planering omfattar både uppstart och slutförande av åtgärder vid flera av länets prioriterade områden. Vid utgången av 2023 ska ytterligare minst tre förorenade områden som innebär mycket stor risk vara åtgärdade.

Vid flera av länets förorenade områden är verksamhetsutövarens och fastighetsägarens ansvar för att genomföra och bekosta avhjälpandeåtgärder begränsat. För att kunna genomföra nödvändiga åtgärder behövs därför både statliga bidrag och en huvudman som ansvarar för att genomföra saneringen vid dessa områden. Förutsättningarna för att agera huvudman skiljer sig mellan kommunerna, men ett antal kommuner har varit eller kommer att vara huvudman för åtgärder vid något av länets mest prioriterade områden.

Behovet av bostäder bedöms också kunna aktualisera ett antal avhjälpandeåtgärder. Det pågår bl.a. en översiktlig kartläggning av området Näringen i Gävle kommun i syfte att på sikt omvandla det nuvarande industriområdet till ett bostadsområde. Näringen ligger mellan ostkustbanan och naturreservatet Testeboåns delta. Innan industrietableringen användes området som hushållsdeponi för Gävle stad.

För mer information om respektive objekt se prioriteringslista under rubriken ”Mål, strategi och prioriteringar”.

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

Listan nedan är på de 10 mest prioriterade områdena i Gävleborgs län, för en fullständig lista över de 30 mest prioriterade områdena:

Lista med de 30 mest prioriterande områdena i Gävleborgs län Länk till annan webbplats.

Lista över de 10 mest prioriterade områdena i Gävleborgs län.

Objektets namn enligt EBH-stödet

Kommun

Bransch

1. Håstaholmens sågverk

Hudiksvall

Sågverk med doppning

2. Robertsholmssågen

HoforsSågverk med doppning

3. Stocka sågverk

NordanstigSågverk med doppning

4. Sågfallet industrierna (Iggesund Hårdkrom övre)

Hudiksvall

Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer

5. Alfta Ångsåg

Ovanåker

Sågverk med doppning

6. Ströms Bruk

Nordanstig

Massa och pappersindustri

7. Norrsundets (Kopparfors) sågverk

Gävle

Sågverk med doppning

8. Mackmyra sulfit

Gävle

Massa och pappersindustri

9. Silfors sågverk

Ovanåker

Sågverk med doppning

10. Skogens kol/Marenordic

Bollnäs

Tillverkning av trätjära

Kontakt

Länsstyrelsen Gävleborg

801 70 Gävle

Dela sidan:

Landshövding

Per Bill

Besöksadress

Borgmästarplan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss