Risk för vattenbrist i Gävleborgs länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen samarbetar med andra aktörer i arbetet med att restaurera sjöar och vattendrag, för att återställa vattenmiljöer som har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Vi betalar bland annat ut bidrag till åtgärder och tar fram åtgärdsplaner.

Naturmiljön i en stor del av landets sjöar och vattendrag har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Flottningsverksamheten, utbyggnad av dammar och vattenkraftverk, rensningar, utdikningar och sjösänkningar är exempel på storskaliga fysiska ingrepp i våra vattenmiljöer.

I mindre vattendrag är det vanligt att fellagda vägtrummor samt rester av gamla såg- och kvarndammar innebär vandringshinder. Påverkan innebär kraftigt försämrade förutsättningar för djur och växter som lever i och i anslutning till vattnet. Den fysiska påverkan bedöms idag vara den främsta orsaken till att vi inte når våra miljömål och miljökvalitetsnormer för landets sjöar och vattendrag. Påverkan har även försämrat fisket i många av landets vatten.

Samverkan för restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen arbetar med restaurering av sjöar och vattendrag tillsammans med mark- och fiskrättsägare, intresseorganisationer, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Syftet är att med gemensamma krafter återställa vattenmiljöerna till ett mer naturligt tillstånd vilket skapar förutsättningar för det naturliga växt- och djurlivet att återhämta sig. Restaurering är även en viktig del av fiskevården.

Länsstyrelsen bedriver arbetet på många olika sätt, bland annat genom att betala ut bidrag till åtgärder, genomföra åtgärder, inventera och ta fram åtgärdsplaner, bedriva tillsyn och förelägga om återställning eller miljöanpassning.

Restaurering i Gävleborg

För att uppnå Sveriges miljömål levande sjöar och vattendrag, levande kust och skärgård och att en god ekologisk status bibehålls behöver vissa områden restaureras.

Det historiska skogsbruket och energiutvinning från vattendrag i Gävleborgs län har inneburit en negativ påverkan på flera naturvärden. Sjöar har sänkts, våtmarker har torrlagts, vattendrag har dikats, dämts eller rätats ut för att anpassa till historiskt skogs- och jordbruk. Rekryteringsområden för fisk som trösklade vikar har påverkats, vandringshinder för lekvandrande fisk har anlagts och det finns redovisat flera områden med stor påverkan med behov av restaureringsåtgärder i länet.

Flera åtgärder är möjliga för att restaurera vattendrag, sjöar och kustmiljöer där allt från att återinföra naturliga habitat genom utplacering av block och sten i vattendrag till att återskapa slingrande vattendrag (meandring) eller återställa muddrade vikar återskapar miljöer viktiga för djur- och växtlivet. Länsstyrelsen i Gävleborg har i handlingsplan för limniskt skydd, som senast uppdaterades år 2019, lyft restaureringsbehov i länet.

Länsstyrelsen i Gävleborg jobbar med flera restaureringsåtgärder och har dessutom lyft åtgärdsförslag till Havs- och Vattenmyndigheten. Förslag på aktuella åtgärdsprojekt som lyfts till Havs- och Vattenmyndigheten redovisas nedan.

Projekt

Bollnäs kommun, Testeboåns avrinningsområde, HARO 51

Restaurering och utrivning av vandringshinder i Bocksjöbäcken, biflöde till Kolsjöån

Projektområde

Kölsjöån, som rinner samman med Bresiljeån i Åmot och blir Testeboån, har flera vandringshinder som härstammar från flottningsepoken. Stora som små insatser skulle kunna generera positiva förändringar för vattendraget. Åtgärder som gynnar befintliga bestånd eller möjliggör återkolonisering av strömlevande fiskarter, har visats få positiva följdeffekter i övriga delar av ekosystemet. Den starkt hotade arten flodpärlmussla är helt beroende av vandrande öring för sin
reproduktion. Förutom öring så finns det harr, lake, abborre, gädda, ål och vitfiskar i Kölsjöåns vattensystem.

Testeboåns avrinningsområde är placerad tidigt, år 2022, i den nationella planen för omprövning av vattenkraften. I samband med omprövning av anläggningar som ingår i den nationella planen bör även andra åtgärder i avrinningsområdet som kan generera en förbättrad vattenmiljö vidtas.

