Dispens och tillstånd övriga naturskydd

Här finns information om dispenser och tillstånd för ändringar i nationalparker, naturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, djur- och växtskyddsområden, vattenskyddsområden och landskapsbildskyddsområden.

Natur som är skyddad enligt miljöbalken omfattas av regler som bestämmer vad du får och inte får göra i området. Om du ändå vill göra något som är förbjudet i ett skyddat naturområde behöver du söka dispens eller tillstånd.

På den här sidan finns information om dispens och tillstånd för:

  • Nationalparker
  • Naturreservat
  • Naturminnen
  • Biotopskyddsområden
  • Djur- och växtskyddsområden
  • Vattenskyddsområden
  • Landskapsbildskyddsområden

Avgift

Det finns två olika avgifter för att ansöka dispens. Ansökan om tillstånd är gratis.

Ansökan om dispens för vattenskyddsområde: 3700 kr

Ansökan om dispens för nationalpark, naturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde: 2300 kr

Ansökan om dispens är gratis om du äger marken i ett naturreservat eller nationalpark, eller om du har ett naturminne på din mark.

Tips för en komplett ansökan:

  • Skicka med en tydlig och detaljerad inritning på en karta för det du ska göra, till exempel hela sträckan för en ny ledning.
  • Ange tydligt vilken hänsyn som du kommer ta till djur och natur.
  • Ange vilka skäl du har till att du vill göra din åtgärd. Till exempel att åtgärden kan göras utan att skada naturens värden och om det inte finns någon annan möjlig lösning.

Nationalparker

I nationalparker gäller föreskrifter, det vill säga särskilda regler som beskriver vad som är förbjudet att göra i området. Vill du göra en åtgärd i som är förbjuden enligt föreskrifterna måste du ansöka om dispens. I vissa fall kan du behöva ansöka om tillstånd istället för dispens. Föreskrifterna är olika i alla nationalparker. Läs beslutet för respektive nationalpark för att få reda på vad som gäller just där.

Exempel på åtgärder som kan vara förbjudna:

  • Köra motordrivet fordon
  • Olika former av jakt
  • Organiserat friluftsliv till exempelvis guidade turer och tävlingar

Nationalparker kan även vara Natura 2000-områden. Det innebär att du kan behöva ansöka om Natura 2000-tillstånd för den åtgärd som du vill göra.

Naturreservat

I naturreservat gäller föreskrifter, det vill säga särskilda regler som beskriver vad som är förbjudet att göra i området. Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna behöver du ansöka om dispens. I vissa fall kan du behöva ansöka om tillstånd istället för dispens. Föreskrifterna är olika i alla naturreservat. Läs beslutet för respektive naturreservat för att få reda på vad som gäller just där.

Exempel på åtgärder och verksamheter som kan vara förbjudna:

  • Uppföra byggnader och anläggningar, till exempel jakttorn och avloppsanläggningar.
  • Ändra och bygga ut byggnader och anläggningar.
  • Samla in växter och djur.
  • Fälla eller ta bort träd eller buskar.
  • Gräva, schakta, fylla ut.
  • Organisera tävlingar eller aktiviteter som till exempel orientering.

Naturreservat kan också vara Natura 2000-områden. Det innebär att du även kan behöva ansöka om Natura 2000-tillstånd för den åtgärd du vill göra.

Naturminnen

Vill du göra en åtgärd som kan skada ett naturminne måste du ansöka om dispens.

Exempel på åtgärder som kan skada ett naturminne:

  • Fälla eller beskära ett träd.
  • Skada ett träds rötter genom grävning, körning eller tramp av djur.
  • Ta bort eller täcka över en geologisk formation med grus, ris, jord.

Biotopskyddsområden

Om du vill göra en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde måste du ansöka om dispens. Det gäller både enskilt skyddade biotopskyddsområden och de generellt skyddade biotopskyddsområdena.

Om biotopskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Diken och naturliga bäckfåror

Lägga igen, täckdika, kulvertera diken. Att skapa överfarter räknas också som att lägga igen diken. Att anlägga en damm eller ändra miljön på något annat sätt i ett dike eller mindre vattendrag.

Alléer

Skada träden genom att fälla dem eller beskära dem på ett felaktigt sätt. Rötterna får inte heller skadas genom grävning, körning eller trampande djur.

Våtmarker och småvatten

Dränera, fylla igen eller förändra på annat sätt.