Kölsjöåns avrinningsområde omfattar 250 kvadratkilometer och utgörs i huvudsak av kuperad skog och mosaikmiljöer med sjöar, våt- och myrkomplex. Endast en ringa bebyggelse återfinns inom avrinningsområdet, och andelen tätort tillsammans med jordbruksmark beräknas till knappt 0,5 procent av totala ytan. Huvudfårans totala sträcka från utloppet av Kölsjön till Åmot uppgår till cirka 30 kilometer och flertalet biflöden anknyter längs vattenvägen.

Bocksjöbäcken är ett av dessa biflöden som mynnar i Kölsjöån och som är kraftigt påverkad av flottningsåtgärder. Bäcken har en sträckning på 1000 meter och rinner mellan Bocksjön och Kölsjöån.

Vegetation

Bottensubstratet är stenigt och vegetationen i åfåran är ringa, för både friflytande växter och undervattensväxter. Hela sträckningen av Bocksjöbäcken är bedömd som hydromorfologisk typ BI (vattendrag med block och sten med låg lutning). Sumpskog i form av löv förekommer längs med den övre delen av vattendraget. Nedre delen av bäcken, 80-90 meter, ingår i ett intressant och
innehållsrikt större myrkomplex med högt naturvärde. Modellerad data från SMHI visar på en medelvattenföring i bäcken på 0,124 kubikmeter/sekund. Bäcken bedöms ha goda förutsättningar för en framtida rik akvatisk fauna om åtgärder vidtas avseende konnektiviteten samt återförandet av block till åfåran.

Orsak till åtgärder

I utloppet från Bocksjön finns en jorddamm med gjutet betongutskov som håller sjöns nivå uppe med cirka 65 centimeter. 250 meter nedströms utloppet finns en äldre ålkista med tillhörande fördämning. Båda fördämningarna utgör definitiva vandringshinder. Bocksjöbäcken är kraftigt rensad från större
block som har lagts vid sidan om åfåran.

Vad vi vill förbättra

En förbättring av bäckens ekologiska status inom flera parametrar. Vid utrivning av de två fördämningarna uppnås fri vandringsväg för fisk och andra akvatiska organismer mellan Kölsjöån och Bocksjön. En mer naturlig flödesregim återskapas. Utläggning av större block på kraftigt rensade sträckor ökar variationen av vattendjup och vattenhastighet i bäcken.
Åtgärderna kommer att innebära en möjlighet till återkolonisering för fisk och andra akvatiska organismer.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Utrivning av dammen vid utloppet av Bocksjön och anläggande av mindre sjötröskel på platsen.

Berörda markägare är positiva till planerade åtgärder under förutsättning att den nuvarande vattennivån i Bocksjön bibehålls.

Utrivning av dämmet vid ålkistan ska ske med försiktighet. En ordentlig dokumentering behöver utföras av ålkistan som finns med i kartunderlag från 1639. Återförande av block längs hela åsträckan på 1000 meter. Innan ovan nämnda åtgärder behöver åsträckan musselinventeras och elprovfiskas.

Planerad uppföljning

Uppföljning av biologin kommer främst ske genom elprovfiske.
Miljömål: levande sjöar och vattendrag, ett rikt växt- och djurliv.

I samverkan med

Med förhoppning om samarbete med kommun, fiskevårdsområde och markägare.

Referens

Norconsult AB, ”Åtgärdsalternativ för fria vandringsvägar i Kölsjöåns vattensystem”.

Gävle och Söderhamns kommun, Haro 49

Projektområde

Skärjån är på en sträcka av cirka 7 kilometer mellan sjön Stor-Skärjan i väster till Axmar Bruk i öster i Gävle och Söderhamns kommun naturreservat och ett Natura 2000-område enligt habitat-direktivet. Av reservatsbeskrivningen framgår att ån är ett av länets mest värdefulla kustmynnande, strömmande
vattendrag med omgivande lövrika strandskogar. Skärjån har en sydlig prägel och vissa arter växer här längre norrut än vanligt. Ett exempel är ormbunken Safsa som kan påträffas i det strömmande vattnet.

Den har här sin nordligaste förekomst i Europa. I ån lever både sällsynta arter och arter som är känsliga för föroreningar eller försurning. Här finns flodpärlmussla (utdöende bestånd) och olika dagsländor. I strandskogarna förekommer flera arter av taggsvampar. På asp och ask i reservatet kan du hitta skyddsvärda arter som korallblylav, stor aspticka och skinnlav. Fåglar som stjärtmes, gråspett och mindre hackspett trivs i området eftersom de är beroende av lövrik skog. Det finns även intressant kulturmiljö i området, bland annat lämningar från ett sågverk, flottning och järnfram-ställning. Ån
mynnar i Axmar bruk som är ett kulturreservat och ett attraktivt besöksmål i Gävle kommun. I ån finns ett bestånd av öring som på grund av vattenreglering för kraftproduktion är på gränsen till utslaget.

Skyddad natur och vattenkraft

Projektet omfattar restaurering av rensade sträckor i de delar av Skärjån som utgör Natura 2000-område och naturreservat. Även dammar/dammrester och vägtrummor i vattendraget med biflöden som utgör vandringshinder kommer att åtgärdas inom projektet.

Sedan lång tid sker en överledning av vatten från Skärjåns vattensystem till Hamrångeåns (Haro 50) för kraftproduktion, vilken planeras att avvecklas i samband med omprövningen för moderna miljövillkor för vattenkraften och den nationella planen för detta (NAP).

Orsak till åtgärder

Skärjån är att skyddat vattendrag med höga och unika natur- och kulturmiljövärden. Naturvärden och vattenmiljön har dock skadats av den överledning som sker från Skärjån till Hamrångeån för kraftproduktion. Ån är också påverkad av rensningar för flottningen, uppförda dammar för olika ändamål och vägtrummor. Ån har i olika omgångar restaurerats av Söderhamns kommun och den lokala fiskevårdsföreningen. Mycket arbete återstår och en del av tidigare utförda åtgärder behöver justeras utifrån dagens kunskap om restaurering av vattendrag. Genomförda inventeringar och elfisken visar bland annat på att åns bestånd av flodpärlmussla och öring är starkt hotade.

För flera av de naturtyper och arter som ska bevaras i Natura 2000-området Skärjån är bevarandetillståndet inte gynnsamt. Det gäller för Mindre vattendrag 3260, Svämlövskog 91E0, och flodpärlmussla1029.

Vattenförekomsterna i Skärjån uppnår heller inte miljökvalitetsnormen god ekologisk status med avseende på hydrologisk regim. Den eller de parametrar som har sämst status styr klassningen. För Skärjåsystemet innebär överledningen av vatten till Hamrångeån att parametern volymsavvikelse i vattendrag och därmed att kvalitetsfaktorn hydrologisk regim i vattendrag får otillfredsställande status för berörda vattenförekomster.

I samband med planerad avveckling av överledningen av vatten från Skärjån till Hamrångeån inom ramen för kommande prövning för moderna miljövillkor för vattenkraften finns förutsättningar för betydande förbättringar av miljön i Skärjån. Den viktigaste åtgärden i Skärjån är en avveckling av den vattenöverledning som sker från Tönnebrosjön till Viksjön i kombination med restaureringen av rensade sträckor i Skärjån. När livsmiljöerna har förbättrats finns även ett behov av aktiva åtgärder för återetablering av tidigare livskraftiga bestånd av öring och flodpärsmussla.

Vad vi vill förbättra

Utanför detta projekt vill vi först säkerställa en naturlig flödesregim i Skärjån genom en avveckling av vattenöverledningen från Skärjån. Målet är sedan att återskapa vattendragets naturliga miljö- och strömförhållande och knyta ihop ån med den omgivande miljön.

Vi vill återskapa bra strömhabitat för bland annat öring och flodpärlmussla. Vi vill ta bort rensvallar så att kontakten mellan strand- och vattenmiljöer återknytas samtidigt som vattendraget ges möjlighet att bredda och svämma på ett naturligt sätt. Stängda inlopp till sidofåror ska öppnas upp så att även dessa åter kan bli en fungerande vattenmiljö för det naturliga djur- och växtlivet i Skärjån. Vi vill återskapa lämpliga lekområden för öring och aktivt återintroducera öring och flodpärsmussla i vattendraget eftersom dessa bestånd idag är så pass svaga att det bedöms krävas. Vi vill åtgärda alla kvarvarande partiella vandringshinder i vattendraget till exempel bristfälliga trummor och dammrester för att säkerställa fri vandring vid alla flöden i vattendraget. Genom detta vill vi uppnå gynnsam bevarandestatus för alla utpekade naturtyper och arter i Natura 2000-området och god ekologisk status för vattenförekomster i Skärjån.

Planerade åtgärder och aktiviteter

En restaureringsplan för Skärjån har tagits fram under 2019 av fiskevårdstjänst Peter Hallgren AB baserad på genomförda inventeringar i Skärjån. Detta projekt som medel söks för omfattar föreslagna åtgärder i den restaureringsplanen för de delar av Skärjån som utgör Natura 2000-område och naturreservat. Huvuddelen av åtgärderna består av maskinell, konventionell biotoprestaurering av i första hand 20 åtgärdssträckor med en sammanlagd längd på 3,8 km. I vissa områden kommer block och lekgrus tillföras utifrån och manuell biotopvård genomföras i första hand i viktiga sidofåror.