Stenmurar

Ta bort eller flytta stenar. Täcka över stenmuren med sten, grus, ris eller jord.

Odlingsrösen

Ta bort eller flytta stenar. Täcka över odlingsröset med sten, grus, ris eller jord.

Åkerholmar

Ta bort värdefulla träd som växer på åkerholmen. Schakta och gräva. Täcka över med sten, grus, ris eller jord.

Länsstyrelsen har i vissa fall möjlighet att ge dispens från det generella biotopskyddet. Det gäller om den tänkta åtgärden behövs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark, samtidigt som biotopskyddets syfte fortfarande uppfylls. Jordbruksverket har ett beräkningsverktyg för att underlätta bedömningen.

Exempel på faktorer som är särskilt viktiga vid avgörandet:

  • hur många biotopelement, till exempel öppna diken, som finns kvar
  • total åkerareal på jordbruksenheten
  • genomsnittlig åkerstorlek
  • den aktuella åkerns avstånd till gårdscentrum, om jordbruksverksamheten utgör den huvudsakliga försörjningen.

Du kan själv använda beräkningsverktyget för att göra en preliminär bedömning av den åtgärd du vill göra.

Beräkningsverktyg för biotopskydd på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Djur- och växtskyddsområden

I djur- och växtskyddsområden gäller föreskrifter, det vill säga särskilda regler som beskriver vad som är förbjudet att göra i området. Vill du vistas i ett område under tiden när det är tillträdesförbud, eller göra en förbjuden åtgärd i ett djur- och växtskyddsområde måste du ansöka om dispens.

Inom dessa områden kan rätten till jakt, fiske och tillträde begränsas, men i övrigt råder inga begränsningar av rätten att bruka mark eller vatten.

Djurskyddsområdena inom länet ligger främst vid kusten och har tillkommit för att freda sjöfågel eller säl. Övriga djurskyddsområden finns längre in i landet och berör insjöar. I dagligt tal benämns de som "fågelskyddsområden". Inom förbudszonen är det förbjudet att lägga till vid, ankra i eller beträda området.

Länsstyrelsen kan i vissa fall lämna dispens från föreskrifterna. Läs mer om tillstånd och dispenser.

Disans, Korvgrunds, Sandrevelns, Vårfiskharets, Skrammelhararnas och Skommarrevets djurskyddsområden är värdefulla områden för häckande och rastande fågelarter. Skyddet är av stort behov, för respektive besluts nämnda fågelfauna, även framöver. Inom parentes finns de aktuella förbudstiderna.

Disan (förbud 1 april – 31 juli)
Djurskyddsområdet håller höga ornitologiska värden och domineras av en havs- och gråtrutkoloni. Unikt för området är en koloni av tobisgrissla, som annars håller till längre ut i havsbandet. Ön är dessutom viktig häckningslokal för ejder. Ett par kustlabbar häckar också på Disans nordöstra udde. Området är beläget i innerskärgården i Hålsängesfjärden i Hudiksvalls kommun. Disans beslut om djurskyddsområdePDF

Korvgrund (förbud 1 april – 31 juli)
Djurskyddsområdet består av tre isolerade ytterskärgårdsöar i Hudiksvalls kommun, Korvgrund, Skottstenarna och Remmarharet, där Korvgrund till större delen är en klippö. Skottstenarna och Remmarharet är mer eller mindre uppbyggda av stenblock och morän, mestadels vegetationslösa.

Områdets tre öar är mycket artrika och hyser alla stora bestånd av en mängd typiska ytterskärgårdsarter. På samtliga öar finns kolonier av silltrut och tobisgrissla, samt att öarna var de sista häckningsöarna i länet för skärpiplärka. Korvgrund och Skottstenarna delar på länets största koloni av tordmule samt att det på Skottstenarna även häckar ett par kustlabbar. Korvgrund har en silvertärnkoloni och mitt bland dem häckar roskarl. Remmarharet var tidigare känd häckningslokal för skräntärna, men av okänd anledning försvann den från platsen.

Korvgrund och Remmarharet är dessutom viktiga uppehållsplatser för gråsäl och vikare. Vissa år föds det gråsälkutar under februari – mars på öarna. Korvgrund är beläget i ytterskärgården i Hudiksvalls kommun. Korvgrunds öar beslut om djurskyddsområdePDF

Sandreveln (förbud 1 april – 15 juli)
Sandreveln är två isolerade öar mitt i Hudiksvallsfjärden. De båda öarna är helt uppbyggda av sand och ligger på Hallstaåsens förlängning ut i havet. Öarna är i stort sett de enda häckningsskären i Hudiksvallsfjärden.