För förbättrad vandring kommer fyra sjöutlopp att justeras genom uppbyggnad med block nedanför. Två fördämningar kommer att rivas för att öppna två förgreningar till större sidofåror. För vägundergångar behöver trummor bytas av fiskvandringsskäl på två platser, samt bytas eller kompletteras av andra anledningar på tre ytterligare platser För återintroduktion av öring kommer yngel i minsta möjliga stadie (när gulesäcken är förbrukad och ynglen simfärdiga) att sättas ut från odlad havsöring i utvalda färdigrestaurerade områden.

För återintroduktion av flodpärlmussla från starka populationer i närområdet. kommer flytt och sumpning av musslor genomföras.

Planerad uppföljning

Åtgärderna kommer att följas upp genom inventering av musslor, bottenfauna och elfisken för jämförelse med tidigare utförda inventeringar och elfisken. Det behöver ske under period på minst fem år efter genomförda åtgärder. Uppföljningen samordnas också i tillämpliga delar med den uppföljning som genomförs för Natura 2000-området Skärjån (SE0630179) och naturreservatet Skärjån (NVR-id 21-2014014).

I samverkan med

För åtgärder efter Skärjån finns det sedan flera år tillbaka en etablerad arbetsgrupp med representanter från Stora-Enso skog AB (dominerade markägare) Söderhamns Kommun, Trafikverket, Ljusne Flugfiskeklubb och Axmar bruk samfällighetsförening (förvaltare av fisket), Gävle kommun och samt Föreningen hyttan i Axmar bruk. Ursprunget till denna grupp är Stora-Ensos arbete med vattenlandskap för Skärjån. Flera biotopåtgärder har utförts av Stora-Enso och de har också bekostade framtagandet av restaureringsplanen för Skärjån. Detta projekt kommer ske i nära samarbete med dessa aktörer. För åtgärder i Skärjån enligt restaureringsplanen utanför de skyddade områdena som detta projekt avser är Stora-Enso trolig huvudman och finansiär.

Siviksfjärden, Hudiksvall, WA95251173

Utreda möjligheten för restaurering av muddringsrännor

Projektområde

Siviksfjärden har en area av cirka 43 hektar och omges av en stenig mark med blandskog. Hela fjärden kantas av övervattensvegetation, där bladvass (Phragmites australis) dominerar. I förhållande till vikens storlek är den mänskliga påverkan liten och utgörs av bebyggelse koncentrerad till den norra sidan. Undervattensvegetationen vid de stora grundområdena längst in i viken, samt på den södra sidan, domineras av ängar med kransalgerna borststräfse (Chara aspera) och rödsträfse (Chara tomentosa). Kransalger är generellt sett känsliga för övergödning och kan därför användas som indikator för god vattenkvalitet. Den genomsnittliga täckningsgraden av medelhög-hög vegetation per inventerad meter var 51 procent, enligt inventeringar utförda 2019 inom projektet FiskPro-X som finansierade av Havs- och vattenmyndigheten.

Viken bedöms ha mycket hög ekologisk funktion till följd av den rikliga utbredningen av
strukturbildande vegetation samt vikens storlek och variation av livsmiljöer. Växtligheten skapar livsutrymme för bottendjur samt substrat för lek och gömsle för fisk. Vikens inre delar hyser stora grunda och relativt skyddade partier samt ett mynnande vattendrag. Sammantaget bedöms detta ge goda förutsättningar som rekryteringsmiljö för varmvattenkrävande arter av fisk, som gädda och abborre. Vegetationen utgör sannolikt även föda för änder.

Orsak till åtgärder

Vid muddring sker oftast en permanent förlust av vegetationen i det muddrade området. Fem tydliga muddringsrännor har noterats på södra sidan av viken genom ängar av kransalgen borststräfse. Två muddringsrännor används än idag, medan övriga tre inte används eller består av dumpade muddermassor. Drönarbilder visa tydligt att vegetation saknas i och bredvid muddringsrännorna. Eftersom viken har ett högt naturvärde och är ett objekt för framtida bildning av områdesskydd ska vi försöka återplantera borststräfse i områden där arten har försvunnit.

Återplantering av kransalgsängar har inte dokumenterats tidigare. Detta projekt ska utvecklametodiken för återplantering och följa upp vegetationens etableringsgrad efter återplantering. Av ovanstående följer att projektet kopplar till åtgärderna ÅPH 29 och ÅPH 30, som åligger Havs- och vattenmyndigheten, i åtgärdsprogrammet för god havsmiljö 2020.

Vad vi vill förbättra

Vi vill förbättra vegetationens täckningsgrad i viken och återplantera två äldre muddringsrännor.

Det finns få försök med återplantering av kransalger, dock är återplantering av ålgräs en känd metodik för restaurering av ålgräsängar. Ålgräs har sin nordliga utbredningsgräns vid Stockholms skärgård, men i Bottniska viken har kransalgsängar och ängar av höga kärlväxter samma ekosystemfunktion som ålgräs. En hög täckningsgrad av vegetation är viktig för att förhindra resuspension av sediment som kan orsaka frigörelse av näringsämnen i vattenmassan. Vegetationen fungerar även som viktiga habitat för fiskyngel och som födosöksområde för fåglar. Täckningsgrad av vegetation i vikar är kopplad till lyckad fiskrekrytering. Kransalgsängar är ett prioriterat bevarandevärde, eftersom de är känsliga mot övergödning och fysisk störning. Känsliga arter av
vegetation har även visat sig vara mer viktiga som fiskrekryteringsområde än arter som är tåliga mot övergödning.

Målen med projektet är att:

  1. återplantera äldre muddringsrännor i Siviksfjärden,
    för att öka täckningsgrad av vegetation
  2. hitta lämplig återplanteringsmetodik för kransalgen borststräfse.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Snorkelinventering av muddringsrännor och intilliggande områden för att försäkra att substratet är lämpligt för skördning och återplantering av borststräfse, samt fastställa nuvarande utbredning av borststräfse. Återplanteringar av borststräfse i de äldre oanvända muddringsrännorna. Eftersom det inte finns någon standardmetodik vad gäller återplantering av kransalger, kommer vi prova tre olika metoder. Dessa metoder är direkt transplantation med sediment kvar och transplantation skott för skott med och utan förankring. Området är utmärkt för metodikprovning eftersom det finns tre
äldre muddringsrännor i närheten, omringade av ängar av borststräfse, som kan används som skördeplatser men också för att värdera den naturliga återkoloniseringen.

Planerad uppföljning

Uppföljning av planteringsområden och skördeplatser kommer att ske med drönare och
snorkelinventering en, två och tre månader efter plantering. Därefter kommer uppföljning ske en gång per år under fyra års tid efter återplanteringsförsök. Restaureringen och effekt av skördning utvärderas genom att jämföra skottäthet, biomassa och areell utbredningen av den restaurerade ängen med samma variabler i referensängar i samma vik. Täckningsgrad av borststräfse, turbiditet och näringsämnen kommer att mätas före och efter återplantering och vid uppföljningar för att kontrollera etableringsgrad av utplanterad vegetation.

Havs- och vattenmyndigheten (2016) Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige återfinns på deras hemsida Länk till annan webbplats.

Norbergsfjärden/Svedtjärnen, Hudiksvall, WA52680118

Återställning av vandringsvägar från Norrbergsfjärden till Svedtjärnen

Projektområde

Svedtjärnen ligger strax söder om Norbergsfjärden 5 kilometer nordöst om Enånger i Hudiksvalls kommun. Området utgörs av en tjärn omgiven av blandskog och med strandzon av myrmark. Förbindelsen mellan Norbergsfjärden och Svedtjärnen sker genom en cirka 120 meter lång bäck.

Bäckens mynning ligger väl skyddad i den innersta delen av Norbergsfjärden. Norbergsfjärden bedöms ha mycket hög ekologisk funktion till följd av den rikliga utbredningen av strukturbildande vegetation samt vikens storlek och variation av livsmiljöer. Växtligheten skapar livsutrymme för ryggradslösa djur samt substrat för lek och gömsle åt fisk. Vikens inre delar hyser stora grunda och relativt skyddade partier samt ett mynnande vattendrag. Sammantaget bedöms detta ge goda förutsättningar som rekryteringsmiljö för varmvattenkrävande arter av fisk, som gädda och abborre.
Dessutom finns även områden med kransalgsängar som enligt HELCOMs rödlistning är nära hotade (NT) och har av tidigare undersökningar visat på höga naturvärden med avseende på bottenvegetation.