Tidigare fanns här en mycket stor gråtrutkoloni, men denna har minskat under de senare åren. Sedan 2005 har storskarven börjat etablera sig på ön. Silvertärnan förekommer i kolonier som varierar i storlek från år till år. Sandreveln är viktig för änder såsom vigg och ejder. Några par vitkindad gås häckar på öarna och unikt längs länets kust är fyra par häckande knölsvan. Sandreveln är beläget mitt i Hudiksvallsfjärden i Hudiksvalls kommun. Sandrevelns beslut om djursskyddsområdePDF

Vårfiskharet (förbud 1 april – 31 juli)
 Vårfiskharets djurskyddsområde är en trädfattig, mindre moränö i mynningen av Norrfjärden i norra delen av Hälsingekusten. Ön har varit skyddad i många år, vilket har respekterats av ortsbor och båtåkande.

Vårfiskharet fungerar som en viktig häckningsplats för silver- och fisktärna samt för många ejderpar. Det är viktigt att skyddet består eftersom ön idag utgör en av få häckningsplatser i området. Vårfiskharet är beläget i Norrfjärden i Nordanstigs kommun. Vårfiskharets beslut om djurskyddsområdePDF

Skommarrevet (förbud 1 april – 15 juli)
Skommarrevet ligger ca 3 km norr om Eskön i Gävle kommun. Det är det stora antalet häckande fågelarter som motiverar fågelskydd för områdena.

Skommarrevet utgörs av en ca 200x200m låglänt urbergshäll i stort sett fri från hög vegetation annat än några låglänta buskar. Gråtrutkolonin på Skommarrevet är länets största och förutom den finns bl.a. silvertärna, vigg, ejder, fiskmås, skrattmås, roskarl och rödbena på ön. Dessutom är Skommarrevet en rastlokal för många vår- och höstflyttande fåglar. Skommarrevets beslut om djurskyddsområdePDF

Skrammelhararna (förbud 1 april – 31 juli)
Skrammelhararna är beläget ca 3 km öster om Eskön. Skrammelhararna är en samling fågelrika skär och domineras av en blandad grå- och silltrutkoloni, varav den förstnämnda arten dominerar, samt mellanskärgårdens mest betydande koloni av tobisgrissla. Skrammelhararnas beslut om djurskyddsområdePDF

Gunnarudden (förbud 1 april – 31 juli)
Gunnarudden är belägen i östra Storsjön, ca 2 km söder om Sandvikens centrum. Udden är främst bevuxen med tallskog, men även grov lövskog med rik undervegetation inne vid land. I vikarna finns stora vassbestånd som hyser ett rikt fågelliv. Här häckar skäggdopping och sothöna, och man kan även finna många arter av gäss, änder och vadare, liksom sångare knutna till lövbestånden. Rovfågel ses ofta i området, och udden är även ett mål för rastande fågel. En stig löper ut på udden, och på sydsidan finns ett fågeltorn. Gunnaruddens beslut om djurskyddsområdePDF

Öar i Lundbosjön (förbud 1 april – 31 juli)
Lundbosjön ligger ca 2 km sydväst om Oslättfors. På flera av de små tallbevuxna öarna i sjön häckar fiskgjuse sedan många år. Under perioden april – juli gäller därför 100 meters skyddszon runt dessa.

Lillgrund (förbud 1 februari – 31 augusti)
Sälskyddsområdet Lillgrund ligger ca 11 km utanför kusten i höjd med Gnarp. Området är ca 1300 ha.

Lövgrunds rabbar (förbud 1 februari – 31 augusti)
Sälskyddsområdet Lövgrunds rabbar ligger ca 10 km utanför kusten nordost om Gävle. Området är ca 530 ha.

Beslut om djurskyddsområde för Lundbosjön, Lillgrund, Lövgrunds rabbar m flPDF

Vattenskyddsområden

I vattenskyddsområden gäller föreskrifter, det vill säga särskilda regler om vad som är förbjudet i området. Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna måste du ansöka om dispens.

Exempel på åtgärder som kan vara förbjudna:

  • Att gräva och schakta
  • Att anlägga bergvärme eller jordvärme
  • Att hantera kemikalier

Kontakt