Orsak till åtgärder

En korsande väg med tillhörande vägtrumma hindrar förbindelse för fisk mellan Norrbergsfjärden och Svedtjärnen vilket försvårar rekryteringsmöjligheter i Svedtjärnen. Av inventeringsrapport från Sportfiskarna och Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner utgör vägtrumman ett vandringshinder i och med dess underdimensionering samt att vägtrumman har ett fall på 15 centimeter vid dess utlopp. Utöver detta redovisas att bäcken nedströms vägen är kraftigt rensad vilket medför att större fisk har svårare att vandra till Svedtjärnen. Fiskrekrytering mätas i Norrbergsfjärden och område
bedöms som en god rekryteringsmiljö för värmvattensarter.

Vad vi vill förbättra

Genom att återställa bäckens vattenbiotop samt ersätta den existerande vägtrumman återställs möjligheten för fiskvandring till Svedtjärnen och förbättra rekryteringsmöjligheter för vandrande fisk.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Ersätt vägtrumman med en valvbåge väl anpassad till flödet. Utplacera tidigare bortrensade block i bäcken för att underlätta fiskvandringen samt återskapa vattennivån i Svedtjärnen, vilket kan ge ytterligare 1-2 hektar lämpliga översvämningsytor.

Planerad uppföljning

Det finns ett pågående fiskrekryteringsprojekt i Norrbergsfjärden. Abborre rom inventering, gädda spofiskeinventering, nätfiskeinventering och yngel inventering kommer att utföras i Norrbergsfjärden. Vi kommer att mäta effekterna av ökade fiskvandringsmöjligheter till Svedtjärn båda i Norrbergsfjärden och i bäcken.

I samverkan med

Projektet sker i samarbete med Sportfiskarna och Hudiksvalls kommun.

Restaurering av tröskeln i en grund vik

Anknäs | Söderhamn | WA41077851

Projektområde

Anknäs, beläget 9 km norr om Söderhamn i Gävleborgs län, utgörs av två grunda vikar, en yttre som har två utlopp mot havet och en inre med en tröskel som begränsar vattenutbytet mot havet.

Stora delar av områdets stränder upptas av båtar, bryggor och modifierade stränder invid tomter. I den innersta viken mynnar ett vattendrag som bedöms utgöra lekområde och vandringsväg för fisk till rekryteringsområden uppströms. De vegetationsrika stränderna och bottnarna innebär en reproduktions-, födosöks- och livsmiljö för många arter av både bottenfauna, fisk och fågel.

Anknäs bedöms erbjuda mycket goda förutsättningar för rekrytering av varmvattenkrävande arter av fisk. Grunda, vågskyddade miljöer med mjukbotten tillhör de mest produktiva och värdefulla miljöerna längs Sveriges kuster. De solbelysta bottnarna värms upp fort på våren och vattentemperaturen under vår och sommar är högre än i havet utanför. Detta tillsammans med naturligt näringsrika bottensediment ger en hög biologisk produktion av en stor mängd växter och bottendjur och goda uppväxtförhållanden för unga fiskar. Den yttre viken värms inte upp lika fort som den
inre viken, och ett muddrat utlopp gör att vattenutbytet inte begränsas naturligt mellan yttre viken och havet. Anknäs är ett objekt för framtida områdesskydd.

Orsak till åtgärder

Inre viken av Anknäs är en skyddad vik som utgör ett refugium i en för övrigt rekryteringsstörd kustmiljö, eftersom närvaron av rovfisk kan vara tillräckligt hög för att begränsa förekomsten av storspigg. Viken bedöms därför vara mycket viktig för bevarandet av kustbestånd av abborre, karpfisk och gädda i regionen. Den yttre viken värms inte upp lika fort som den inre viken, och ett muddrat utlopp gör att vattenutbytet inte begränsas naturligt. Vågskyddade, inneslutna miljöer är extra känsliga mot förändringar i vattenomsättning och temperaturförhållanden. Att fylla igen den muddrade rännan i yttre viken kan begränsa vattenutbytet och därmed förbättra
rekryteringsmöjligheterna för varmvattenfisk. 

Vad vi vill förbättra

Målsättning är att förbättra rekryteringsmöjligheterna för varmvattenfisk genom att fylla igen den muddrade rännan i yttre viken, för att begränsa vattenutbytet och öka uppvärmningen av vattnet i viken under våren. Att begränsa vattenutbytet till viken kan ändra invandringen av stor- och småspigg. Spigg orsakar rekryteringsstörning hos rovfisk eftersom de vandrar nära kusten när rovfiskyngel kläcks och äter av dessa. Spigg är mer vanligt i vikar med öppna mynningar där vattenutbytet mot kusten är mer uttalat.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Samråd med markägare om storlek och utformning av restaureringsåtgärden och anmälan om vattenverksamhet kommer att ske som en inledande del av projektet. Fiskrekryteringsmöjligheterna kommer att inventeras och uppvärmningen under våren, i yttre och inre viken, kommer att undersökas. Upplagt block och sten kommer att flyttas tillbaka till muddringsrännan för att begränsa vattenflödet i den muddrade kanalen. Fiksrekrytering i inre Anknäs viken utforskas som en del av projektet Fiskpro-X som finansierats av Havs- och vattenmyndigheten.

Planerad uppföljning

Vi kommer att undersöka fiskrekryterings potentialen före och efter restaureringsåtgärden genom att utföra nätprovfiske, yngelnotning och räkning av antal abborre rom strängar i yttre- och inre viken, samt i öppet hav utanför Anknäs. Fiskrekryteringens potentiell undersökas under 2019-2021 och tre år efter restaureringsåtgärden. Uppvärmning av vatten i yttre- och inre viken och i öppet hav
utanför Anknäs på våren kommer att mätas med temperaturloggare före och efter
restaureringsåtgärden. Vi förväntar oss att antalet spigg minskar, vattnet värms upp fortare på våren i yttre viken än i öppet hav utanför, samt att förekomsten av rovfiskyngel ökar.

Sandvikens kommun, Dalälven, HARO 53

Projektområde

Gysingeforsarna ligger i en del av Dalälven som skiljer sig från strömsträckor i vattendrag i resten av vårt land. De är relativt korta och breda med en mängd parallella fåror. Detta beror på att Dalälven är ett ungt vattendrag i detta område, eftersom älven sökte sig ett nytt lopp vid en dramatisk genombrytning av ett åsområde som gjorde att älven sökte sig österut mot Bottenhavskusten från att tidigare gått söderut mot Mälaren. De stora naturvärdena i forsar och
fjärdar och omgivande landskap har gjort att det i aktuellt område bildats såväl nationalpark som naturreservat. Strömsträckorna i denna del av Dalälven har höga naturvärden och hög potential men är drabbade av rensning och negativt påverkade av reglering.

Orsak till åtgärder

Under tidigare sekler har timmerflottningen i Dalälven varit omfattande. Det har medfört att laxfiskars uppväxtmiljöer och lekområden har förstörts till förmån för flottningsleder. Det aktuella området har rensats kraftigt. Klippor och större stenblock har sprängts för att underlätta flottning.
Migration samt reproduktion för lax och havsöring i nedre Dalälven har varit obefintligt under cirka 100 år på grund av utbyggnaden av vattenkraft och flottledsrensning i vattendragen. Det nationellt prioriterade pilotprojektet ”Hållbar vattenkraft i Dalälven” med stöd från HaV, samt LIV-projektet
har gjort omfattande studier av åtgärdsbehov och projekterat åtgärder. 

Vad vi vill förbättra

Projektets syfte är att restaurera lek- och uppväxtbiotoper för fiskarter i viktiga strömsträckor av nedre Dalälven och bidra till att uppnå god bevarandestatus i berört Natura 2000-område. För att på sikt få tillbaka vandrande laxfisk måste lek- och uppväxtbiotoper i strömsträckor återställas från flottledsrensingen. Åtgärderna syftar till att återskapa och säkerställa goda förhållanden också för
strömlevande fiskarter och bottenfauna. Projektets mål är att återfå livskraftiga fiskbestånd i dessa strömsträckor och på sikt återfå vildlax tillbaka i ett av landets största vattendrag; Dalälven.

Restaurering av detta område är en förutsättning för en kommande miljöanpassning av vattenkraften. Åtgärderna är en del i Nationalparkens Skötselplan.

Planerade åtgärder och aktiviteter

En restaurering av vattenmiljön för strömlevande arter i de berörda områdena och ett återskapande av en mer komplex livsmiljö samt bidragande till en ökad biologisk mångfald. Större stenblock kommer att återföras i kala, rensade/sprängda sträckor för att återskapa ståndplatser och naturliga processer. Detta kommer att göras med grävmaskiner och specialfordon som mäktar med att frakta och placera ut riktigt stora block. Dessa åtgärder kommer att genomföras i nära dialog med ”kanot-intressen”. Grunda områden närmare stränderna kommer att luckras upp och tillföras material av fraktioner som spolats bort i det onaturliga, hårda flödet efter rensningarna.

Återintroduktion av lax och havsöring via rom i kläckbackar kommer att utföras för att återskapa vildlaxbestånd och naturreproducerande havsöring och älv-egen öring.

Planerad uppföljning

Effektuppföljning kommer att utföras genom provfisken; Elfiskebåt, vad-elfisken enligt standardiserad förfarande SERS, fiske med standardiserat översiktsnät. Allt detta har redan gjorts FÖRE åtgärd. Uppföljning av kläckningsframgång av laxfisk görs vid utsättningen av romaskar.

PIT-tag märkning och genetiska analyser kommer att göras för att följa upp hur återintroduktionen av lax i Dalälven lyckas och för att utveckla metoder i denna satsning.

I samverkan med

Projektet utförs i ett nära samarbete mellan Länsstyrelsen, iinklusive Nationalparksförvaltningen, Sandvikens kommun, berörda Fiskevårdsområden och i nära samverkan med lokala och regionala kanotföreningar och friluftsintressen, samt Svenska kanotförbundet.

Länkar

LIV-projektet genomfördes för att utreda ett återskapande av vildlaxpopulation och naturreproducerande havsöring etcetera i Dalälven.

Detta blev ett viktigt grundmaterial i det nationella pilotprojektet ”Hållbar vattenkraft i Dalälven”

Rapporten LIV - Laxfisk i nedre Dalälven Länk till annan webbplats.

Gavleån sträckan Storsjön-Havet, Gävle kommun, HARO 52

Projektområde

Gavleån är ett större vattendrag i sydligaste Norrland med stor variation av skogs- och slättbygd i avrinningsområdet. Nedre Gavleån sticker ut som ett extremt artrikt vattendrag med 27 fiskarter vid nyligen genomförda inventeringar i den två mil långa delen närmast mynningen i havet, men flera av dessa fiskpopulationer lever i starkt fragmenterade och därmed sårbara populationer. Här finns sydliga fiskarter som gös och björkna blandat med nordliga arter som exempelvis harr.

Orsak till åtgärder

Den nedre delen av det kustmynnande vattendraget Gavleån har strömsträckor med höga naturvärden, men är även starkt påverkat av mänskliga aktiviteter som rensning från sten och block, vandringshinder, uträtning och kanalisering. Närmast havet finns en spillra av havsöring och andra havsvandrande och strömlevande fiskarter i några strömpartier. Mellan kraftverken finns på några ställen vattenområden med hög potential att återfå höga naturvärden vid en biologisk återställning. Det har gjorts fiskvandringsåtgärder i vissa vattenområden och nu behövs restaurering för att återskapa en variationsrik vattenmiljö med naturliga processer för att uppnå högre vattenkvalitetsnormer och återskapa förutsättningar för hållbara bestånd av sik, harr,
vimma, flodnejonöga och öring i Gavleån.

Vad vi vill förbättra

Det har gjorts fiskvandringsåtgärder i vissa vattenområden och nu behövs restaurering för att återskapa en variationsrik vattenmiljö med naturliga processer i dessa områden och för att återskapa förutsättningar för hållbara bestånd av bland annat sik, harr, öring, vimma, flodnejonöga och havsöring i Gavleån.

Planerade åtgärder och aktiviteter

Restaurering av Nedre Gavleån och flera biflöden görs med grävmaskin av lämplig storlek, samt med manuell restaurering i de minsta biflödena, samt där natur- och kulturmiljö kräver extra varsamhet. Återintroduktion av havsöring kommer att utföras uppströms ett antal dammar som idag utgör vandringshinder genom utsättning av rom i rom-askar utplacerade i ”kläckbackar” för att återskapa öringbestånd med ”homingbeteende” redan innan planerade fiskvägar byggts. Detta är viktigt för att kunna ”trimma”, effektivisera och utvärdera fiskpassager.

Planerad uppföljning

Effektuppföljning av fiskbeståndens utveckling kommer att utföras genom provfisken; elfisken enligt standardiserad förfarande SERS, samt provfiske med standardiserat översiktsnät. Detta har redan gjorts före åtgärd. Uppföljning av kläckningsframgång av laxfisk görs våren efter utsättningen av romaskar. PIT-tag märkning och floy-tag-märkning kommer att göras för att följa upp hur återintroduktionen av öring i vissa vattenområden i Gavleån lyckas och för att utveckla metodiken för återintroduktionen.
I samverkan med Projektet utförs i samverkan med Gävle och Sandvikens kommuner, Västra Valbo och Nedre Gavleåns FVOF med flera.

Länkar

Rapport: Återställande av fiskvandring i Gästrikland Gavleån – Kraftverk och åtgärders potential och kostnadseffektivitet öppnas i portalen Diva Länk till annan webbplats.

Kontakt